Inland Guatemala and a short trip to Florida

Efter ett par dagar i Fronteras i Rio Dulce begav jag mig ensam ut på en tio dagar lång backpacking medan Jan var kvar ombord på Vilja och jobbade med båten

After a couple of days in Fronteras in Rio Dulce, I set off alone on a ten-day backpacking trip while Jan stayed aboard Vilja and worked on the boat

Jag tog en tidig buss mot Guatemala City. Resan skulle ta allting mellan fem och elva timmar. Allt beroende på hur trafiken är, om det skett bilolyckor eller är vägarbeten och hur mycket tung lastbilstrafik det är på vägarna.

I took an early bus towards Guatemala City.  The trip would take anywhere between five and eleven hours.  All depending on how the traffic is, whether there have been car accidents or roadworks and how much heavy truck traffic there is on the roads. 

Vi körde fram på landsvägen genom byar och odlingar och efter några timmar började klättringen uppåt genom bergspassen. Det såg väldigt torrt och bränt ut utan någon grönska på buskar och träd. Guatemala har en starkt varierande natur, mycket levande mayakultur och många aktiva vulkaner. Huvudstaden ligger på ca 1550 meters höjd och det är en stor och bullrig stad.

We drove along the country road passing villages and plantations and after a few hours the climb up through the mountain passes began.  It looked very dry and burnt with no greenery on the bushes and trees.  Guatemala has a highly varied nature, very vibrant Mayan culture and many active volcanoes.  The capital is located at an altitude of about 1550 meters and it is a large and noisy city.

Dry countryside on the way up to Guatemala city

Resan tog, inklusive ett stopp på vägen, ca sex timmar. Vi kom fram till en busstation i utkanten av staden och jag behövde ta mig vidare till den stora busstationen där bussarna till den koloniala staden Antigua avgick ifrån. Alla pratar endast spanska men jag fick hjälp att hitta en taxi som tog mig vidare genom stadens trafik. Vid busshållplatsen skulle precis en av de otroligt charmiga och färgstarka lokalbussarna avgå och jag skyndade mig från taxi till buss och fick en sittplats långt fram i bussen

The trip took, including a stop on the way, about six hours.  We arrived at a bus station on the outskirts of town and I needed to get on to the big bus station where the buses to the colonial city of Antigua left.  Everyone only speaks Spanish but I was helped to find a taxi that took me through the city traffic.  At the bus stop, one of the incredibly charming and colorful local buses was just about to depart and I hurried from taxi to bus and got a seat at the very front of the bus

The lovely and colorful busses
The driver with his bus
The driver

En sak jag reflekterat över är hur alla människor i Guatemala springer överallt. Bussen stannar aldrig riktigt så man mer eller mindre springer och hoppar upp och ner från den. Förutom chauffören är det en annan man som ropar efter passagerare, tar betalt och ordnar med allt bagage och den frakt som skall med bussen. Det fraktas på taket och mannen klättrar upp dit på stegar som finns bak på bussen. Ibland sitter han där uppe långa sträckor. För att komma till stegarna finns en dörr längst bak på bussen som ofta öppnas under resans gång. Där kan man även som passagerare hoppa av och på bussen. Han springer och hämtar fraktgodset och bär det på huvudet när bussen fortfarande har fart och pringer i förväg till busshållplatserna och försöker få passagerare. Bussarna är färgstarka och väldigt speciella, som cirkusbussar. Växelspaken är enormt lång och blinkers sköter man manuellt med knappar. För att tuta finns det en vajer bakom frontrutan som chauffören trycker på

One thing I reflected on is how all the people in Guatemala are running everywhere.  The bus never really stops so you more or less run and jump up and down from it.  In addition to the driver, there is another man who calls for passengers, takes payment and arranges for all the luggage and the freight to be taken with the bus.  It is transported on the roof and the man climbs up there on ladders at the back of the bus.  Sometimes he sits up there for long stretches.  To get to the steps, there is a door at the back of the bus that is often opened during the journey.  There, you can also get on and off the bus as a passenger.  He runs and collects the cargo and carries it on his head while the bus is still moving and calls ahead to the bus stops and tries to get passengers.  The buses are colorful and very special.  The gear lever is enormously long and the indicators are operated manually with buttons.  To sound the horn, there is a wire behind the windshield that the driver presses

The man in red is the man who runs everywhere, taking care of payment, carrying all things and who are ”hunting” for passengers
The enormous gear lever
To the left you see the bus he uses for the blinker
A door and steps up to the roof in the back

Vid busshållplatserna kommer det ombord försäljare av alla de slag som säljer allt från frukt, dryck o mat till strumpor, krämer och lotter. Det är en verklig upplevelse

At the bus stops, vendors of all kinds come on board, selling everything from fruit, drinks and food to socks, creams and lottery tickets.  It is a real experience

A man who came onboard the bus singing of Jesus Christus

Resan till Antigua tog en knapp timme och väl framme i den vackra  byn letade jag mig fram till hostellet jag bokat rum på. Det låg perfekt o nära både den vackra koloniala delen av byn som är med på Unescos världsarvslista, busstationen och marknaden.

