resorivärlden – Sida 7

Sargasso sjögräs, squalls och kladdkaka

I söndags började Atlanten bli helt full av Sargasso sjögräs. Det har varit en del ända sedan vi lämnade Las Palmas men igår kom det tidvis i stora fält. Fiskespöt reagerade en massa gånger att vi fått napp…men det var sjögräs varje gång (utom en, där tog den stora fisken hela draget o simmade iväg, tyvärr)

I det öppna havet fungerar denna tång som plantskola, avelsplats och en fristad för havslivet som havsfåglar, räkor, valar och ca 120 fiskarter men för oss sätter den sig på roder o sänker farten och på fiskespön så vi inte får napp

Ett fält av Sargasso sjögräs i den blå Atlanten

Jag har googlat på recept med just Sargassum seaweed och det finns en massa! Nyfikenheten är stor så kanske det blir lite experiment i köket någon dag 😉

Men i måndags började vi bli riktiga storfiskare! Trots Sargasso sjögräs. Då fick vi 2 Mahi Mahi och en Amberjack. Plus att en uppskattningsvis ca 60 kilo tung svärdfisk bet men sedan slet med sig draget och försvann efter en kortare tid. Nu kan vi äta fisk till lunch och middag i flera dagar och om vi kommer in i stiltjebältet kan vi både röka o grilla. Ser fram emot

På nätterna har det varit en del squalls en bit från oss. De som suttit på vakt då upplevde lite förändringar i vinden och några droppar regn föll på båten. Men squallsen, som kan jämföras med vind o regn i en åskskur förutom åskan, höll sig en bit bortanför oss.

En radarbild. Den vita pricken i mitten är vi med vår kurs. Det vita fältet till vänster är squallsen

I tisdags, såg vi för första gången på flera dagar en annan båt på AIS:en. Det är en av båtarna från Viking Explorer. Men efter natten har den försvunnit igen. Havet är stort och vi gör olika vägval. Det är en sådan märklig känsla att tänka att vi sitter här i en liten båt mitt ute på Atlanten med många tusen meters djup under oss. Vart vi än tittar är det enda vi ser runt omkring oss himmel och det stora blå och otroligt rena havet. Färgen är sååå blå. Det är meditativt att sitta tyst och bara se ut på oändligheten.

Jan satsar för fullt på sina praktiska väskor för förvaring

Hela besättningen är aktiva med olika göromål

Jag har kommit igång att baka nu också! Kladdkaka igår och bröd idag. Vilken lyx med hembakat och så gott det var! Jag bakade i en Omniaugn. En slags ugn som man placerar ovanpå gasspisen o det funkar jättebra

Idag har vi satt upp Gennakern! Det är ett sådant makalöst vackert segel. Dessutom ökade farten väldigt mycket. I morse misstänkte vi att stiljebältet hunnit ifatt oss men med mer sydlig kurs och gennacker seglar vi i upp mot sju knop. Härligt!

Någon gång under dygnet kommer vi troligen passera halva seglade sträckan från Kap Verde. Det kommer firas med Cava!

Mitt ute på Atlanten

Nu har vi varit ute på havet i fem dygn och befinner oss mitt ute på Atlanten mellan Afrika o Karibien. Igår firade vi också att vi seglat 1/4 av sträckan från Kap Verde! En milstolpe som firades med ett glas Rom/Gammeldansk.

Dagarna och nätterna rullar på och det blir en vardag även här, i sakta lunk. Lite sysslor som att sy och klippa ner skräp så att det tar mindre plats utförs. Vinden har vi rakt akterifrån så vi har 2 försegel hissade åt varsitt håll. Ser riktigt vackert ut. Och det är riktigt behaglig segling där vi skjutsas framåt utan att luta och vågorna är så små så båten är relativt stilla utan att gunga allt för mycket.

Sömnad av väskor och nedklippning av skräp till behållare är 2 vardagssysslor

För två dagar sedan ändrade vi kursen lite mer söderut för att förhoppningsvis undvika ett stiljebälte som närmar sig. Längre söderut betyder också att det har blivit varmare. Gissar på runt 30 grader på dagarna och vattnet har gått upp till 27 grader. Underbart! Kommer vi däremot in i stiltjebältet så kan vi bada! Skulle vara så häftigt att bada mitt ute på Atlanten med fyra till fem tusen meters djup och minst 10 dagars segling åt varsitt håll till närmsta land.

