Jag fryser. En squall kommer över oss med mycket regn som forsar ner i bakkant av sprayhooden. Får ta tillflykt till att vara stående i trappan in i båten en lång stund. Nu har regnet slutat i alla fall och vi är ute ur squallen. Är däremot lite osäker på om vi har för mycket segel uppe. Det blåser runt 22 knop, alltså 11 m/s. Mellan halvvind och bidevind så det är relativt bekvämt. Vi gör bra fart – ca 7 knop och det brukar vi inte göra eftersom vi ofta drar ner på segelytan. Speciellt nattetid. För några timmar sedan lyste en smal måne som en glad mun men nu är det helt mörkt. Varken månen eller stjärnor syns på himmelen.
I’m freezing. A squall is coming over us with a lot of rain that is pouring down the back of the sprayhood. I have to take refuge in standing on the steps into the boat for a long time. Now the rain has stopped anyway and we are out of the squall. However, I’m a little unsure if we have too much sail up. It’s blowing around 22 knots, or 11 m/s. Between a half wind and a headwind so it’s relatively comfortable. We’re making good speed – about 7 knots and we don’t usually do that because we often pull down on the sail surface. Especially at night. A few hours ago a narrow moon shone like a happy mouth but now it’s completely dark. Neither the moon nor stars are visible in the sky.
Vi lämnade Samoa ca klockan 10 i förmiddags och gick först för motor några timmar då vi låg i lä bakom Samoa. Troligen kommer vi komma fram till Tonga någon gång mellan lördag kväll och söndag förmiddag. Det beror på vindarna och om vi bromsar in eller inte för att slippa lägga till i mörkret.
We left Samoa at about 10 this morning and first motored for a few hours as we were leeward behind Samoa. We will probably arrive in Tonga sometime between Saturday evening and Sunday morning. It depends on the winds and whether or not we brake to avoid docking in the dark.
Klockan är 00.30, natt till söndag, och vi har precis ankrat i viken Hihifo north shore i Tonga. Det är kolsvart ute förutom ankarlanternor på de båtar som ligger ankrade här. Seglingen hit har gått väldigt smidigt. Bra fart och varken jippar eller slag. Här kommer vi ligga två nätter innan vi beger oss in till byn för att checka in
It is 00.30, Sunday night, and we have just anchored in the bay of Hihifo north shore in Tonga. It is pitch black outside except for the anchor lights on the boats that are anchored here. The sailing here has been very smooth. Good speed and no gybes or tacks. We will be here for two nights before we head into the village to check in.
Resan till huvudorten, Neiafu, tar ca 1,5 timma och vi är minst 5 segelbåtar som vill checka in samtidigt. Förhållandena kring bryggan där vi skall lägga oss är ruffa. Två båtar ligger på en bra plats med vind ut från bryggan. Så vi kommer behöva lägga oss in mot en brygga med stora svarta utbuktningar som kan skada båten. Vi ropar upp på vhf om vi kan ankra utanför i stället. Efter ett tag accepterar de det. Scout ankrar först medans vi snurrar runt lite. Hoppas fortfarande på att kunna lägga till vid brygga. Till slut lämnar en ketch sin ankring o vi bestämmer oss för att ta deras ankringsplats. Det skulle vi inte ha gjort…
The trip to the main town, Neiafu, takes about 1.5 hours and we are at least 5 sailboats that want to check in at the same time. The conditions around the jetty where we will be berthing are rough. Two boats are in a good spot with wind out from the jetty. So we will have to berth towards a jetty with large black bulges that can damage the boat. We call out on VHF if we can anchor outside instead. After a while they accept it. Scout anchors first while we spin around a bit. Still hoping to be able to berth at the jetty. Finally a ketch leaves its anchorage and we decide to take their anchorage. We shouldn’t have done that…
Incheckningen går smidigt fast det är mängder med papper att fylla i. Vi får tillstånd att låta båten vara kvar ute på ankare men får betala extra för det. Känns som ett bra alternativ eftersom det är så dåliga förhållanden att gå in till kajen. Även om jag tror vi blev lurade att betala för mycket. När vi är inklareradei tar vi en kort promenad i byn, handlar lite grönsaker på marknaden och tar sedan jollen ut till Vilja igen för att flytta oss till boj-området. Jan står fram och jag bak som vanligt och vi börjar dra upp ankaret med vårt ankarspel. Ganska snart märker vi att något är fel för det går väldigt tungt. Efter en liten stund börjar kättingen slira i ankarspelet och det går inte att lyfta