Dag 2 var en riktigt behaglig seglingsdag. Lite mer vågor o lite mer vind än första dagen. Vilket också gav bättre fart. Vi seglade nog runt 6-7 knop och det var en härlig segling. Natten till dag tre var också lugn utan några som helst missöden eller behov av justeringar av segelsättning. Redan på dag två hade vi satt upp en spirbom till focken som annars slog ganska mycket eftersom vi har vinden nästan rakt akterifrån.
Dag tre har vågorna byggt upp sig mer, vilket var väntat. Vi surfar fram ibland i upp mot 12 knop när vågen ger oss en skjuts. De högsta vågorna uppskattar vi till runt 3-4 meter – men det är bara vår uppskattning. Vi har fått ögonkontakt med en båt framför oss som vi seglar ifatt – en 40 fots katamaran. Det är ingen tävling…. men det är alltid kul att segla ifatt en båt 😊
Här passerar vi Irradianze
Största utmaningen ombord är annars att laga mat när båten lutar och gungar konstant. Det är kämpigt att ta ut kryddor mm ur ett skåp samtidigt som man skall hålla händer på matvaror, byttor, knivar, kastruller mm mm….Kryddburkar, glas och allt möjligt annat rasar ut o hamnar på durken, bänkar och i diskhon med ett fasligt skramlade. Dessutom kastas man runt i båten om vi inte håller i oss eller sitter ner
Vilken Lycka!!!! Vi blev plötsligt omringade av hundratals delfiner som hoppade o lekte högt högt över vågorna och runt Vilja. Har aldrig varit med om något sådant skådespel! Det var så många så man nästan inte såg vatten mellan dem stundtals. O framför båten hoppade de över stora vågdalar! Vi tror att det var Atlantic Spotted Dolphin.
Vi såg tiotals delfiner göra sådana här, och ännu längre, hoppDe är svåra att fånga på bild
Dag 4 är vinden o havet lite ruffare. Båten har handstyrts stora delar av dagen då autopiloten inte riktigt hinner med i de yva vågorna.
Jan styr sin S/Y Vilja Niklas vid rodret
Vi passerar halva vägen till Kap Verde och det firas med ett litet glas rom
Skål!
Ut på eftermiddagen blåser det upp mot 28 knop (ca 14 sekundmeter) i byarna och vi tangerade en hittills högsta fart på 11.8 knop i en surfvåg. Vågorna uppskattar vi till tidvis över 4 meter, kanske 5. Vi seglar med ett rev på storseglet och rullgenuan har bara en liten trekant utrullad – inte större än endast som några badlakan.
Klockan är 19.45 nu dag fyra.
Det är helt svart, solen har gått ner för några timmar sedan och månen har inte tittat upp bakom horisonten ännu. Vågorna går fortfarande ganska höga men man hör endast bruset från dem och knakandet i båten. Det är en frihetskänsla att sitta här ensam i sitter bara hav och mörker runt mig.
Middagen är avklarad och nu börjar nattpassen. Ca 3 timmar pr person från 19 på kvällen till 09 nästa morgon. En går två pass och ett av nattpassen är lite kortare, två timmar. Detta har funkat de föregående tre nätter vi haft så vi fortsätter så, så länge vi alla är nöjda. Dagtid har vi inget fast vaktschema utan den som behöver sömn kan gå och vila så länge minst en är kvar och har ansvaret. Idag, då vi handstyrt, har ingen suttit lång tid vid ratten då det är tungt i de höga vågorna
Apropå månen så har vi fascinerats av den. Det är en stor rund fullmåne som skiftar i färg från ett lysande brandgult klot via guldklot till mer vitt. Ifredags kväll var månen långt uppe redan före 17 på eftermiddagen, dagen efter steg ett brandgult glödande klot upp från horisonten ungefär samtidigt som solen gick ner ca 18 och tredje kvällen steg det brandgula otroliga klotet upp strax efter 20
Dag 5. Äntligen fick vi napp😆🤣😅
En 3 cm lång pyttefisk
Hurra!!! Vi har fått napp!! En jättevacker Guldmakrill. Som vi har väntat o längtat! De är så vackra i färgen o otroligt platta i huvudet. Idag rullar det för mycket för att steka men imorgon blir det Mahi Mahi till middag. Åh vad gott det skall bli!
Vår första Mahi Mahi!
Vi har fått foton o video på what’s up från avresan som ni kan se här nedan.
Vilja lämnar bryggnHär lämnar vi Las Palmas fredag 6 januari
Nu är det förmiddag, dag 6. Natten har gått bra och 2 båtar från Viking Explorer har kommit iland på Kap Verde. Vi räknar med att vara framme runt lunch imorgon, om vinden håller i sig.