Igår flyttade vi tillbaka klockan 1 timma. Vi seglar ju västerut och solen började gå ner senare och senare. Nu är vi på GMT -2. Tror inte något land har den tiden, men den passar oss 🙂

Vi har fått en del fisk också! Häromdagen fick vi ombord två Mahi Mahi men vi släppte i en som var för liten. En annan släppte innan vi fick upp den. Igår fick vi upp två stycken igen 🐟🐟. En lagom stor som blev middag igår. Sååå gott! Den andra var säkert på runt 6 kilo. Oj, vad den kämpade för att inte bli fångad. När den nästan var framme gick fiskespöt av och vi höll på att förlora den. Men..den hade trasslat in sig i vårt andra fiskesnöre så vi lyckades få upp den ändå. De är så vackra i färgen och har ett väldigt karakteristiskt utseende.

Denna Mahi Mahi kämpade länge o starkt för att slippa komma ombord

Lite trubbel med båten har vi haft och har. Eller inte med båten utan med utrustningen. Vår watermaker krånglar och nu krånglar även generatorn. Det visade sig att något hade bränt sönder på watermakern. Den delen är bytt men det är fortfarande ljud som inte låter så bra. Den funkar tidvis i alla fall men vi får snåla mer med vattnet för säkerhets skull. Fast egentligen, vi kan ju inte räkna med att få duscha i sötvatten var och varannan dag ute på Atlanten. Det viktigaste är att ha vatten att dricka och till matlagning och det har vi oavsett.

För två dagar sedan fick vi underhållning på vår ”tv-apparat” och ”radio”. En båt från Viking Explorer som var nära oss hamnade mitt emellan två Kanadensiska militärbåtar som skulle börja en skjutövning. Vi såg på plottern hur nära varandra de låg och hörde kommunikationen på VHF-radion. Det blev verkligen dagens underhållning 😆

S/Y Embla mitt emellan två Kanadensiska krigsskepp

Nu har vi vaknat upp till en ny solig dag med skön och behaglig segling. Undrar om det händer något spännande idag?

Atlanten!

Nu är vi på väg! Klockan 12.10 i tisdags lämnade vi bryggan i Mindelo! Konstigt nog har det inte känts något speciellt i kroppen. Största nervositeten har varit själva avfärden i den blåsiga o ryckiga hamnen, men det gick jättebra. Så nu ser vi inte land på minst 2 veckor.Overklig känsla! Vi har satt oss i en liten båt och skall segla över ett av de stora världshaven.

Besättningen på S/Y Embla hjälper oss iväg o vinkar av oss. De lämnade strax efter oss

Seglingen var väldigt behaglig de första timmarna. Vilja skjutsades fram i 6-8 knop på bara genuan av vinden från NO och vi gungade skönt. Nästan så man somnade. Tänk om det kunde vara så här i hela 2 veckor, sa vi.

Men…den glädjen byttes mot något helt annat. Vinden började snurra från alla håll och kanter, vågorna kom också från alla håll och krockade med varandra. Vi hade en fruktansvärt jobbig eftermiddag, kväll o natt framför oss. Farten var ofta så låg så vi snarare gled bakåt eller i sidled än seglade framåt. Alla båtar i fältet rapporterade samma sak över VHF-radion.

Det gick i princip inte att förflytta sig i båten. Maten fick bli en sallad, för att laga mat var totalt omöjligt. Jag satt på durken (golvet) i sittbrunnen och hackade grönsaker för det var enda stället jag slapp att hålla i mig.

Nu på morgonen dag 2 är vi inte längre i en vindskugga bakom Kap Verde utan nordostpassaden skjutsar oss åter framåt i en behaglig fart utan så stora vågor. Solen tittar också fram så det känns som att vi har en härlig dag framför oss

Den utsikt vi kommer ha i 2 veckor…Minst…

Vi är inne på dag 3 och håller bra fart, fortfarande med bara genuan uppe. Ingen fiskelycka ännu tyvär

Havet är ganska rufft med vågor på uppemot 3-4 meter så matlagningen är fortfarande ganska svår. Men igår blev det, trots det, 2 lagade måltider.