The journey to Antigua took just under an hour and once I arrived in the beautiful village I found my way to the hostel I had booked a room at.  It was perfectly located and close to both the beautiful colonial part of the village which is on the Unesco world heritage list, the bus station and the market.

Centrum av Antigua är vacker med sina låga pastellfärgade byggnader i spansk barockstil, spektakulära kyrkor, sevärdheter och kullerstensbelagda gator. Staden byggdes på tidigt 1600-tal. Och ständigt ser man någon av de stora vulkaner som omger staden. Varav en är en aktiv vulkan. Vid nästa tur hit hoppas jag att vi klättrar upp på en vulkan.

The center of Antigua is beautiful with its low pastel buildings in the Spanish Baroque style, spectacular churches, sights and cobbled streets.  The city was built in the early 17th century. And you can always see one of the large volcanoes that surround the city.  One of which is an active volcano.  On the next trip here, I hope we climb a volcano.

The beautiful view of a vulcano in Antigua under Santa Catalina Arch
Soo happy to be here. It is said that Antigua is one of the places that everyone should visit in their lives
The Church ”Iglecia de la Merced”
The cobbeled Streets in Antigua
A man selling icecream from a minibus
The colorful fruit-  and vegetablemarket
A volcanoe in the dawn
The Royal Palace of the Captains Grande
Another beautiful building by night
And by day
A vendor at her fruitshop
Just love to be here
Vulcano and Santa Catalina Arch
Outside the Church you can buy all sorts of food in the street

Jag promenerade runt i denna vackra stadsdel samt runt marknaden i två dagar. Det gav mig ro i kropp och själ och jag njöt av allt det vackra och det färgsprakande omkring mig.

I walked around this beautiful neighborhood as well as around the market for two days.  It gave me peace in body and soul and I enjoyed all the beauty and the colorful things around me.

Colorful fruitmarket
You can buy beautiful art in the street
Making black tortillas
Fruits prepared for juices
Iglecia de la Merced again

Det är en ynnest att få uppleva alla dessa länder och kulturer som vi kommer till. Och att resa in i landet och få se ännu mer än vackra stränder och kustnära byar ger otroligt mycket.

It is a blessing to experience all these countries and cultures that we come to.  And traveling inland and getting to see even more than beautiful beaches and coastal villages gives an incredible amount.

Tredje dagen bestämde jag mig för att göra en bussutflykt till någon by en bit bort. Eftersom det var torsdag och det i byn Chichikastenango är Guatemalas största och mest färgrika marknad där på torsdagar och söndagar så var valet lätt. Än en gång fick jag åka med bussarna som jag älskar. Och det blev mycket buss! Tre stycken både dit och tillbaka så det blev sex bussar och totalt fem timmar på buss. Tredje bussen på väg till Chichikastenango slingrade sig fram på otroliga serpentinvägar med åtskilliga 180-graders kurvor. Vi klättrade dessutom upp på en höjd av ca 2000 meter över havet. Det var liv o rörelse på bussarna och stundtals väldigt fullt. Egentligen är det två sittplatser på varje sida av mittgången. Men man knör ihop sig så att det sitter två och en halv på varje sida. De två närmast mittgången har bara halva rumpan på bänken och man stöttar sig mot den som sitter på andra sidan av den smala mittgången. Jag vet för jag har provat😊

On the third day I decided to make a bus excursion to some village some distance away.  Since it was Thursday and the one in the village of Chichikastenango is Guatemala’s largest and most colorful market there on Thursdays and Sundays, the choice was easy.  Once again I got to ride the buses that I love.  And there was a lot of bus!  Three both there and back, so there were six buses and a total of five hours on the bus.  The third bus heading to Chichikastenango wound its way along incredible serpentine roads with numerous 180-degree turns.  We also climbed to a height of about 2000 meters above sea level.  There was life and movement on the buses and sometimes very full.  Actually, there are two seats on each side of the aisle.  But you knot yourself so that there are two and a half on each side.  The two closest to the aisle only have half their bums on the bench and you lean against the person sitting on the other side of the narrow aisle.  I know because I’ve tried it