Redan första dagen fick vi sällskap av en stor flock med små söta delfiner som simmade med oss o runt oss en lång stund ända in i solnedgången. En av oss såg dessutom en Guldmakrill hoppa upp ur vattnet bara ca 5 meter från båten. Fiskesnöret var ute men vi fick inget napp
Det är helt underbart när de simmar o leker runt båtenMot öppet hav Njuter på fördäck
Lite krångel har vi också råkat ut för. Watermakern startar inte hur vi än gör. Efter att ha sett tv-programmet ”Över Atlanten” har det varit ett samtalsämne under hela förberedelserna. Kapten ombord har hävdat att det inte kommer bli något som helst problem med vatten….och nu står vi här utan ström på watermakern…som tur är har vi Niklas med oss som löste problemet
Niklas fixar med watermakern Ett av våra tre grönsaksnätFörsta av många vackra solnedgångar
Första natten avklarad och vi seglar i dryga 6 knop i genomsnitt. Det har varit en behaglig och härlig segling hittills. Nu skiner solen på oss och vi har ätit frukost i sittbrunnen.
”Vikingfamiljen” är någorlunda samlad o vi ligger ungefär i mitten av fältet. Två båtar kan vi se masten på akter om oss
Oj! Nu är vi äntligen på väg!…klockan 09.40 idag fredag 6:e januari lämnade vi bryggan i Las Palmas. Det är inte längre något vi bara har framför oss, utan på riktigt…vi är faktiskt på väg… Känns overkligt….men samtidigt naturligt. En jättehäftig känsla! Efter månader ( o för Jan åtskilliga år) av drömmar, planering, förberedelser o fix o trix så lämnade Vilja Europa ut på ett äventyr som vi inte har någon aning om vart och när det slutar…
Just nu sitter vi o skumpar i svagare vindar. Båten går i ca 3 knop. Vi satte segel nästan direkt så även om vi startade som tredje båt så hamnar vi nog lite efter. Men det är ju ingen tävling 😊
Vidfilm när vi lämnar hamnområdet
Senaste veckan, o framför allt igår, har varit extremt hektiskt. Det går inte att beskriva det kaos som rått på båten. För 24 timmar sedan hade jag trott att det hade varit omöjligt att sticka iväg. Fanns inte en chans. Båten kändes fullkomligt kaotisk och det kändes som att en Atlant-segling kanske, kanske skulle kunna ske om ett år…eller två
Victor uppe i mastenCharlott på besök
Saker fanns precis överallt. Att röra sig inne i båten, på däck o i sittbrunnen var i princip omöjligt. Mitt i allt detta dök vår fjärde medlem i besättningen upp. Niklas Helgesson. Han landade i princip i sista minuten för att lämna sitt pass för utklarering ut från Gran Canaria och Spanien. Jan, som kapten, fick gå med pass och crewlist till hamnkontoret där vi fick vår stämpel att vi är klara att lämna o segla vidare till nästa hamn
I onsdags var vi på den nautiska klubben i Las Palmas för ”Skippers meeting”. Då fick vi information om hamnen på Kap Verde och hamnen på Grenada. O viktigast av allt, vi tittade på kommande ca 10 dagars väder- och vindprognos till Kap Verde. Vi kommer få 1-2 dygns hårdare väder med starkare vindar o högre vågor. Men, vi är alla så taggade så det hindrade oss inte. O det ser avsett lugnare ut än den vind vi hade från Portugal o hit i november.
Efter mötet samlades vi, ett stort gäng, inklusive all ny o framförallt ung besättning som anlänt de senaste dagarna. Det blev en jättetrevlig kväll
Vår besättning är komplett nu i alla fall. Niklas kom, som sagt, igår och på nyårsafton kom Victor, Jans son hit. Han skall följa med över Atlanten o vara kvar ca 1 månad i Karibien. Där möter även hans sambo, Linda upp. Apropå nyårsafton så hade vi en jättetrevlig kväll söderut i Maspalomas där Jans syster med 2 barn bodde. Det blev först tapas hos vänner till Karin, Jans syster, och senare på kvällen god middag nere vid havet på en restaurang.
I måndags var Jan ute med ungdomarna och provade på surfing. Det kom tillbaka till båten o var både nöjda och jättestolta
Dagen D närmar sig med stormsteg! Nästa vecka lämnar vi bryggan och seglar vi iväg. Äntligen! Nu börjar det kännas lite pirr i kroppen och vi börjar ta in att vi faktiskt skall iväg på vårt livs äventyr. Har tidigare inte riktigt förstått att vi faktiskt skall segla över Atlanten för det har legat så långt fram i tiden. Men nu är det snart verklighet. Idag om en vecka lämnar vi bryggan och Europa. Första stoppet blir Kap Verde o efter ett par dagar där bär det av rakt västerut ut på öppet hav och vi skall korsa ett av världens största hav i en lite båt. Häftig känsla!