Tiden rullar på, vi sover o vilar en del på dagarna. Sitter o pratar o spejar efter valar. Enda havsdjuren vi sett är de åtskilliga flygfiskar som strandat uppe på däck o måste plockas bort varje dag

Helt otroligt att jag kan sitta här långt ute till havs o skriva! Men det är långsamt o absolut inte tillförlitligt så detta blir ett kort inlägg. Jan o hela besättningen hälsar att vi har det bra ⛵️⛵️⛵️

Mindelo, Kap Verde

Tiden går sååå fort! Vi kom hit till Mindelo på Sao Vicente, ön näst längst västerut på Kap Verde i torsdags efter lunch. Det var riktigt blåsigt innan ankomst och när vi kom ”bakom en udde” strax innan hamnen trodde vi att det skulle lugna sig…men…vi tog verkligen fel, där drog det i bortemot 35 knop från bergen (16-17 sekundmeter) o från olika håll dessutom. Tilläggningen blev nog inte den vackraste men vi kom på plats i alla fall

Vi fick hjälp in till Viking-bryggan och ligger någorlunda bra här…det är iaf en brygga. Det rycker o sliter något fruktansvärt, knapar från bryggan har rykt, nästan alla ”dämpare” på rep har gått av (3 för oss) o natt till igår rök även en akterförtöjning. Vi går på bryggan som om vi är kraftigt berusade, vi vinglar fram och tillbaka ftån ena sidan till den andra. Kort sagt så är detta ett riktigt blåshål. Men ett charmigt blåshål.

Det är oavsett jättekul att ha kommit hit. Första gången för mig på Kap Verde. Vi har promenerat runt i stan, varit på fiskmarknad och grönsaksmarknad, pratat med lokalbefolkning, varit o hört på livemusik och bara strosat runt. Härligt att känna att vi verkligen är ute o reser. Detta är sååå annorlunda från Europa. Cuba har vi alla tänkt några gånger…utan att någon av oss faktiskt varit där ännu

Älskar alla färgglada väggar o målningar på fasader. En del hus är riktigt slitna medan andra hålls i bra skick. Befolkningen verkar inte ha så gott om pengar men de verkar klara sig. Det känns dyrt i supermarkets o på marknaderna…men, kanske får jag ett turistpris. Svårt att pruta utan några som helst kunskaper i det portugis-creolska språket.

Förutom strosande så har det varit mycket jobb med båten. Kommer nog fortgå hela tiden…Köket fungerade ju inte alls på överfarten hit då glas, kryddor, skålar, konservburkar o you name it flög ut så fort en kökslucka öppnades. Nu har vi sträckt och fäst elastiska snören med olika fästen. Hoppas det funkar. Har sagt att jag vägrar laga mat under samma förhållanden igen…..tror det togs på alvar…En massa annat jobb är också gjort med t ex watermakern, Glomex, fönster mm mm. O nu simmar en dykare under båten o rensar o fixar

I lördags anordnade en båtgranne en tjejdag på ett hotell här aldeles nära. Vi var 12 tjejer från olika båtar som njöt av lugnet, solen och en god lunch med en massa prat o skratt. Kul att släppa allt från båten ett tag o bara njuta, vi tjejer. Tror killarna blev lite avundsjuka samtidigt som de unnade oss denna eftermiddag

Några timmar senare, samma kväll, var det välkomstfest för Viking Explorer på Floating bar här I Marinan. En massa spännande snacks och plockmat stod framme, livemusik, caiprinha i mängder o en biljett till en gindrink på mörk gin serverades. Det var otroligt roligt och avslappnat. Alla bjöd på sig själva, dansade o hade kul 😊Vissa la sig redan runt 21 o andra höll igång till runt 03…

Dagen efter var nog ett par i besättningen ganska trötta o arbetslusten var inte på topp. Men ett minne blev det ☺️Förutom att ingen minns var de faktiskt var någonstans….

Igår och idag har inköp gjorts…grönsaker, ägg, frukt, nudlar, fisk mm mm. Känner mig delvis lurad på priset av en del medan andra känns helt ok. Dyrt för att faktiskt vara i ett relativt fattigt land måste jag ändå säga.

Den största känslan här är att vi lämnat Europa o har kommit till en helt annan kultur. Något jag verkligen älskar! På Kanarieöarna var allt så organiserat o välordnat medan det här är mer manjana o enkelt. Det är många barn som går runt på gatan o vill hjälpa till för lite småpengar. Men jag har fått till mig att ingen här är utan mat i alla fall

Förutom oss långseglare så är det kryssningsfartyg inne någon gång ibland. Detta är ju ingen turistig ö med charterresor, en massa hotell o välanpassat för de turister som önskar mer bekvämlighet. Snarare en levande by där befolkningen lever sina liv oavsett turister eller ej. Visst…självklart finns det de som lever på att hjälpa o serva oss långseglar. Plus de som säljer taxiresor o diverse lokalt producerade souvenirer till, framförallt, kryssningsgästerna….svårt att få plats ned souvenirer i en segelbåt

Solnedgång bakom berget med hamnen i förgrunden

Vi hade stora planer på en rundresa på ön med antingen taxi eller lokalbuss. Men tyvärr har tiden runnit iväg så det finns inte tid. Lite har vi i alla fall sett

Imorgon är den STORA avfarten…vi skall verkligen korsa Atlanten. Känns overkligt

Sista seglingsdagen mot Kap Verde o ankomst!