Hairpinbends on the way to Chichikastenango
Really full bus
Young mother with her daughter on the bus

Största upplevelsen denna dag var att åka bussarna och se folklivet ombord och längs med vägarna. Men marknaden var enorm och full av vackra hantverk som Guatemalas kvinnor tillverkar. Mitt i marknaden finns en kyrka där det hålls maya-ceremonier som jag hade turen att få se en del av. På trappstegen upp mot den vackra vita kyrkan fanns mängder av blommor. Det kom också rök från aska där något hade eldats tidigare under ceremonin. Två kvinnor svängde med en slags behållare i kedja där de hade rökelse. Och kyrkklockans dingdong hördes. Det var en färgsprakande och häftig upplevelse.

The greatest experience this day was riding the buses and seeing people’s life on board and along the roads.  But the market was huge and full of beautiful handicrafts that Guatemalan women make.  In the middle of the market there is a church where Mayan ceremonies are held, which I was lucky enough to see a part of.  On the steps leading up to the beautiful white church were masses of flowers.  There was also smoke from ashes where something had been burned earlier during the ceremony.  Two women were swinging a sort of chained container in which they held incense.  And the dingdong of the church bell was heard.  It was a colorful and exciting experience.

Traditional colorful clothes, blankets etc
Part of the mayan ceremony  with incence
Outside the church in the market
Streetlife in Chichikastenango
In the market
Candles outside the church
Outside the church with flowers and smoke
Old lady carrying heavy things traditionally on head and shoulders

Jag kom dit relativt sent så det blev tyvärr ett kort besök men väl värt utflykten. Dagen därpå väntade en helt annan upplevelse. Jag skulle flyga till Florida och hälsa på min son i några dagar.

I got there relatively late so unfortunately it was a short visit but well worth the trip.  The next day was a completely different experience.  I was going to fly to Florida and visit my son for a few days. 

Det blev en lång resa från dörr till dörr men sent fredag kväll var jag framme. Under de fyra hela dagar jag var där gjorde vi utflykter till några nationalparker, spelade spel, åt goda hemmalagade middagar. På en av utflykterna, Sweetwater wetlandspark, såg vi ett flertal häftiga fåglar samt en alligator som låg i gräset alldeles vid vattnet och sov. Förutom detta  köpte jag också en ny laptop vilket kändes som en födelsedagspresent. Dagarna gick fort och jag tog mig tillbaka till Guatemala City och därifrån till Jan och Vilja i Rio Dulce. Resan hem tog ca trettiosju timmar så jag var ganska utmattad.

It was a long journey from door to door, but I arrived late Friday evening.  During the four full days I was there, we made trips to some national parks, played games, ate good home-cooked dinners.  On one of the excursions, Sweetwater wetlands park, we saw several awesome birds and an alligator that was lying in the grass right by the water and sleeping.  Apart from this, I also bought a new laptop which felt like a birthday present.  The days passed quickly and I made my way back to Guatemala City and from there to Jan and Vilja in Rio Dulce.  The trip home took about thirty-seven hours, so I was quite exhausted.

Tobias in a national park outside Gainsville
Some of the cool birds
Tobias again
An alligator resting on the grass
Opening my new laptop
At the Sweetwater wetlandspark

Jan hade, under tiden, jobbat på bra med båten i värmen. Det var en lång todo-list. Under den tiden har Jan också knutit många nya kontakter och han har både simmat i poolen, varit på bbq-kväll, film-kväll och besökt The Schack – en populär bar.

Jan had, meanwhile, worked well with the boat in the heat.  It was a long todo list.  During that time, Jan has also made many new contacts and he has both swum in the pool, been to a bbq night, a movie night and visited The Schack – a popular bar. 

De första dagarna efter återkomst till Vilja tillbringade jag några timmar vid och i poolen varje dag. Det kändes riktigt lyxigt och underbart.

The first days after returning to Vilja, I spent a few hours by and in the pool every day.  It felt really luxurious and wonderful.