Smak på äventyr fick vi redan natt till tisdag efter jul, när ett, eller flera, oväder drog in över Kanarieöarna. Läste om det i ett flertal svenska tidningar t o m. Vindarna satte in rätt mot vår brygga runt klockan 02 på natten. Brygga T ligger längst ut på piren och mitt i öppningen in i hamnen så vi låg minst sagt illa till när vinden drog rakt in. För att ligga på sämsta bryggan så hade vår båt, Vilja, plus båten bredvid oss de bästa platserna. Vi förstärkte självklart med ett flertal förtöjningar och kunde sedan lägga tiden på räddningsauktioner på andra båtar i nöd i stället.
En båt på grund med rodret i stormen
Redan tidigt under natten släppte några knapar (fästen för förtöjning) från bryggan. 3 stora båtar varav 2 obemannade började driva iväg. På den bemannade båten lyckades de snabbt kapa några förtöjningar så de hängde kvar i en förtöjning och kunde därmed rädda sig kvar vid vår brygga. De andra två lämnade utan besättning och drev mot bryggan innanför oss ca 50 meter bort. Där blev det aktivitet så de drivande båtarna inte skulle krossa de båtar som låg på den bryggan. På ett mirakulöst sätt lyckades de baxa in de två båtarna utan, vad vi vet, några större skador.
Tidigt på natten startade i stort sett alla båtar som låg på lovartsidan sina motorer och körde för fullt – med förtöjningarna kvar. Detta för att försöka hålla sig borta från bryggan vilket annars skulle leda till skador på båtarna. Vädrets makter är otroliga och då blir vi riktigt små. Förtöjningar låg kors och tvärs över bryggan och även draggar hade använts eftersom fästena hade släppt. Flytbryggan gungade upp och ner och det var svårt att hålla sig på benen både på grund av de stora rörelserna men också på grund av alla förtöjningar som spändes och slackades, man behövde kliva över. Vi var rädda att hela flytbryggan skulle släppa från piren och då skulle 50 båtar flyta iväg med den.
Två båtar från Viking Explorer vars besättning inte var på plats, började få problem då de inte hade motorerna startade och kunde därmed inte hålla sig ute från bryggan. Den ena av dem låg redan och dunkade in mot bryggan. Några på bryggan lyckades hitta nycklar och kunde starta motorerna. Det hjälpte den ena båten men den andra ville inte räta upp sig och ännu fler fendrar trycktes ned mellan båt och brygga. Efter många timmars jobb fick vi, till slut, ut båten några meter.
Förtöjningar åt alla håll o kanter i ett spindelnätNär knapparna rök fick draggar plockas fram för förtöjning En övergiven båt som höll på att slås I spillror Räddningsaktion för en båt vars ägare inte var på plats
Samtidigt hörde vi på VHF:en om både privatbåtar och stora tankbåtar i nöd. Många ropade med skräck i rösten.Räddningsbåtarna hade fullt upp att göra och fick prioritera de som var i mest behov av hjälp. Även en båt på vår brygga ropade efter hjälp, något man normalt endast brukar göra ute till havs, men detta var inte en normalt. Och det säger en del om situationen för några av båtarna på vår brygga.
Ingen låg säker…En grannbåt kan åsamka stora skador
Längst in på bryggan ligger en övergiven jättestor segelbåt. Seglet hade delvis rullat ut och fladdrade och smällde hårt i vinden. Det är ordentligt trasigt nu. Båten vreds in mot stenarna i piren och ett hål båten haft redan innan blev betydligt större där den låg och dunkade ovanpå och mot bryggan. Båten lutade också kraftigt mot stenpiren där den riskerade att slås i spillror. Poliser kom till bryggan och spärrade av för allmänheten då vår brygga, brygga T, och framförallt den övergivna båten ansågs vara en stor fara. Endast vi med båtar på bryggan blev ditsläppta med order om att hålla oss långt borta från båten som riskerade att kapsejsa.
Ett hål fanns redan men det blev betydvärre och båten blev an fara för både andra båtar o människor i närheten. Polisen spärrade av.Det är ledsamt att se
Efter ett halvt dygn började det lugna ner sig. Då såg vi ett gult dis närma sig från söder. Calima – sand från Sahara var på ingång – dessutom skulle det blåsa upp igen kommande natt. Prognosen var också kraftigt regn med åska. Vi hade tur – vinden blev betydligt mildare än föregående natt och regnet med åskoväder nådde aldrig hamnen där vi ligger. Det blev därmed en välbehövlig natts sömn efter föregående natts sömnlösa. Nästa morgon hade båten däremot täckts av ett tunt lager gul Sahara-sand. Men med vattenkran på bryggan gick det att spola bort det mesta av sanden i alla fall. Det blev med andra ord ett stort äventyr redan innan avsegling. Vilket vi läst om även i ett flertal svenska tidningar.