alls. Undrar vad vi har fastnat i, en sten, en kabel, en container? Vi vet inte men något är det definitivt. Vi får ta hjälp av båda våra eldrivna vinschar och de får slita. Stundtals tror jag, som hanterar dem bak i sittbrunnen, att de skall lossna och skapa stora hål i båten där de sitter. Uppenbarligen har vi något riktigt stort och tungt på ankaret. Vi driver utåt från där vi ankrat men det tunga följer med oss. Jag tittar på djupmätaren på båten och den pendlar mellan tre och sex meters djup. Och det är fel. Här är det över femtio meter djupt. Vi har med andra ord med oss något såpass stort så det ger utslag på vår djupmätare. Kampen fortsätter och vi får upp ankaret lite, lite i taget. Plötsligt visar det femtioen meter djupt. Det vi haft med oss och slitit med i över en timma måste ha släppt. Åh vad skönt. Men. Ankarspelet fungerar fortfarande inte, det har troligen slitits sönder någonstans. Men vi får upp ankaret med våra vinschar och det sista lyfter Jan upp med ett rep som vi fäster i ankaret. Nu är det bara att hitta en boj att lägga oss vid och börja söka på vad som gått sönder. Vi får tag på en boj och Jan hittar ganska snabbt två trasiga delar och vi håller tummarna att vi kan hitta delar här, alternativt beställa från Nya Zeeland.
Check-in goes smoothly, although there is a lot of paperwork to fill out. We get permission to leave the boat at anchor but have to pay extra for it. Seems like a good option since the conditions are so bad to go to the quay. Although I think we were tricked into paying too much. When we are cleared, we take a short walk in the village, buy some vegetables at the market and then take the dinghy out to Vilja again to move to the buoy area. Jan stands in front and I in the back as usual and we start to pull up the anchor with our anchor windlass. Pretty soon we notice that something is wrong because it is going very hard. After a while the chain starts to slip in the windlass and we can’t lift at all. Wondering what we have got stuck in, a rock, a cable, a container? We don’t know but it is definitely something. We have to use both of our electric winches and they are going to wear out. At times I, who handles them in the back of the cockpit, think that they are going to come loose and create big holes in the boat where they are sitting. Obviously we have something really big and heavy on the anchor. We are drifting outward from where we anchored but the heavy thing is following us. I look at the depth gauge on the boat and it fluctuates between three and six meters deep. And that is wrong. It is over fifty meters deep here. In other words, we have something so big with us that it affects our depth gauge. The fight continues and we get the anchor up little by little. Suddenly it shows fifty-one meters deep. What we had with us and struggled with for over an hour must have given way. Oh how nice. But. The anchor windlass still doesn’t work, it’s probably broken somewhere. But we get the anchor up with our winches and Jan lifts the last thing up with a rope that we attach to the anchor. Now all we have to do is find a buoy to lie down by and start looking for what’s broken. We get hold of a buoy and Jan finds two broken parts pretty quickly and we keep our fingers crossed that we can find parts here, or alternatively order them from New Zealand.
Sen eftermiddag tar vi oss till floating bar där vi träffar många seglare som vi träffat förut och en hel del nya. Det är en jättetrevlig kväll, som det alltid brukar vara när vi seglare möts. Under kvällen får vi reda på om en utflykt nästa dag och vi anmäler oss.
Late afternoon we go to the floating bar where we meet many sailors we have met before and quite a few new ones. It is a very nice evening, as it always is when we sailors meet. During the evening we find out about an excursion the next day and we sign up.
Vi är ca trettio personer som blir körda på lastbilsflak runt på ön Vava’u. Första stoppen är på olika utsiktspunkter med vacker utsikt ut över naturen och havet. Sista stoppet är vid en strand och där det även är en botanisk trädgård. Här skall vi äta lunch. Men det har blivit ett missförstånd, de trodde vi skulle komma nästa dag så det finns nästan ingen mat. Kocken vänder ut och in på sig själv och gör fish and chips och sallad på det som finns i köket. Det finns ca 1 bit fisk pr person men en del tar två eller tre bitar så de i slutet får ingen fisk alls. Lite tråkigt att bara tänka på sig själv. Men men, så kan det vara ibland. Vi tog endast en bit var.