Framme på Kap Verde! Vi kom hit runt lunch idag, torsdag, och det var en utmaning….stundtals över 18 sekundmeter i inloppet till Mindalo. Nu sitter vi på en ”floating bar” o tar en kall öl.. åhhh vad gott det smakar. Världen gungar fortfarande ganska mycket, det tar nog några dagar. Vi har fortfarande inte varit på fast land utan bara på flytbryggor här i hamnområdet. Vi gick till immigration för att klarera in o betala för oss. De behövde pengar, vilket vi inte hade. Så vi fick sätta oss på Floating bar o ta en öl för att komma år internet o föra över pengar….vilket öde…!

Nu väntar några dagar här med fix av båten samt utforskande av ön. Har aldrig varit på Kap Verde så jag är jättenyfiken. Efter helgen seglar vi vidare rakt västerut

Tillbaka till vår sista del av seglingen hit….

Dag 6 fascinerades vi av alla stora flygfiskar som kom i stora stim och flög långa sträckor över havet för att sedan landa i vattnet igen. Vinden har varit svagare och vågorna stundtals lägre. Men båten har rullat runt en hel del i den krabba sjön

En av alla stackars flygfiskar som landade på båten under natten

Till middag blev det stekt Mahi Mahi och det smakade helt underbart efter all rent vegetarisk mat vi har ätit. Strax innan vi skulle äta nappade en stor fisk som, tyvärr, drog med sig hela spolen ut till havs. När vi sedan satt och åt nappade en riktigt stor Mahi Mahi till som kom nästan fram till båten innan även den släppte 😩

Att laga mat är en av de största utmaningarna

På morgonen dag 7 ser vi land. Ganska höga berg i ett dis av moln. Uppe på däck ligger minst 14 flygfiskar och en liten bläckfisk som strandat på Vilja över kvällen och natten. Under natten har det hörts smällar när de flög mot fönstret i doghouset.

Det är en konstig känsla att närma sig land efter så många dagar till havs. På ett sätt känns det som att vi aldeles nyss lämnade Las Palmas samtidigt som det känns som vi varit ute väldigt länge. Det har dock känts väldigt skönt med den långa seglingen vi hade från Portugal till Las Palmas i november i ryggen.

Och…nu är vi här!

På väg mot Mindelo på Sao Vicente

Dag 2 var en riktigt behaglig seglingsdag. Lite mer vågor o lite mer vind än första dagen. Vilket också gav bättre fart. Vi seglade nog runt 6-7 knop och det var en härlig segling. Natten till dag tre var också lugn utan några som helst missöden eller behov av justeringar av segelsättning. Redan på dag två hade vi satt upp en spirbom till focken som annars slog ganska mycket eftersom vi har vinden nästan rakt akterifrån.

Dag tre har vågorna byggt upp sig mer, vilket var väntat. Vi surfar fram ibland i upp mot 12 knop när vågen ger oss en skjuts. De högsta vågorna uppskattar vi till runt 3-4 meter – men det är bara vår uppskattning. Vi har fått ögonkontakt med en båt framför oss som vi seglar ifatt – en 40 fots katamaran. Det är ingen tävling…. men det är alltid kul att segla ifatt en båt 😊

Största utmaningen ombord är annars att laga mat när båten lutar och gungar konstant. Det är kämpigt att ta ut kryddor mm ur ett skåp samtidigt som man skall hålla händer på matvaror, byttor, knivar, kastruller mm mm….Kryddburkar, glas och allt möjligt annat rasar ut o hamnar på durken, bänkar och i diskhon med ett fasligt skramlade. Dessutom kastas man runt i båten om vi inte håller i oss eller sitter ner

Vilken Lycka!!!! Vi blev plötsligt omringade av hundratals delfiner som hoppade o lekte högt högt över vågorna och runt Vilja. Har aldrig varit med om något sådant skådespel! Det var så många så man nästan inte såg vatten mellan dem stundtals. O framför båten hoppade de över stora vågdalar! Vi tror att det var Atlantic Spotted Dolphin.