Natten efter kom Calima o la ett lager av Sahara-sand på båtenFlera tidningar hade långa artiklar i Sverige
Förutom detta hektiska dygn går tiden åt till förberedelser och åter förberedelser. Samt vardagssysslor. Listor med saker vi skall hinna med skrivs, bockas av och fylls på igen. Det är självklart en massa fix med båten både utvändigt och invändigt. Det är full aktivitet på de flesta båtar på bryggan…något skall svetsas och annat slipas, det klättras upp i riggar, översyn av säkerhet och skeppsapotek, Oljebyte på motorer, gasflaskor fylls för kommande matlagning, diverse detaljer förbättras och förstärks, nät för grönsaker o frukt hängs upp, en örtvägg har installerats, storhandlande görs o mat stuvas mm mm. Arbetet tar nog aldrig slut så nu är det prioritering som gäller.
Puts av trä o sömnad längre bort på brygganVårt grönsaksnät skall fixas för att passa upphängningenEn av alla båtar med någon upphissad längst upp i masten
Vi har varit o storhandlat minst 4 gånger nu och stuvutrymmet börjar ta slut. Nu lyfts t o m plattorna i durken upp ( båtens golv) och därunder stuvas en hel del mat o dryck undan. Snart finns knappt en centimeter kvar där inget är stuvat. Det känns som att båten sjunker djupare och djupare ner i vattnet för varje lass som kommer hit. Och det är sant att den faktiskt sjunkit några centimeter, det syns på vattenlinjen.
Ännu en storhandlade…detta var på julaftonVinet skall räcka i månader framåtJan skymtar bakom några av våra lådor med mat som fraktas till båtenLite av det vi storhandladeOch här är lite till….
Vardagssysslor har vi självklart även här i båten på bryggan. Tvätta kläder är en av dem. Det luktade lite mögel i något skåp så det blev att tvätta o skölja alla kläder. Samt skura skåp. Så nu luktar det jättegott! Laga mat och diska är en annan och att försöka hålla ytorna tomma från saker är ännu ett evighetsjobb.
Tvätt av kläder för hand på brygganHär hänger allt på tork på fördäck
Den mesta tiden tillbringar vi i och runt båten men vi rör oss självklart runt också. Trots att Las Palmas är en ganska stor stad och med mycket trafik så finns det vackra platser häromkring. Framför allt hamnen med alla dess båtar. Nästan dagligen är det någon båt som ger sig iväg på längre resor – antingen till Kap Verde eller direkt över Atlanten utan stopp på vägen. Men även stranden på andra sidan med dess liv o rörelse är värd några besök.
Inne i Las Palmas stora hamnMängder med båtarUte på vår pir. Brygga T är den första härifrån på vänster sidaUtanför hamnen ligger 100-tals båtar på svajPå andra sidan ligger stranden Las Canteras
Och nästan dagligen kommer det äventyrslystna ut på bryggan. De söker plats ombord på en segelbåt som skall över Atlanten. Äventyret lockar dem och några kommer ibland spelandes och sjungandes med gitarr på magen. Visst hade det varit underbart med gitarrspel hela överfarten. Vi är fullt manskap redan men det hade ändå varit ett stort steg att ta med en helt främmande människa som inte har referenser eller dokumenterad erfarenhet.
En sjungande och gitarrspelande lycksökare som sökte efter båt att följa med
Förutom fix o vardagssysslor har vi även testat att göra hemgjord creme fraiche och satt en vetesurdeg. Nästa sak att testa är att göra yoghurt på torrmjölkspulver
Surdegen tog sig inte men creme fraiche blev jättegod. Yoghurt har jag endast lyckats med på mjölk med lång hållbarhet – torrmjölken funkade inte
Vi tar oss självklart tid till lite mys på fördäck med kall öl o chips och lagar god mat i båten. Moules frites och stekta småsardiner på grekiskt vis bl a. Riktigt gott båda delarna
Mys på fördäck Sååå gott med Moules Frites!Och självklart stekta sardiner
Innan jul åt vi middag med gänget på Viking Explorer och därefter blev det efterfest på Vilja. Kul med nya vänner som ger sig ut på samma äventyr som vi gör!
Underbara båtvänner!Och ännu fler!
Nu är det dags att fortsätta arbetet så mycket blir klart innan nyår.
Sedan återkomsten till Las Palmas har vi tagit tag i att motionera. Promenader på mins 9000 steg men upp emot 20.000 steg om dagen blir det – oftast i alla fall. Det behövs, för vissa dagar ute till havs blir det så lite som noll steg på ett helt dygn. Kommer vi då upp i 200 så är det jättemycket. Som tur är så ligger Vilja så långt fram och dusch och toalett som det går. 900 meter fram o tillbaka till toaletten och 1,2 km fram och tillbaka till duschen – o det är jättepositivt. Kanske mindre bra de gånger det är riktigt akut iofs. Dessutom går vi i stort sett överallt dit vi har ärenden här i Las Palmas.
