sailing – Sida 7 – Levermittliv

La Gomera

Det var underbart att ligga på svaj i vår vackra ankringsvik utanför Valle Gran Rey i några dagar. Somna, vaggandes av vågorna, till kluckandet mot skrovet och vågornas brus mot stranden som musik. Underbart väder med sol och ca 24 grader. Lugn och ro, utan en massa fix med båten eller en storstad med trafik o massa människor. Och med fantastiska solnedgångar rakt ner i Atlanten.

Hoppilandare (Sangria) på fördäck i solskenet

S/Y Vilja med de massiva höga bergen i bakgrunden

Första dagen och kvällen var magisk. Först en jolletur in till byn där vi promenerade omkring och sedan satte oss på en servering. På kvällen återkom skådespelet med otroliga färger på himmel, hav och höga berg. Tror aldrig jag tröttnar på det. Hoppas inte det i alla fall. Och varje kväll skiljer sig dessutom från den föregående. Nu njuter jag! Sol, värme, ligger på svaj och dessutom en liten by inom räckhåll.

Vi tog sedan jollen in till den lilla byn varje dag. Handlade lite o strosade runt. Forutom en middag pa restaurang lagade vi resten ombord. Jag gjorde en våffelsmet en dag och spillde ut hela smeten över spisen. Gissa om jag blev irriterad…men våfflorna blev goda En annan kväll grillade vi bläckfisk, såååå gott! Lite tid för sol uppe på däck blev det också

Kapten Jan tittar på sin vackra S/Y Vilja

All våffelsmet som råkade spillas ut över spisen…det blev ändå våfflor efter att ha ”fiskat upp” det mesta

1:a advent med pepparkakor, hembakad mjuk pepparkaka o skumtomtar!

Gott med en dusch efter att ha tvättat skrovet vid vattenlinjen

Vi hyrde bil dagen innan vi lämnade. Det är en fantastiskt vacker ö med höga berg (strax under 1500 meter som högst) o djupa raviner, ökenlika berg, magnifika klippformationer o frodig grönska. La Gomera är med andra ord en naturens juvel. Många åker hit för att vandra och det förstår jag. Nationalparken La Garanjonay är en del av Unescos världskulturarv

Alla träd är mer eller mindre mossbevuxna

Vi åkte inom ett par byar o städer bl a huvudstaden San Sebastian. Vi var också i en mindre Etnografisk park där vi fick se några av de frukter som odlas på ön. Mango, papaya o avocado bl a. Där var också en utställning om lite av La Gomeras historia. Bl a visselspråket som tidigare användes för att kommunicera. Parken kunde kanske varit lite mer välskött men ändå värd ett besök

En vacker gata i byn Agulo på norra La Gomera

Visselspråket

Tonfisk till mig o sardiner till Jan i San Sebastian

Igår förmiddag lämnade vi vår vik. Seglingen började med svaga sydliga o sydvästliga vindar. Jag kunde njuta uppe på däck i solskenet. Vi hade dessutom turen att få se 2 grindvalar och en flock snabbsimmande små delfiner.

Vi visste inte då vilken lång o jobbig segling vi hade framför oss. Innan kvällen hade vi haft vindar från absolut alla vindriktningar. Dessutom allt från stiltje till närmare kuling. Variationen kom ofta på bara några sekunder. Det är ett fenomen här mellan de olika Kanarieöarna. Framåt skymningen hade vi inte kommit längre än till sydsidan av Teneriffa. Vi hade då vinden mot oss och insåg att det skulle bli en ganska sömnlös natt med kryss i mörkret, tidvis i upp mot 16 sekundmeter. Vi vilade i skift mellan slagen och pressade Vilja sa högt vi kunde mot vinden for att komma norrut mellan Teneriffa och Gran Canaria. Vid gryningen, efter ca 12 timmars kryss, kändes det som att vi inte hade kommit nästan någon vart alls. Vinden vände dessutom så vi trycktes söderut igen. När det kändes som vi inte skulle komma fram på flera dygn startade vi motorn ett tag för att ta oss en bit norrut. Det hjälpte. Vi kunde åter stänga av motorn och segla mot norra Gran Canaria och Las Palmas. Vi kom fram ca 20.30 efter 35 timmar, delvis med hjälp av motorn, ganska trötta men nöjda. Sista 10 timmarna var ändå behagliga i dagsljus, sol o lagom vind.