Vi såg tiotals delfiner göra sådana här, och ännu längre, hopp

Dag 4 är vinden o havet lite ruffare. Båten har handstyrts stora delar av dagen då autopiloten inte riktigt hinner med i de yva vågorna.

Vi passerar halva vägen till Kap Verde och det firas med ett litet glas rom

Ut på eftermiddagen blåser det upp mot 28 knop (ca 14 sekundmeter) i byarna och vi tangerade en hittills högsta fart på 11.8 knop i en surfvåg. Vågorna uppskattar vi till tidvis över 4 meter, kanske 5. Vi seglar med ett rev på storseglet och rullgenuan har bara en liten trekant utrullad – inte större än endast som några badlakan.

Klockan är 19.45 nu dag fyra.

Det är helt svart, solen har gått ner för några timmar sedan och månen har inte tittat upp bakom horisonten ännu. Vågorna går fortfarande ganska höga men man hör endast bruset från dem och knakandet i båten. Det är en frihetskänsla att sitta här ensam i sitter bara hav och mörker runt mig.

Middagen är avklarad och nu börjar nattpassen. Ca 3 timmar pr person från 19 på kvällen till 09 nästa morgon. En går två pass och ett av nattpassen är lite kortare, två timmar. Detta har funkat de föregående tre nätter vi haft så vi fortsätter så, så länge vi alla är nöjda. Dagtid har vi inget fast vaktschema utan den som behöver sömn kan gå och vila så länge minst en är kvar och har ansvaret. Idag, då vi handstyrt, har ingen suttit lång tid vid ratten då det är tungt i de höga vågorna

Apropå månen så har vi fascinerats av den. Det är en stor rund fullmåne som skiftar i färg från ett lysande brandgult klot via guldklot till mer vitt. Ifredags kväll var månen långt uppe redan före 17 på eftermiddagen, dagen efter steg ett brandgult glödande klot upp från horisonten ungefär samtidigt som solen gick ner ca 18 och tredje kvällen steg det brandgula otroliga klotet upp strax efter 20

Dag 5. Äntligen fick vi napp😆🤣😅

Hurra!!! Vi har fått napp!! En jättevacker Guldmakrill. Som vi har väntat o längtat! De är så vackra i färgen o otroligt platta i huvudet. Idag rullar det för mycket för att steka men imorgon blir det Mahi Mahi till middag. Åh vad gott det skall bli!

Vi har fått foton o video på what’s up från avresan som ni kan se här nedan.

Här lämnar vi Las Palmas fredag 6 januari

Nu är det förmiddag, dag 6. Natten har gått bra och 2 båtar från Viking Explorer har kommit iland på Kap Verde. Vi räknar med att vara framme runt lunch imorgon, om vinden håller i sig.

Ute till havs

Redan första dagen fick vi sällskap av en stor flock med små söta delfiner som simmade med oss o runt oss en lång stund ända in i solnedgången. En av oss såg dessutom en Guldmakrill hoppa upp ur vattnet bara ca 5 meter från båten. Fiskesnöret var ute men vi fick inget napp

Det är helt underbart när de simmar o leker runt båten

Lite krångel har vi också råkat ut för. Watermakern startar inte hur vi än gör. Efter att ha sett tv-programmet ”Över Atlanten” har det varit ett samtalsämne under hela förberedelserna. Kapten ombord har hävdat att det inte kommer bli något som helst problem med vatten….och nu står vi här utan ström på watermakern…som tur är har vi Niklas med oss som löste problemet

Första natten avklarad och vi seglar i dryga 6 knop i genomsnitt. Det har varit en behaglig och härlig segling hittills. Nu skiner solen på oss och vi har ätit frukost i sittbrunnen.

”Vikingfamiljen” är någorlunda samlad o vi ligger ungefär i mitten av fältet. Två båtar kan vi se masten på akter om oss

Nu väntar ännu en härlig dag ute på havet!

Nu är äventyret på riktigt!