We are about thirty people who are driven on truck beds around the island of Vava’u. The first stops are at different viewpoints with beautiful views of nature and the sea. The last stop is at a beach and where there is also a botanical garden. Here we are going to have lunch. But there has been a misunderstanding, they thought we would come the next day so there is almost no food. The chef turns himself inside out and makes fish and chips and salad from what is in the kitchen. There is about 1 piece of fish per person but some take two or three pieces so in the end they get no fish at all. A bit boring to only think about yourself. But hey, that can be the case sometimes. We only took one piece each.
Väl tillbaka i hamnen åker Jan till marinan som finns här och till ett annat ställe. En man som sparar på en massa reservdelar. Det visar sig att det andra stället troligen har det vi behöver. Jan tar med sig och det funkar! En av de två delarna behöver kortas av lite och det ordnar de på marinan! Tänk att vi fick löst det så snabbt. Ingen väntan på frakt från Nya Zealand behövs. Nästa dag lämnar vi bojen för ankring i naturhamn. Vi åker till viken Port Maurelle. Där Magic befinner sig. Så jättekul att träffa Kelly och Dan igen. Senast var på Samoa för 3-4 veckor sedan. Vi har verkligen hoppats att se dem igen innan de seglar ner mot Nya Zeeland och vi norrut mot småländer runt ekvatorn. Det skall bli spännande med dessa atoll-länder dit nästan inga seglare söker sig. Vi skall dit för att undvika tyfoner och därmed kunna segla kommande åtta månader. Och för att inte bli fast fast på Nya Zealand som är alternativet. Jättespännande land det också och det land dit i stort sett alla långseglare tar sig till. Men vi har valt en annan väg.
Once back in the harbor, Jan goes to the marina that is here and to another place. A man who saves on a lot of spare parts. It turns out that the other place probably has what we need. Jan takes it with him and it works! One of the two parts needs to be shortened a little and they arrange it at the marina! Imagine how quickly we got it fixed. No waiting for shipping from New Zealand needed. The next day we leave the buoy to anchor in the natural harbor. We go to the bay of Port Maurelle. Where Magic is located. So great fun to meet Kelly and Dan again. The last time was in Samoa 3-4 weeks ago. We really hoped to see them again before they sail down to New Zealand and we head north to the small countries around the equator. It will be exciting with these atoll countries where almost no sailors go. We are going there to avoid typhoons and thus be able to sail for the next eight months. And to not get stuck in New Zealand, which is the alternative. It’s a very exciting country too and the country where almost all long-distance sailors go. But we have chosen a different path.
Vi stannar en natt här och på förmiddagen åker vi med jollen till två häftiga grottor. I den ena kommer vi långt in och får se bergsformationerna och alla fladdermöss som är uppe i taket. När vi lyser med ficklampan för att se dem flyger de iväg så det går inte att fotografera.
We stay here for one night and in the morning we take the dinghy to two cool caves. In one we go far inside and see the rock formations and all the bats that are up on the ceiling. When we shine the flashlight to see them they fly away so it is not possible to take pictures.
Efter utflykten fortsätter vi till nästa vik tillsammans med Magic, Kenutu Island. Där finns redan Lulu och Aura – två svenska båtar. Nästa dag kommer även svenska båten Angelina så nu är vi fyra svenska båtar på en avlägsen ankringsplats på Tonga, mitt ute i södra Stilla Havet. Förutom dem och Magic är även Scout här, som vi känt ända sedan Cartagena i Colombia. Så nu är vi sex båtar tillsammans som vi har umgåtts med i mer eller mindre lång tid. Så häftigt!
After the excursion we continue to the next bay together with Magic, Kenutu Island. There are already Lulu and Aura – two Swedish boats. The next day the Swedish boat Angelina will also arrive so now we are four Swedish boats at a remote anchorage on Tonga, in the middle of the South Pacific. In addition to them and Magic, Scout is also here, who we have known since Cartagena in Colombia. So now we are six boats together that we have been hanging out with for a more or less long time. So cool!
Här gör vi en hike på närmsta ön. Naturen är vild och vacker. Speciellt på andra sidan ön där havets vilda vågor bryter in mot klipporna och bergen. Ön är relativt hög så vi är trygga och kan njuta av havets enorma krafter.