Langst upp till höger i bild kan man skymta Teide på Teneriffa ovan molnen

Södra sträckan till La Gomera o den nordligare på tillbakavägen

Fotnot; Nordostpassaden dominerar inom hela Kanarieöarna. Mellan öarna finns de så kallade accelerationzonerna som kan uppnå kulingstyrka. Dessa kan komma mycket plötsligt, inom loppet av några sekunder, och ha en hastighet av 15 m/s. När den kraftiga nordostpassaden pressas samman mellan de höga öarna accelereras vindhastigheten. Detta sker inom speciella områden runt kusterna och kallas för vindtunnlar. Vindhastigheten kan öka från 7-10 m/s till 15 m/s på ett avstånd av 200 meter. De skapas av de mycket höga bergen på öarna och är starkast mellan Gran Canaria och Teneriffa. Där vi seglade. Havet runt öarna är fullt av vindstilla platser (den så kallade vindskuggan), men också platser där vinden är starkare än i omgivningen. (Accelerationszonerna)

Några fler ord om accelerationszoner: När luft förflyttar sig över öppet hav stöter den inte mot något motstånd och blir till en ganska stadig, överallt lika stark vind. Så är det norr om Canarieöarna där vinden oftast blåser från norr. Sedan stöter den här luften på en ö med ett högt berg på eller en brant hög kust. Då måste luften ta sig runt detta hinder. För att det inte skall bli ”luft-kö” så kör luften som måste ta sig runt ön fortare än den som bara kör rakt fram. Det kallar man en accelerationszon. Sådana finns naturligtvis väster och öster om mer eller mindre alla Kanarieöar och dom kan ställa till det för den oförberedda seglaren. Kommer man sedan bakom ön i lä så är vinden helt borta. Förändringen i vindstyrka går väldigt snabbt och i värsta fall kan vindstyrkan femdubblas på en kort sträcka. Så det är ingen riktigt avslappnad segling här nere…. (Text av Katharina Prenzlau Johansson)

Las Palmas o segling mot La Gomera

5 dygn blev det i Las Palmas denna gång. Det var en hel del att fixa o städa upp inne i båten efter vår översegling. Och, framförallt, en del reparationer o fix på båten efter vår relativt tuffa översegling.

Fast första kvällen i Las Palmas hamn blev det Sailors bar i hamnen o umgänge med andra seglare. Det var välbehövligt o verkligen jättetrevligt!

Sedan blev det att handla mat, städa o tvätta en massa tvätt. Även livet på båt kräver tyvärr vardagssysslor.

Vår brygga i hamnen. Längst ut på piren o vår plats är i stort sett längst ut på bryggan

Varje brygga har en grind för säkerhetens skull

Efter inspektion av segel insåg vi att seglingen från Portugal till Kanarieöarna hade gått relativt hårt åt på storseglet. Det var ett par små revor o ett fäste till en latta som gått sönder. En segelmakare fixade det för oss på kort varsel. Bimini – taket som skyddar sittbrunnen mot sol – är också på upphällningen, så en ny sådan har beställts. Nya kartor över Karibien till plotter har köpts o en hel del annat segelrelaterat.

Vädret har varit varierande. Molnigt o soligt om vartannat. Men inget regn o över 20 grader på dagarna.

Under dessa dagar har också min son o hans flickvän bestämt sig för att de kommer ner till oss några dagar i december. Jag är jätteglad för det! Vi ses bara några gånger om året eftersom han bor o pluggar i Luleå så det är extra kul att få träffas innan Atlant-överfarten.

Dagarna gick och en hel del blev gjort med båten. O det känns jättebra. Utan reparerat segel kunde vi oavsett inte lämna hamn o vi ville ju se mer platser på Kanarieöarna. Många båtar anlände bryggan – flera som skulle segla över Atlanten med Viking Explorer, precis som vi, den 6:e januari. O ytterligare andra lämnade för Atlantkorsning redan nu. Det blev en del sociala sammankomster o en kväll träffade jag en gammal klasskompis från grundskolan. Jättetrevligt!