Många av promenader går till de olika stormarknaderna och matmarknaderna. Nästan varje dag för inköp av färsk fisk o skaldjur, grönsaker och bröd. Det är riktigt kul att köpa färsk fisk och skaldjur för en billig peng som dessutom ser väldigt fräsch ut.
På promenad i VeguetaKlockan är 17.30 o det är fortfarande 25 grader varmtBästa veckan hittills
För några dagar sedan hyrde vi bil en dag igen. Vi besökte bl a Ikea där vi handlade en hel del mat o godis samt praktiska saker till båten så som handdukar, kökssaker, sängkläder mm.
Efter Ikea var vi inom 2 stora matbutiker, där vi verkligen började bunkra för överfarten och vidare segling i Karibien. Lite spontant blev det men vi är nöjda. I ena butiken blev det 3 stora köpvagnar fulla. Trots allt vi köpt inser vi att det är bra att handla betydligt mer. Mycket är dyrare i Karibien än här så det är lika bra att fylla varenda skrymsle i båten med det vi uppskattar o tror att vi har användning för framöver. Det enda som vi vet är billigare där är toapapper, färsk tonfisk och rom.
En musikparad dök upp i ena köpcentret och drog till sig många nyfiknaGott vin för så lite som 1.50 euro. Billigare än Cola o nästan billigare än vattenHar börjat packa upp ur alla kassar vi inhandlade. En kasse i taget för att undvika ännu mer kaos
Sedan i söndags har vi haft föreläsningar om allt möjligt ”Bra att veta ” inför resan av Carlota och Olivier från Viking Explorer. Mycket nyttigt både vad gäller proviantering, olyckor, segling, satellit, ”what if…”,förväntningar i Karibien mm. Viking Explorer är en betydligt mindre regatta än ARC. Vi är 25 båtar som redan nu har en hel del socialt umgänge.
I tisdags var det Lucia. Vi är en del svenska båtar här på bryggan och vi bestämde oss för ett spontant luciatåg. Vi tog vad vi hade av vita kläder, ljuskedjor, vita lakan, vitt papper till strutar mm mm. Enda tjejen på bryggan, 10-åriga Vilma, blev den självklara Lucian. Dagen innan bakade jag lussekatter med saffran men med lite mindre lyckat resultat. De blev gula i alla fall men att baka i gasugn i båten var en utmaning. De dög självklart att bjuda på och även pepparkakor och glögg kom fram på bryggan. Uppträdandet var uppskattat av alla andra båtar på bryggan, australiensare, danskar, norrmän, engelsmän, canadensare, belgare mm mm och självklart även av oss svenskar.
Lussekattsbak på hög nivåJag tillsammans med Peter, Susanne o AnnaVårat fina luciatåg
Besök i den gamla stadsdelen – Vegueta – har det självklart också blivit. Vi tog bussen dit och vandrade runt bland färgglada byggnader, katedralen och serveringar. Här finns också en marknad med riktigt fräscha grönsaker och frukter. Centrum i stadsdelen domineras av den stora Katedralen Santa Ana som började byggas på 1500-talet. Vegueta är det kulturella centrumet och här finns också många museum. Jan var där igår på ytterligare ett besök och var då även inne i Katedralen.
Katedralen Santa AnaVackra byggnader i olika färgerCasa de Colon, eller Columbus house. Det sägs att Christoffer Columbus bodde här när ett av hans skepp repareradesÄven detta är Casa de Colon, en av de vackraste byggnaderna i Las Palmas. Mest sannolikt är det bara en påhittad historia att Columbus bodde härUtsikt uppifrån toppen på katedralen Santa AnaFärgglada hus som klättrar upp på bergen bakom Vegueta
Den ca 3 kilometer långa stranden Las Canteras är fantastisk! Både dagtid och på kvällen. Den kantas av oräkneliga restauranger, barer, affärer, glassbutiker, kiosker, pubar, diskotek, serveringar, hotell mm mm. Har läst att för surfare så är vågorna här den ”bästa raka vågen” för surfsporten i hela Europa. Längst norr på stranden ligger några charmiga traditionella o färgglada fiskebåtar uppe på stranden
Charmiga traditionella små båtarLite lyx i vardagenSolen börjar sänka sig ner i havet och skymningsfärger träder framEn stilla del av strandenJan tog en ”spagettiglass” och en kopp kaffe och jag tre kulor glass efter en lång promenad Njuter av glassen i skymningenHelt otroliga sandskulpturer
Nu har vi knappt 3 veckor kvar till avfärd. Tid som skall användas till förberedelser, översyn, reparationer, stuvande, bunkring, julfirande, besök och att ta emot våra 2 besättningsmän som skall med över Atlanten och ett tag i Karibien. Victor Bruce, Jans son, och Niklas Helgesson, en vän till oss. Victor kommer till oss på nyårsafton och Niklas den 5:e januari – i sista minuten.