Oj! Nu är vi äntligen på väg!…klockan 09.40 idag fredag 6:e januari lämnade vi bryggan i Las Palmas. Det är inte längre något vi bara har framför oss, utan på riktigt…vi är faktiskt på väg… Känns overkligt….men samtidigt naturligt. En jättehäftig känsla! Efter månader ( o för Jan åtskilliga år) av drömmar, planering, förberedelser o fix o trix så lämnade Vilja Europa ut på ett äventyr som vi inte har någon aning om vart och när det slutar…

Just nu sitter vi o skumpar i svagare vindar. Båten går i ca 3 knop. Vi satte segel nästan direkt så även om vi startade som tredje båt så hamnar vi nog lite efter. Men det är ju ingen tävling 😊

Vidfilm när vi lämnar hamnområdet

Senaste veckan, o framför allt igår, har varit extremt hektiskt. Det går inte att beskriva det kaos som rått på båten. För 24 timmar sedan hade jag trott att det hade varit omöjligt att sticka iväg. Fanns inte en chans. Båten kändes fullkomligt kaotisk och det kändes som att en Atlant-segling kanske, kanske skulle kunna ske om ett år…eller två

Saker fanns precis överallt. Att röra sig inne i båten, på däck o i sittbrunnen var i princip omöjligt. Mitt i allt detta dök vår fjärde medlem i besättningen upp. Niklas Helgesson. Han landade i princip i sista minuten för att lämna sitt pass för utklarering ut från Gran Canaria och Spanien. Jan, som kapten, fick gå med pass och crewlist till hamnkontoret där vi fick vår stämpel att vi är klara att lämna o segla vidare till nästa hamn

I onsdags var vi på den nautiska klubben i Las Palmas för ”Skippers meeting”. Då fick vi information om hamnen på Kap Verde och hamnen på Grenada. O viktigast av allt, vi tittade på kommande ca 10 dagars väder- och vindprognos till Kap Verde. Vi kommer få 1-2 dygns hårdare väder med starkare vindar o högre vågor. Men, vi är alla så taggade så det hindrade oss inte. O det ser avsett lugnare ut än den vind vi hade från Portugal o hit i november.

Efter mötet samlades vi, ett stort gäng, inklusive all ny o framförallt ung besättning som anlänt de senaste dagarna. Det blev en jättetrevlig kväll

Vår besättning är komplett nu i alla fall. Niklas kom, som sagt, igår och på nyårsafton kom Victor, Jans son hit. Han skall följa med över Atlanten o vara kvar ca 1 månad i Karibien. Där möter även hans sambo, Linda upp. Apropå nyårsafton så hade vi en jättetrevlig kväll söderut i Maspalomas där Jans syster med 2 barn bodde. Det blev först tapas hos vänner till Karin, Jans syster, och senare på kvällen god middag nere vid havet på en restaurang.

I måndags var Jan ute med ungdomarna och provade på surfing. Det kom tillbaka till båten o var både nöjda och jättestolta

Men…nu är vi på väg! Kap Verde nästa!

Mera Las Palmas

Sedan återkomsten till Las Palmas har vi tagit tag i att motionera. Promenader på mins 9000 steg men upp emot 20.000 steg om dagen blir det – oftast i alla fall. Det behövs, för vissa dagar ute till havs blir det så lite som noll steg på ett helt dygn. Kommer vi då upp i 200 så är det jättemycket. Som tur är så ligger Vilja så långt fram och dusch och toalett som det går. 900 meter fram o tillbaka till toaletten och 1,2 km fram och tillbaka till duschen – o det är jättepositivt. Kanske mindre bra de gånger det är riktigt akut iofs. Dessutom går vi i stort sett överallt dit vi har ärenden här i Las Palmas.

Många av promenader går till de olika stormarknaderna och matmarknaderna. Nästan varje dag för inköp av färsk fisk o skaldjur, grönsaker och bröd. Det är riktigt kul att köpa färsk fisk och skaldjur för en billig peng som dessutom ser väldigt fräsch ut.

Klockan är 17.30 o det är fortfarande 25 grader varmt

För några dagar sedan hyrde vi bil en dag igen. Vi besökte bl a Ikea där vi handlade en hel del mat o godis samt praktiska saker till båten så som handdukar, kökssaker, sängkläder mm.

Efter Ikea var vi inom 2 stora matbutiker, där vi verkligen började bunkra för överfarten och vidare segling i Karibien. Lite spontant blev det men vi är nöjda. I ena butiken blev det 3 stora köpvagnar fulla. Trots allt vi köpt inser vi att det är bra att handla betydligt mer. Mycket är dyrare i Karibien än här så det är lika bra att fylla varenda skrymsle i båten med det vi uppskattar o tror att vi har användning för framöver. Det enda som vi vet är billigare där är toapapper, färsk tonfisk och rom.