Really luxury by the pool
With a nice view over Rio Dulce

En dag gjorde vi en grottutflykt tillsammans ned Eva-Lotta o Thomas på Thaleia och Dag, en svensk man på en annan båt. Det var en riktigt häftig upplevelse. Vi klättrade genom en lång och stenig canyon innan vi kom fram till grottmynningen. Där satte vi på oss pannlampor och ömsom vadade, ömsom simmade och ömsom klättrade. Det var riktigt strapatsrikt och på flera ställen kändes det som vi aldrig skulle kunna ta oss tillbaka igen. Längst in kom vi till ett ställe där vi skulle vara tvungna att hoppa från en berghylla till en annan. De flesta av oss avstod och väntade in de som faktiskt gjorde detta hopp innan vi sedan tog oss samma väg tillbaka igen.

One day we did a cave excursion together down Eva-Lotta and Thomas on Thaleia and Dag, a Swedish man on another boat.  It was a really cool experience.  We climbed through a long and rocky canyon before arriving at the mouth of the cave.  There we put on headlamps and sometimes waded, sometimes swam and sometimes climbed.  It was really strenuous and in several places it felt like we would never be able to get back.  Deep inside we came to a place where we would have to jump from one ledge to another.  Most of us refrained and waited for those who actually made this jump before we then took the same route back again.

Climbing the canyon towards the cave
Beautiful nature
Inside the cave where some jumped from one rock to another
The sun shines between all the green and rocks
Happy for the hike
Crystalclear water
Climbing down again
It was a lovely hike

Längre ner i canyonen var det dammar ned vattenfall att bada i. Vattnet i dammarna var relativt svalt men det som kom från vattenfallet var ca 70 grader celcius. Hela dagsutflykter var en minnesvärd, strapatsrik och fantastisk upplevelse

Further down the canyon there were ponds below waterfalls to swim in. The water in the ponds was relatively cool, but what came from the waterfall was about 70 degrees Celsius.  Full day trips were a memorable, strenuous and amazing experience

Jan in the cooler water with 70 degrees hot water coming from the waterfall
Nice with a swim in the hot waterfall

En kväll tog vi jollen en bit bort på eftermiddagen och promenerade bort till en bar med fantastisk utsikt och vacker solnedgång. Det var Eva-Lotta o Thomas på Thaleia, Katherine från en annan båt och vi. Där tog vi en drink i solnedgången och åt en liten lätt måltid.

One evening we took the dinghy a little further in the afternoon and walked to a bar with a great view and beautiful sunset.  It was Eva-Lotta and Thomas on Thaleia, Katherine from another boat and us.  There we had a drink at sunset and a small light meal.

Jan, Thomas and Eva-Lotta enjoying the view and a drink
Mojito – a favourite
Far away is the bridge over the lake

Under denna tid har vi fått ett tre sidor långt reportage publicerat i tidningen Båtliv om vår resa fram till Honduras. Jättekul!

During this time, we have received a three-page report published in the magazine Båtliv about our trip to Honduras.  Great fun!

Arbetet med Vilja fortsätter. Vi väntar fortfarande på reservdel till watermakern och hoppas den blir klar inom en till två veckor då vi har tänkt oss att lämna mot nya resmål. Men innan dess skall vi ut och backpacka i ca en vecka tillsammans. Mer om det i nästa inlägg

The work with Vilja continues.  We are still waiting for a spare part for the watermaker and hope it will be ready within one to two weeks as we intend to leave for new destinations.  But before that, we will go backpacking for about a week together.  More on that in the next post

Waitikubuli – WOW vilken natur!

Dominica! Det måste vara ett av de mest häftiga och vackra land vi varit i. Vi kom hit utan att ha hunnit sätta oss in i så mycket om landet. Men wow vad imponerade vi blev. Naturen – sååå vacker och spektakulär. Och människorna  – sååå trevliga, stolta och gästvänliga.

Dominica har fantastisk och spännande natur

Innan Christopher Columbus kom till Dominica kallade lokalbefolkningen ön för Waitikubuli, som betyder ”tall is her body”. Syftande på den kuperade naturen.

Dominica drabbades hårt av orkanen Maria, som var av kategori 5, år 2017. Den räknas som den värsta naturkatastrofen som drabbat Dominica och ett par närliggande öar. Dessutom den dödligaste orkanen i karibien sedan 1998. Det var vindar upp till 250 km/h. Många rester av detta syns fortfarande. Trasiga och övergivna hus, förstörd natur, rostiga bilvrak mm mm…allt tragiska minnen. Hela byar sveptes bort, många människor dog och många flydde efteråt Dominica för att aldrig komma åter. Befolkningen sjönk markant.