Oj vad fort tiden rullar iväg. Nästan 2 veckor sedan senaste inlägget. Vet inte riktigt vart tiden tagit vägen. Det känns både som att väldigt mycket har hänt samtidigt som det känns som att absolut ingenting alls händer. Känslan beror nog mycket på att det nu är en enda lång väntan för att komma iväg. Det är ju vidare över Atlanten vi vill och nu är det så nära så vi vill helst komma iväg redan igår….
Det viktigaste och mest underbara sedan sist är självklart att min son Tobias och hans flickvän Sandra kom hit på besök dagen efter att vi kom tillbaka från La Gomera. Det var helt underbart att få tillbringa nästan 5 dagar med dem ❤️ . Speciellt eftersom vi syns så sällan då de bor i Luleå och pluggar och jag i min båt i Göteborg och uppe i Bohuslän
De första nätterna sov de hos oss i båten och vi fick tid till att grilla fisk, skaldjur o vegetariskt och att spela olika strategispel som Alhambra o Ticket to ride. Det var så underbart att göra dessa avslappnande och helt naturliga sakerna gemensamt. Efter 2 nätter tog de in på hotell med pool på taket som kändes som riktig lyx, även för mig. Vi träffades fortfarande största tiden av dagarna.
Tobias o Sandra har precis kommit till oss i Las Palmas. Det firas med rose Cava Spelet Alhambra över hela salongsbordet o mitt på spelet en nyinköpt julgrans-speldosa som spelar O Tannenbaum Så fina de är tillsammans Avslappning vid poolen på hotelltaket
Tyvärr kom de precis när det blev ett par dagar med regn. Det händer så sällan här så det var riktig riktig otur.Vi löste det med att hyra en bil dagen efter att de kom hit. En tur ner till södra Gran Canaria med sol och värme blev perfekt. Första och längsta stoppet blev i Puerto de Mogan där det var den återkommande fredagsmarknaden. Ganska turistig iofs men tycker ändå den är värd ett besök. Byn Puerto de Mogan är i alla fall definitivt värd besöket. En jättesöt by som tidigare var ett fiskesamhälle. Min mamma åkte hit redan på 70-talet o jag kommer ihåg, från jag var väldigt liten, hur positivt hon pratade om den lilla Fiskebyn dit turismen fortfarande inte hade kommit. Att åka till Puerto de Mogan blev därför en känslomässig upplevelse som jag är glad att jag upplevde. Det var som att möta mamma igen.
Gränder, bougainvilla, broar o vitt o blått – allt i Puerto Mogan
I Purto de Mogan ”tappade vi bort” Jan några gånger. En av gångerna såg vi på håll att han stog och dividerade och fäktade med armarna. Några dagar senare kom det fram att Jan hade dragits in i något slags gamblingspel – egentligen utan att vara medveten om det. Det slutade med att Jan förlorade 20 euro… Vi såg senare varningsskyltar om dessa så kallade ”Trickies”. En varning till andra känns som en bra idé från oss
Tydlig varningsskyltar- fast ofta set man dem inte
Vi fortsatte sedan med bilen med korta stopp till i tur och ordning Puerto Rico, Arguineguin, San Augustin och Maspalomas. Alla med sin charm men alla även relativt turistiga. Att vi i norra Europa åker hit under våra ofta kalla, mörka o kanske trista vintermånader är inte så konstigt. Här finns både sol, värme o en avslappnad livsstil året runt. Dessutom god mat o gott spanskt vin.
När jag var 6 år var jag i San Augustin o firade pappas 50-årsdag. Har många minnen från den resan. Framför allt att jag för första gången i mitt liv blev förälskad. Pepe, en musiker på restaurangen där vi åt några gånger blev min första förälskelse, på barns sätt men ett minne för livet. Så det var även kul att se San Augustin igen ca 50 år senare.
Jag på 70-talet, omringad av de spanska musikerna. Pepe ät längst till höger I bild
I Maspalomas finns ett ca 4 kvadratkilometer stort ökenområde med stora sanddynor. Där lekte Tobias o Sandra ett tag. De sprang upp och ner på sandbergen o uteslutande där inga andra hade gått. Ganska svettiga kom de tillbaka till bilen. Bortanför sanddynerna finns en halvmil lång nudiststrand, som vi inte besökte
Vsndting bland sanddynor i Maspalomas Sandras fina foto av sand, himmel, sol o palmer
Resterande dagar innan de åkte hem gick åt till besök på otaliga marknader för inköp av framför allt kött och ost o även lite julpynt. Köttet var till stor belåtenhet men osten blev desvärre lite av en besvikelse. Smaken var inte så stor som osten såg ut att ha enligt dem. Vi, på Vilja, njuter dock fortfarande av osten på kvällarna till ett glas rödvin här i båten. Marknaderna i sig var däremot en riktigt positiv upplevelse.
