Dagen D närmar sig med stormsteg! Nästa vecka lämnar vi bryggan och seglar vi iväg. Äntligen! Nu börjar det kännas lite pirr i kroppen och vi börjar ta in att vi faktiskt skall iväg på vårt livs äventyr. Har tidigare inte riktigt förstått att vi faktiskt skall segla över Atlanten för det har legat så långt fram i tiden. Men nu är det snart verklighet. Idag om en vecka lämnar vi bryggan och Europa. Första stoppet blir Kap Verde o efter ett par dagar där bär det av rakt västerut ut på öppet hav och vi skall korsa ett av världens största hav i en lite båt. Häftig känsla!
Smak på äventyr fick vi redan natt till tisdag efter jul, när ett, eller flera, oväder drog in över Kanarieöarna. Läste om det i ett flertal svenska tidningar t o m. Vindarna satte in rätt mot vår brygga runt klockan 02 på natten. Brygga T ligger längst ut på piren och mitt i öppningen in i hamnen så vi låg minst sagt illa till när vinden drog rakt in. För att ligga på sämsta bryggan så hade vår båt, Vilja, plus båten bredvid oss de bästa platserna. Vi förstärkte självklart med ett flertal förtöjningar och kunde sedan lägga tiden på räddningsauktioner på andra båtar i nöd i stället.

Redan tidigt under natten släppte några knapar (fästen för förtöjning) från bryggan. 3 stora båtar varav 2 obemannade började driva iväg. På den bemannade båten lyckades de snabbt kapa några förtöjningar så de hängde kvar i en förtöjning och kunde därmed rädda sig kvar vid vår brygga. De andra två lämnade utan besättning och drev mot bryggan innanför oss ca 50 meter bort. Där blev det aktivitet så de drivande båtarna inte skulle krossa de båtar som låg på den bryggan. På ett mirakulöst sätt lyckades de baxa in de två båtarna utan, vad vi vet, några större skador.
Tidigt på natten startade i stort sett alla båtar som låg på lovartsidan sina motorer och körde för fullt – med förtöjningarna kvar. Detta för att försöka hålla sig borta från bryggan vilket annars skulle leda till skador på båtarna. Vädrets makter är otroliga och då blir vi riktigt små. Förtöjningar låg kors och tvärs över bryggan och även draggar hade använts eftersom fästena hade släppt. Flytbryggan gungade upp och ner och det var svårt att hålla sig på benen både på grund av de stora rörelserna men också på grund av alla förtöjningar som spändes och slackades, man behövde kliva över. Vi var rädda att hela flytbryggan skulle släppa från piren och då skulle 50 båtar flyta iväg med den.
Två båtar från Viking Explorer vars besättning inte var på plats, började få problem då de inte hade motorerna startade och kunde därmed inte hålla sig ute från bryggan. Den ena av dem låg redan och dunkade in mot bryggan. Några på bryggan lyckades hitta nycklar och kunde starta motorerna. Det hjälpte den ena båten men den andra ville inte räta upp sig och ännu fler fendrar trycktes ned mellan båt och brygga. Efter många timmars jobb fick vi, till slut, ut båten några meter.




Samtidigt hörde vi på VHF:en om både privatbåtar och stora tankbåtar i nöd. Många ropade med skräck i rösten.Räddningsbåtarna hade fullt upp att göra och fick prioritera de som var i mest behov av hjälp. Även en båt på vår brygga ropade efter hjälp, något man normalt endast brukar göra ute till havs, men detta var inte en normalt. Och det säger en del om situationen för några av båtarna på vår brygga.
Längst in på bryggan ligger en övergiven jättestor segelbåt. Seglet hade delvis rullat ut och fladdrade och smällde hårt i vinden. Det är ordentligt trasigt nu. Båten vreds in mot stenarna i piren och ett hål båten haft redan innan blev betydligt större där den låg och dunkade ovanpå och mot bryggan. Båten lutade också kraftigt mot stenpiren där den riskerade att slås i spillror. Poliser kom till bryggan och spärrade av för allmänheten då vår brygga, brygga T, och framförallt den övergivna båten ansågs vara en stor fara. Endast vi med båtar på bryggan blev ditsläppta med order om att hålla oss långt borta från båten som riskerade att kapsejsa.