Blue Magic med svensk skeppare lämnar för Atlantöverfart

Då igår lämnade vi äntligen Las Palmas för segling mot La Gomera. Vi valde att gå vägen norr om Gran Canaria. Det var svaga vindar de första timmarna men under natten, när vi seglade mellan Teneriffa o Gran Canaria hade vi lagom vind. 2 gippar blev det för att slippa platt läns o för att inte segla in i farleden

Äntligen möjlighet för mig att sitta i bikini uppe på däck och njuta

Nu går solen ner i havet o 12 timmars mörker väntar

Det var en jättehärlig segling och vi kom fram till vår ankringsvik, Vueltas bay utanför den söta byn Valle Gran rey på sv-sidan av La Gomera idag på förmiddagen. Nu har vi några dagar på oss att utforska La Gomera som skall vara väldigt vacker

Vueltas bay med säkert 200 meter högt berg som går rätt ner i havet. I bakgrunden Valle Gran Rey

Översegling från Portugal till Gran Canaria

Igår, söndag, klockan 08.30 lokal tid, ankom vi till Las Palmas på Gran Canaria efter lite drygt 5 dygn på havet. Det kändes ofattbart skönt att komma in på stilla vatten o släppa i ankaret utanför hamnen.

Seglingen över har gått jättebra. Vinden låg mer på SV än vad prognosen hade sagt de första 2 dygnen, så vi kunde inte styra rakt mot Kanarieöarna utan trycktes in mer mot Marocko. Eftersom vi hade vinden såpass emot oss och vi seglade dikt bidevind blev det ganska obekvämt i båten i 2 dygn. Det blåste runt 13-15 sekundmeter och vågorna slog över Vilja och sprayhooden. En liten hörna av sittbrunnen höll sig torr o där fick vi sitta. Storseglet var revat och rullfocken inrullad en bit o vi seglade ändå ca 7 knop i snitt. Trots att vi hade segelsäkrat inne i båten blev det fort ganska stökigt. Och Oj vad det rullade och stampade inne i båten. Det var svårt att hålla sig på benen o att gå på toaletten kändes nästan omöjligt.

Första natten var lite pirrig. Totalt mörker i 12-13 timmar, stark vind och vi gav oss ut på ett äventyr som ingen av oss gjort tidigare. Timmarna på vakt använde jag till att läsa bok och sortera foton i min mobil. Förutom att självklart följa med på AIS:en för att se andra båtar samt kontrollera hur vinden låg o att allt såg bra ut. Sömnen blev det väl lite si och så med. Ibland kändes det som att hela kroppen lyftes från madrassen och att komma till ro och somna under 2-4 timmar var ganska svårt.

På morgonen vid gryningen kom belöningen! Det var sagolikt vackert när det började ljusna. Himlen var först röd-lila-rosa med moln i vackra grå formationer innan det blå havet och den blå himlen visade sig.

Lite suddigt men det var helt magiskt att möta färgerna efter 12 timmars mörker

Trött men vid gott mod efter en lång natt

Dag tre på sjön var en riktigt behaglig dag. Svagare vindar, inget regn och Vilja seglade lugnare i havet. Vinden hade vänt mer mot Väst så vi kunde börja styra bort från Marocko o mot Kanarieöarna. Det var stilla hav med stora o långa dyningar. Vi hade turen att se 2 valar aldeles nära oss tredje dagen. Vet inte riktigt vilken sort det var men de var trubbiga om nosen och var runt 7-8 meter långa. De simmade i långsamma rörelser nära båten och fäljde oss ett tag. Några timmar senare hade vi turen att få en stor flock med delfiner aldeles intill båten. De simmade med oss ganska länge och var jättesöta! Lycka!

De första dagarna åt vi kall mat som jag förberett dagen innan avresa men idag, på tredje dagen kunde jag laga varm mat. Det blev en broccoligratäng som smakade himelskt gott. 2 stora omeletter till nästa dag förbereddes också.

Tredje natten kändes väldigt tuff. Det blev knappt någon sömn alls och det kändes ordentligt i kroppen att vi parerat att båten både lutat och skumpat ordentligt. Dessutom började sömnbristen verkligen kännas av.

Dag 4 började med en härlig slör. Vinden hade vänt till Nordost så vi kunde styra rakt mot vårt mål. Planen var från början att gå till Lanzarote men vi fick upplysningar om att hamnarna var fulla där så nytt mål blev Gran Kanaria. Lanzrote och Fuertaventura skulle vi dessutom ankomma till sent på kvällen nästa dag i mörkret så det kändes bättre att planera att komma fram söndag morgon, om 1,5 dygn, till Gran Canaria.