En musikparad dök upp i ena köpcentret och drog till sig många nyfikna

Gott vin för så lite som 1.50 euro. Billigare än Cola o nästan billigare än vatten

Har börjat packa upp ur alla kassar vi inhandlade. En kasse i taget för att undvika ännu mer kaos

Sedan i söndags har vi haft föreläsningar om allt möjligt ”Bra att veta ” inför resan av Carlota och Olivier från Viking Explorer. Mycket nyttigt både vad gäller proviantering, olyckor, segling, satellit, ”what if…”,förväntningar i Karibien mm. Viking Explorer är en betydligt mindre regatta än ARC. Vi är 25 båtar som redan nu har en hel del socialt umgänge.

I tisdags var det Lucia. Vi är en del svenska båtar här på bryggan och vi bestämde oss för ett spontant luciatåg. Vi tog vad vi hade av vita kläder, ljuskedjor, vita lakan, vitt papper till strutar mm mm. Enda tjejen på bryggan, 10-åriga Vilma, blev den självklara Lucian. Dagen innan bakade jag lussekatter med saffran men med lite mindre lyckat resultat. De blev gula i alla fall men att baka i gasugn i båten var en utmaning. De dög självklart att bjuda på och även pepparkakor och glögg kom fram på bryggan. Uppträdandet var uppskattat av alla andra båtar på bryggan, australiensare, danskar, norrmän, engelsmän, canadensare, belgare mm mm och självklart även av oss svenskar.

Jag tillsammans med Peter, Susanne o Anna

Vårat fina luciatåg

Besök i den gamla stadsdelen – Vegueta – har det självklart också blivit. Vi tog bussen dit och vandrade runt bland färgglada byggnader, katedralen och serveringar. Här finns också en marknad med riktigt fräscha grönsaker och frukter. Centrum i stadsdelen domineras av den stora Katedralen Santa Ana som började byggas på 1500-talet. Vegueta är det kulturella centrumet och här finns också många museum. Jan var där igår på ytterligare ett besök och var då även inne i Katedralen.

Casa de Colon, eller Columbus house. Det sägs att Christoffer Columbus bodde här när ett av hans skepp reparerades

Även detta är Casa de Colon, en av de vackraste byggnaderna i Las Palmas. Mest sannolikt är det bara en påhittad historia att Columbus bodde här

Utsikt uppifrån toppen på katedralen Santa Ana

Färgglada hus som klättrar upp på bergen bakom Vegueta

Den ca 3 kilometer långa stranden Las Canteras är fantastisk! Både dagtid och på kvällen. Den kantas av oräkneliga restauranger, barer, affärer, glassbutiker, kiosker, pubar, diskotek, serveringar, hotell mm mm. Har läst att för surfare så är vågorna här den ”bästa raka vågen” för surfsporten i hela Europa. Längst norr på stranden ligger några charmiga traditionella o färgglada fiskebåtar uppe på stranden

Solen börjar sänka sig ner i havet och skymningsfärger träder fram

Jan tog en ”spagettiglass” och en kopp kaffe och jag tre kulor glass efter en lång promenad

Nu har vi knappt 3 veckor kvar till avfärd. Tid som skall användas till förberedelser, översyn, reparationer, stuvande, bunkring, julfirande, besök och att ta emot våra 2 besättningsmän som skall med över Atlanten och ett tag i Karibien. Victor Bruce, Jans son, och Niklas Helgesson, en vän till oss. Victor kommer till oss på nyårsafton och Niklas den 5:e januari – i sista minuten.

Las Palmas o bästa besöket!

Oj vad fort tiden rullar iväg. Nästan 2 veckor sedan senaste inlägget. Vet inte riktigt vart tiden tagit vägen. Det känns både som att väldigt mycket har hänt samtidigt som det känns som att absolut ingenting alls händer. Känslan beror nog mycket på att det nu är en enda lång väntan för att komma iväg. Det är ju vidare över Atlanten vi vill och nu är det så nära så vi vill helst komma iväg redan igår….

Det viktigaste och mest underbara sedan sist är självklart att min son Tobias och hans flickvän Sandra kom hit på besök dagen efter att vi kom tillbaka från La Gomera. Det var helt underbart att få tillbringa nästan 5 dagar med dem ❤️ . Speciellt eftersom vi syns så sällan då de bor i Luleå och pluggar och jag i min båt i Göteborg och uppe i Bohuslän

De första nätterna sov de hos oss i båten och vi fick tid till att grilla fisk, skaldjur o vegetariskt och att spela olika strategispel som Alhambra o Ticket to ride. Det var så underbart att göra dessa avslappnande och helt naturliga sakerna gemensamt. Efter 2 nätter tog de in på hotell med pool på taket som kändes som riktig lyx, även för mig. Vi träffades fortfarande största tiden av dagarna.