Fisk i stora mängder på centrala marknadenFärskpressad apelsinjuice i en stor matbutik till Sandras stora glädjeDet kan vara svårt att välja bland allt gott
Många långa promenader blev det också o självklart även middag med Paella på en restaurang vid strandkanten på stranden Las Canteras i Las Palmas. En strand vi även besökt efteråt på flera promenader.
Las Canteras istrax innan solnedgång En klassisk Paella stog på dagens menyGrillade Gambas smakade verkligen gottFrån nordliga delen av stranden
Dagarna gick och till sist kom dagen då de skulle åka hem igen. Kunde inte låta bli att fälla några tårar när vi sagt adjö med stora kramar på bryggan. Vet inte när jag får se dem igen. Men vardagen här i det varma o härliga klimatet måste gå vidare med förberedelser mm
Stolt mor med sin sonTobias, jag o Sandra
Det är nu lite drygt 3 veckor kvar till avresa och otroligt mycket kvar att göra på och med båten så det är kanske tur att vi inte lämnat ännu… Men…projekten kommer troligtvis aldrig ta slut. Enda att göra är att prioritera vad som är mest viktigt att göra innan vi faktiskt når dagen för Atlant-överfarten. 6:e januari! Dagen med stort D.
Det var underbart att ligga på svaj i vår vackra ankringsvik utanför Valle Gran Rey i några dagar. Somna, vaggandes av vågorna, till kluckandet mot skrovet och vågornas brus mot stranden som musik. Underbart väder med sol och ca 24 grader. Lugn och ro, utan en massa fix med båten eller en storstad med trafik o massa människor. Och med fantastiska solnedgångar rakt ner i Atlanten.
Hoppilandare (Sangria) på fördäck i solskenetS/Y Vilja med de massiva höga bergen i bakgrundenSolnedgång…Vackra skymningsfärger
Första dagen och kvällen var magisk. Först en jolletur in till byn där vi promenerade omkring och sedan satte oss på en servering. På kvällen återkom skådespelet med otroliga färger på himmel, hav och höga berg. Tror aldrig jag tröttnar på det. Hoppas inte det i alla fall. Och varje kväll skiljer sig dessutom från den föregående. Nu njuter jag! Sol, värme, ligger på svaj och dessutom en liten by inom räckhåll.
Vi tog sedan jollen in till den lilla byn varje dag. Handlade lite o strosade runt. Forutom en middag pa restaurang lagade vi resten ombord. Jag gjorde en våffelsmet en dag och spillde ut hela smeten över spisen. Gissa om jag blev irriterad…men våfflorna blev goda En annan kväll grillade vi bläckfisk, såååå gott! Lite tid för sol uppe på däck blev det också
Kapten Jan tittar på sin vackra S/Y ViljaAll våffelsmet som råkade spillas ut över spisen…det blev ändå våfflor efter att ha ”fiskat upp” det mestaStora fiskar till restaurangen…mums!Inne Valle Gran Rey 1:a advent med pepparkakor, hembakad mjuk pepparkaka o skumtomtar!Gott med en dusch efter att ha tvättat skrovet vid vattenlinjen
Vi hyrde bil dagen innan vi lämnade. Det är en fantastiskt vacker ö med höga berg (strax under 1500 meter som högst) o djupa raviner, ökenlika berg, magnifika klippformationer o frodig grönska. La Gomera är med andra ord en naturens juvel. Många åker hit för att vandra och det förstår jag. Nationalparken La Garanjonay är en del av Unescos världskulturarv
Grönskan finns nästan överallt Ravin med utsikt mot Atlanten Alla träd är mer eller mindre mossbevuxnaUtsikten är slående ”Vandring” i Garanjonay nationalpark Höga berg o fantastisk natur
Vi åkte inom ett par byar o städer bl a huvudstaden San Sebastian. Vi var också i en mindre Etnografisk park där vi fick se några av de frukter som odlas på ön. Mango, papaya o avocado bl a. Där var också en utställning om lite av La Gomeras historia. Bl a visselspråket som tidigare användes för att kommunicera. Parken kunde kanske varit lite mer välskött men ändå värd ett besök
Citrusträd i en pytteliten trädgård Älskar gamla dörrar!Patinan är underbarEn vacker gata i byn Agulo på norra La Gomera Tropiska frukterVisselspråket Tonfisk till mig o sardiner till Jan i San Sebastian En kall öl var vi värda!
Igår förmiddag lämnade vi vår vik. Seglingen började med svaga sydliga o sydvästliga vindar. Jag kunde njuta uppe på däck i solskenet. Vi hade dessutom turen att få se 2 grindvalar och en flock snabbsimmande små delfiner.