Härlig segling I solsken o starka vindar

Fram på eftermiddagen den fjärde dagen började vinden ta i igen och de två kommande dygnen hade vi ca 15 sekundmeter och riktigt tuff och ogästvänlig sjö runt oss. Vågorna var 5-7 meter höga och vi kändes oss väldigt små när vi var nere i en vågdal med vatten långt ovanför oss med brytande sjö. Vi tog in ett tredje rev på storseglet och bytte till den lilla focken. Även den rullades in senare. Då hade vi endast en liten trekant med storsegel uppe men vi gjorde ändå runt 6 knop I genomsnitt. När vi surfade på en våg var vi ibland uppe i över 12 knop.

Mössa o 5 lager kläder behövdes för att inte frysa

En saltvattenindränkt Jan efter vågor som slagit över S/Y Vilja

Nu är det skymning o solen är på väg ner. En ny natt väntar

Sista två nätterna samt 5:e dagen fortsatte på samma sätt. Riktigt tuff och sjö med höga vågor och upp mot 17 sekundmeter. Båten kastades hit och dit och i vågdalarna kände vi oss pyttesmå. Fast varje morgon och kväll belönades vi av vacker gryning och skymning. Vi visste nu också att vi snart skulle nå vårat mål.

Och söndag morgon seglade vi in mot Las Palmas. Äntligen slapp jag 5 lager med kläder, viljet jag behövt för att inte frysa under seglingen.

Hamnen var proppfull av båtar och utanför låg hundratals båtar för ankar. Vid lunch skulle ARC 2022 ge sig iväg. Ca 250 båtar med gemensam start på segling över Atlanten. Både flerskrovsbåtar, riktiga tävlingsbåtar och framför allt, vanliga segelbåtar i varierande storlek och med både erfarna seglare och småbarnsfamiljer. Sent på eftermiddagen efter att de lämnat kunde vi komma till vår förbokade plats inne i hamnen. Vilken lättnad! Nu väntade verkligen välbehövlig vila och dusch. Det blev en tur till Sailors bar, i hamnen, på kvällen tillsammans med besättning i två andra båtar på bryggan. Sååå gott med ett glas rödvin för mig o öl för Jan och friterad Kalamares till det. Trevligt med sällskap var det också.

För ankare i Las Palmas o ARC har precis startat

Nu en dag senare går jag fortfarande och gungar på land och när jag stog i duschen tog jag spjärn mot väggarna för att inte ramla omkull…Haha, sjön från seglingen sitter alltså fortfarande kvar och jag har inte riktigt vant mig vid fast mark under fötterna.

Vi kommer ligga kvar här ett par dagar för att fixa med båten, tvätta tvätt och handla lite. Sedan blir det segling mot de västligaste Kanarieöarna i ett par veckor innan vi kommer tillbaka till Gran Canaria igen.

Hej o välkommen till min blogg!

Kristin heter jag och jag fullkomligt älskar att vara fri, leva mitt liv som jag vill och att resa.

Just nu är jag ute på en långsegling med S/Y Vilja och Jan Bruce så de flesta inlägg från och med november -22 gäller segling och våra gemensamma upplevelser och äventyr

Våren 2020 flyttade jag in i min båt och hyrde ut mitt hus. Planen var att bo i båten på sommaren o i Thailand på vintern. Planerna ändrades under vägen pga Corona och jag har bott i båten även på vintern. Detta stortrivdes jag med och har nu även sålt mitt hus. Numera lever jag ett otroligt fritt, härligt o spännande liv. Jag tar dagen som den kommer och njuter för fullt

I december 2021 mötte jag en man, som också lever i sin båt. Han hade bestämt sig för att ge sig iväg på långsegling med avresa juni -22. Jag funderade några varv och beslöt mig sedan för att följa med. Så i november 2022 har jag börjat ett nytt äventyr! Jag seglar med S/Y Vilja på en långsegling från Lissabon via Gran Canaria och Kap Verde över Atlanten till Karibien med första stopp på Grenada. Vi har nu kommit till Västra Karibien och Centralamerika. Här kommer vi fortsätta segla fram till orkansäsongen.

Min önskan är att dela med mig av hur det är att släppa taget, vara fri och våga leva det liv jag drömt om!

Du får följa med mig på resor med segelbåten, vinter i en liten båt i Sveriges kyla och även resor runt om i världen – och nu framför allt på långsegling med S/Y Vilja.
Så följ mig om du funderar på att släppa taget om ekorrhjulet, om du älskar båtliv, om du funderar på att bo i båt på heltid o om du älskar att resa!