Tobias o Sandra har precis kommit till oss i Las Palmas. Det firas med rose Cava

Spelet Alhambra över hela salongsbordet o mitt på spelet en nyinköpt julgrans-speldosa som spelar O Tannenbaum

Tyvärr kom de precis när det blev ett par dagar med regn. Det händer så sällan här så det var riktig riktig otur.Vi löste det med att hyra en bil dagen efter att de kom hit. En tur ner till södra Gran Canaria med sol och värme blev perfekt. Första och längsta stoppet blev i Puerto de Mogan där det var den återkommande fredagsmarknaden. Ganska turistig iofs men tycker ändå den är värd ett besök. Byn Puerto de Mogan är i alla fall definitivt värd besöket. En jättesöt by som tidigare var ett fiskesamhälle. Min mamma åkte hit redan på 70-talet o jag kommer ihåg, från jag var väldigt liten, hur positivt hon pratade om den lilla Fiskebyn dit turismen fortfarande inte hade kommit. Att åka till Puerto de Mogan blev därför en känslomässig upplevelse som jag är glad att jag upplevde. Det var som att möta mamma igen.

Gränder, bougainvilla, broar o vitt o blått – allt i Puerto Mogan

I Purto de Mogan ”tappade vi bort” Jan några gånger. En av gångerna såg vi på håll att han stog och dividerade och fäktade med armarna. Några dagar senare kom det fram att Jan hade dragits in i något slags gamblingspel – egentligen utan att vara medveten om det. Det slutade med att Jan förlorade 20 euro… Vi såg senare varningsskyltar om dessa så kallade ”Trickies”. En varning till andra känns som en bra idé från oss

Tydlig varningsskyltar- fast ofta set man dem inte

Vi fortsatte sedan med bilen med korta stopp till i tur och ordning Puerto Rico, Arguineguin, San Augustin och Maspalomas. Alla med sin charm men alla även relativt turistiga. Att vi i norra Europa åker hit under våra ofta kalla, mörka o kanske trista vintermånader är inte så konstigt. Här finns både sol, värme o en avslappnad livsstil året runt. Dessutom god mat o gott spanskt vin.

När jag var 6 år var jag i San Augustin o firade pappas 50-årsdag. Har många minnen från den resan. Framför allt att jag för första gången i mitt liv blev förälskad. Pepe, en musiker på restaurangen där vi åt några gånger blev min första förälskelse, på barns sätt men ett minne för livet. Så det var även kul att se San Augustin igen ca 50 år senare.

Jag på 70-talet, omringad av de spanska musikerna. Pepe ät längst till höger I bild

I Maspalomas finns ett ca 4 kvadratkilometer stort ökenområde med stora sanddynor. Där lekte Tobias o Sandra ett tag. De sprang upp och ner på sandbergen o uteslutande där inga andra hade gått. Ganska svettiga kom de tillbaka till bilen. Bortanför sanddynerna finns en halvmil lång nudiststrand, som vi inte besökte

Sandras fina foto av sand, himmel, sol o palmer

Resterande dagar innan de åkte hem gick åt till besök på otaliga marknader för inköp av framför allt kött och ost o även lite julpynt. Köttet var till stor belåtenhet men osten blev desvärre lite av en besvikelse. Smaken var inte så stor som osten såg ut att ha enligt dem. Vi, på Vilja, njuter dock fortfarande av osten på kvällarna till ett glas rödvin här i båten. Marknaderna i sig var däremot en riktigt positiv upplevelse.

Fisk i stora mängder på centrala marknaden

Färskpressad apelsinjuice i en stor matbutik till Sandras stora glädje

Det kan vara svårt att välja bland allt gott

Många långa promenader blev det också o självklart även middag med Paella på en restaurang vid strandkanten på stranden Las Canteras i Las Palmas. En strand vi även besökt efteråt på flera promenader.

Dagarna gick och till sist kom dagen då de skulle åka hem igen. Kunde inte låta bli att fälla några tårar när vi sagt adjö med stora kramar på bryggan. Vet inte när jag får se dem igen. Men vardagen här i det varma o härliga klimatet måste gå vidare med förberedelser mm

Det är nu lite drygt 3 veckor kvar till avresa och otroligt mycket kvar att göra på och med båten så det är kanske tur att vi inte lämnat ännu… Men…projekten kommer troligtvis aldrig ta slut. Enda att göra är att prioritera vad som är mest viktigt att göra innan vi faktiskt når dagen för Atlant-överfarten. 6:e januari! Dagen med stort D.