Here we do a hike on the nearest island. The nature is wild and beautiful. Especially on the other side of the island where the wild waves of the sea break against the rocks and mountains. The island is relatively high so we are safe and can enjoy the enormous power of the sea.
Självklart anordnar vi en bbq på stranden där vi även bjuder in de andra båtarna på ankringen. Totalt är vi nog ca tjugo personer som är med och grillar, umgås och har en helt fantastisk kväll! Några har vi mött tidigare på andra bbq:s vi tagit initiativ till. Alla äter inte men det är inte det som är det viktigaste. Att umgås, prata, spela gitarr och njuta av en kväll på stranden är det som gör kvällen.
Of course we organize a bbq on the beach where we also invite the other boats at anchor. In total, there are probably about twenty people who join in and grill, socialize and have a fantastic evening! Some of us have met before at other bbqs we have taken the initiative for. Not everyone eats but that is not the most important thing. Socializing, talking, playing guitar and enjoying an evening on the beach is what makes the evening.
Nästa dag och vi är inbjudna till Magic på en sundowner. Här tar alla med sig det man vill dricka och gärna något snacks. Allt är dyrt och det är orimligt att båten som bjuder in skall bjuda alla. Fast ikväll har vi beställt pizza! Helt otroligt att vi skall få nybakad pizza ut till våra båtar här på denna avlägsna plats på jorden. Det är en resort, längre bort, som erbjuder detta ett par dagar i veckan. Ombord på Magic är vi åtta personer från fyra svenska båtar plus två på Magic som är från USA och två på Scout som är från Storbritannien men bor i USA. Kelly har plockat fram en svensk flagga på sin surfplatta för att hedra oss svenskar. Och alla tycker det är overkligt med så många svenskar samlade. Efter maten går vi upp till uteplatsen uppe på taket på Magic, som är en katamaran. Här bjuder vi svenskar på en uppvisning av svensk kultur. Och självklart är det att sjunga och dansa ”Små grodorna”. Lite svårt på en båt som rör sig men oh vad kul det är! Mycket skratt och glädje! Det är fyra i publiken som tycker de möter ett gäng helt galna svenskar som lådsas vara grodor.
The next day and we are invited to Magic for a sundowner. Here everyone brings what they want to drink and preferably some snacks. Everything is expensive and it is unreasonable that the boat that invites should invite everyone. But tonight we have ordered pizza! It is unbelievable that we will get freshly baked pizza delivered to our boats here in this remote place on earth. There is a resort, further away, that offers this a couple of days a week. On board Magic there are eight of us from four Swedish boats plus two on Magic who are from the USA and two on Scout who are from the UK but live in the USA. Kelly has pulled out a Swedish flag on her tablet to honor us Swedes. And everyone thinks it is unreal with so many Swedes gathered. After dinner we go up to the patio on the roof of Magic, which is a catamaran. Here we invite Swedes to a display of Swedish culture. And of course it is singing and dancing ”The Little Frogs”. A bit difficult on a boat that is moving but oh how much fun it is! Lots of laughter and joy! There are four people in the audience who think they are meeting a bunch of completely crazy Swedes who are pretending to be frogs.
En väldigt ofattbar sak är att det inte endast är vi fyra svenska båtar här i Vava’u-skärgården i Tonga. Här finns två till som vi mött några gånger även innan vi kom hit. Det är båten Bengt och båten Sovmorgon. Helt otroligt med så många på andra sidan jordklotet när vi endast är tio miljoner invånare i landet, alltså bara en bråkdel av världens befolkning. Förutom oss är det även några norska och danska båtar hör. Skandinavien är högt representerat.
A very incredible thing is that it is not only us four Swedish boats here in the Vava’u archipelago in Tonga. There are two more here that we have met a few times even before we came here. It is the boat Bengt and the boat Sovmorgon. It is unbelievable with so many on the other side of the globe when we are only ten million inhabitants in the country, so only a fraction of the world’s population. In addition to us, there are also some Norwegian and Danish boats. Scandinavia is highly represented.
Vi kommer fortsätta segla runt ett tag här i Tonga innan vi vänder och seglar norrut igen. Mer om det i nästa inlägg.
We will continue sailing around for a while here in Tonga before we turn around and sail north again. More about that in the next post.
Levermittliv 