Efter ett halvt dygn började det lugna ner sig. Då såg vi ett gult dis närma sig från söder. Calima – sand från Sahara var på ingång – dessutom skulle det blåsa upp igen kommande natt. Prognosen var också kraftigt regn med åska. Vi hade tur – vinden blev betydligt mildare än föregående natt och regnet med åskoväder nådde aldrig hamnen där vi ligger. Det blev därmed en välbehövlig natts sömn efter föregående natts sömnlösa. Nästa morgon hade båten däremot täckts av ett tunt lager gul Sahara-sand. Men med vattenkran på bryggan gick det att spola bort det mesta av sanden i alla fall. Det blev med andra ord ett stort äventyr redan innan avsegling. Vilket vi läst om även i ett flertal svenska tidningar.


Förutom detta hektiska dygn går tiden åt till förberedelser och åter förberedelser. Samt vardagssysslor. Listor med saker vi skall hinna med skrivs, bockas av och fylls på igen. Det är självklart en massa fix med båten både utvändigt och invändigt. Det är full aktivitet på de flesta båtar på bryggan…något skall svetsas och annat slipas, det klättras upp i riggar, översyn av säkerhet och skeppsapotek, Oljebyte på motorer, gasflaskor fylls för kommande matlagning, diverse detaljer förbättras och förstärks, nät för grönsaker o frukt hängs upp, en örtvägg har installerats, storhandlande görs o mat stuvas mm mm. Arbetet tar nog aldrig slut så nu är det prioritering som gäller.



Vi har varit o storhandlat minst 4 gånger nu och stuvutrymmet börjar ta slut. Nu lyfts t o m plattorna i durken upp ( båtens golv) och därunder stuvas en hel del mat o dryck undan. Snart finns knappt en centimeter kvar där inget är stuvat. Det känns som att båten sjunker djupare och djupare ner i vattnet för varje lass som kommer hit. Och det är sant att den faktiskt sjunkit några centimeter, det syns på vattenlinjen.





Vardagssysslor har vi självklart även här i båten på bryggan. Tvätta kläder är en av dem. Det luktade lite mögel i något skåp så det blev att tvätta o skölja alla kläder. Samt skura skåp. Så nu luktar det jättegott! Laga mat och diska är en annan och att försöka hålla ytorna tomma från saker är ännu ett evighetsjobb.


Den mesta tiden tillbringar vi i och runt båten men vi rör oss självklart runt också. Trots att Las Palmas är en ganska stor stad och med mycket trafik så finns det vackra platser häromkring. Framför allt hamnen med alla dess båtar. Nästan dagligen är det någon båt som ger sig iväg på längre resor – antingen till Kap Verde eller direkt över Atlanten utan stopp på vägen. Men även stranden på andra sidan med dess liv o rörelse är värd några besök.






Och nästan dagligen kommer det äventyrslystna ut på bryggan. De söker plats ombord på en segelbåt som skall över Atlanten. Äventyret lockar dem och några kommer ibland spelandes och sjungandes med gitarr på magen. Visst hade det varit underbart med gitarrspel hela överfarten. Vi är fullt manskap redan men det hade ändå varit ett stort steg att ta med en helt främmande människa som inte har referenser eller dokumenterad erfarenhet.

Förutom fix o vardagssysslor har vi även testat att göra hemgjord creme fraiche och satt en vetesurdeg. Nästa sak att testa är att göra yoghurt på torrmjölkspulver

Vi tar oss självklart tid till lite mys på fördäck med kall öl o chips och lagar god mat i båten. Moules frites och stekta småsardiner på grekiskt vis bl a. Riktigt gott båda delarna



Innan jul åt vi middag med gänget på Viking Explorer och därefter blev det efterfest på Vilja. Kul med nya vänner som ger sig ut på samma äventyr som vi gör!


Nu är det dags att fortsätta arbetet så mycket blir klart innan nyår.
GOTT NYTT ÅR 🍾🎊🍾🎊🍾












