Vi visste inte då vilken lång o jobbig segling vi hade framför oss. Innan kvällen hade vi haft vindar från absolut alla vindriktningar. Dessutom allt från stiltje till närmare kuling. Variationen kom ofta på bara några sekunder. Det är ett fenomen här mellan de olika Kanarieöarna. Framåt skymningen hade vi inte kommit längre än till sydsidan av Teneriffa. Vi hade då vinden mot oss och insåg att det skulle bli en ganska sömnlös natt med kryss i mörkret, tidvis i upp mot 16 sekundmeter. Vi vilade i skift mellan slagen och pressade Vilja sa högt vi kunde mot vinden for att komma norrut mellan Teneriffa och Gran Canaria. Vid gryningen, efter ca 12 timmars kryss, kändes det som att vi inte hade kommit nästan någon vart alls. Vinden vände dessutom så vi trycktes söderut igen. När det kändes som vi inte skulle komma fram på flera dygn startade vi motorn ett tag för att ta oss en bit norrut. Det hjälpte. Vi kunde åter stänga av motorn och segla mot norra Gran Canaria och Las Palmas. Vi kom fram ca 20.30 efter 35 timmar, delvis med hjälp av motorn, ganska trötta men nöjda. Sista 10 timmarna var ändå behagliga i dagsljus, sol o lagom vind.
Langst upp till höger i bild kan man skymta Teide på Teneriffa ovan molnenTeide o södra Teneriffa i skymningenSolnedgång på nordsidan Gran Canaria Södra sträckan till La Gomera o den nordligare på tillbakavägen
Fotnot; Nordostpassaden dominerar inom hela Kanarieöarna. Mellan öarna finns de så kallade accelerationzonerna som kan uppnå kulingstyrka. Dessa kan komma mycket plötsligt, inom loppet av några sekunder, och ha en hastighet av 15 m/s. När den kraftiga nordostpassaden pressas samman mellan de höga öarna accelereras vindhastigheten. Detta sker inom speciella områden runt kusterna och kallas för vindtunnlar. Vindhastigheten kan öka från 7-10 m/s till 15 m/s på ett avstånd av 200 meter. De skapas av de mycket höga bergen på öarna och är starkast mellan Gran Canaria och Teneriffa. Där vi seglade. Havet runt öarna är fullt av vindstilla platser (den så kallade vindskuggan), men också platser där vinden är starkare än i omgivningen. (Accelerationszonerna)
Några fler ord om accelerationszoner: När luft förflyttar sig över öppet hav stöter den inte mot något motstånd och blir till en ganska stadig, överallt lika stark vind. Så är det norr om Canarieöarna där vinden oftast blåser från norr. Sedan stöter den här luften på en ö med ett högt berg på eller en brant hög kust. Då måste luften ta sig runt detta hinder. För att det inte skall bli ”luft-kö” så kör luften som måste ta sig runt ön fortare än den som bara kör rakt fram. Det kallar man en accelerationszon. Sådana finns naturligtvis väster och öster om mer eller mindre alla Kanarieöar och dom kan ställa till det för den oförberedda seglaren. Kommer man sedan bakom ön i lä så är vinden helt borta. Förändringen i vindstyrka går väldigt snabbt och i värsta fall kan vindstyrkan femdubblas på en kort sträcka. Så det är ingen riktigt avslappnad segling här nere…. (Text av Katharina Prenzlau Johansson)
Kristin heter jag och jag fullkomligt älskar att vara fri, leva mitt liv som jag vill och att resa.
Just nu är jag ute på en långsegling med S/Y Vilja och Jan Bruce så de flesta inlägg från och med november -22 gäller segling och våra gemensamma upplevelser och äventyr
Våren 2020 flyttade jag in i min båt och hyrde ut mitt hus. Planen var att bo i båten på sommaren o i Thailand på vintern. Planerna ändrades under vägen pga Corona och jag har bott i båten även på vintern. Detta stortrivdes jag med och har nu även sålt mitt hus. Numera lever jag ett otroligt fritt, härligt o spännande liv. Jag tar dagen som den kommer och njuter för fullt
I december 2021 mötte jag en man, som också lever i sin båt. Han hade bestämt sig för att ge sig iväg på långsegling med avresa juni -22. Jag funderade några varv och beslöt mig sedan för att följa med. Så i november 2022 har jag börjat ett nytt äventyr! Jag seglar med S/Y Vilja på en långsegling från Lissabon via Gran Canaria och Kap Verde över Atlanten till Karibien med första stopp på Grenada. Vi har nu kommit till Västra Karibien och Centralamerika. Här kommer vi fortsätta segla fram till orkansäsongen.
Min önskan är att dela med mig av hur det är att släppa taget, vara fri och våga leva det liv jag drömt om!
Du får följa med mig på resor med segelbåten, vinter i en liten båt i Sveriges kyla och även resor runt om i världen – och nu framför allt på långsegling med S/Y Vilja. Så följ mig om du funderar på att släppa taget om ekorrhjulet, om du älskar båtliv, om du funderar på att bo i båt på heltid o om du älskar att resa!