En skolbuss som träffades av ett träd under en orkan. Som tur var så var den tom

Men…de som är kvar har kämpat med att bygga upp ön igen. Byar och hus har byggts upp, naturen har börjat återhämta sig och befolkningen är mer stolta än någonsin över sitt vackra land. Och de visar gärna upp och delar gärna med sig av sin natur och sina upplevelser.

Första kvällen när vi kommit till Portsmouth, som ligger nordväst på ön, träffade vi Göteborgsbåtarna Andante och Tindra. Det var en jättetrevlig kväll med prat, skratt och härligt umgänge

Dagen därpå lämnade båda båtarna Portsmouth för nya upplevelser, men Viking-båten Thaleia  kom i stället inseglandes. Dessutom fanns redan Viking-båten Greyhound på plats.

Piren i Portsmouth med lokala färgglada fiskebåtar
Med Eva-Lotta o Thomas från Thaleia inne i stan

Tillsammans med Eva-Lotta, Thomas, Marie och Dietmar gjorde vi en utflykt med roddbåt in i Indian river. Ett vackert vattendrag med fantastisk och mångsidig flora och fauna. Träd med ett imponerande rotsystem, iguaner som sov i trädgrenar högt ovanför oss och platser där scener ur Pirates of Caribbean spelades in. För längesedan var Dominica dessutom hem för många pirater.

På väg till utflykt
Palmerna växte ända ner till vattnet
Rofylld resa med båt som ros för hand i vattendraget Indian river
Färsk kokosnöt smakar gott
En iguan som sover högt uppe i ett träd
Denna hydda användes i scener i inspelningen av Pirates of Caribbean
Det var ett häpnadsväckande rotsystem
Drickapaus på utflykten
Blev sååå fascinerad av dessa vackra rotsystem
Inne i Indian River
Regnet öste ner på tillbakavägen och vi blev alla genomvåta

Dagen därpå blev det en heldagstur med vandringar in i regnskogar, till vattenfall, i aktiva vulkankratrar (Dominica har 9 aktiva vulkaner), Red rocks med dess grotta och canyon mm. Dessutom blev det en bilresa med vacker utsikt åt alla håll. Vi lärde oss om naturens samspel där växter lever i symbios eller som parasiter. Vi hade också turen att stöta på fågelexperter som hade enorma Swarowskykikare där de hade zoomat in en av två olika sorters papegojor som är endemiska för Dominica. Denna papegoja kallas för ”Jaco”.

Vi mötte två fågelskådare med extra starka kikare. De hade lyckats zooma in en Jaco-papegoja
Här har vi den – Jaco papegojan. En av två papegojor som endast finns på ön Dominica
Växter i symbios med varandra
Naturen är fantastisk! Se på denna elefant av trädgrenar,  rötter o mossa
Bad i vattenfallet i Syndicate Nature trail
Stigen ringlar sig fram i grönskan
Träden växer höga, väldigt höga
Ett av många vattenfall vi besökte
Atlantkusten på Dominica är otroligt vacker och dramatisk
Red rocks sett från ovan (lånat foto)
Inne i en canyon i Red rocks
Red rocks med grotta och canyon

I vulkanen Morne Aux Diables, där grönskan hade tagit över, kunde vi på ett ställe se OCH lukta svavel som bubblade upp ur vulkanens inre. Det luktade värre än ruttna ägg. Cold Suphriere kallades detta ställe då vattnet som kom upp var kallt trots att det kom mycket rök. På  södra Dominica besökte vi också en vulkan där svavel bubblade upp. På detta ställe var det varmt vatten. Den energi som finns inne i vulkanerna kallas Geotermisk energi vilket Dominica, som ett av få länder, har påbörjat att borra efter och utnyttja. Vi såg rök och hörde ljud som lät som jetflygplan där de börjat utnyttja geometriska energin.

Svavel från den aktiva varma vulkanen i söder bubblar upp

Hela utflykten var fantastisk, lärorik och minnesvärd.

Väl tillbaka i båten var det att snabbt byta om för att åka in till bbq på stranden tillsammans med S/Y Thaleia, S/Y Greyhound och många andra båtar.  Det var rompunch, grillad fisk och kyckling, musik och dans till långt ut på natten. Ännu en härlig kväll i goda vänners sällskap. Vilken fantastisk dag detta blev!

Här grillas det för fullt
Nöjda o glada på bbq-fest
Dansen är i full gång

Nästa dag seglade vi söderut till Roseau, som är huvudstaden på Dominica. En utsträckt stad med väldigt mycket trafik och väldigt smala trottoarer, där de över huvud taget fanns. Som dessutom, ofta var upptagna av parkerade bilar.

Vi åkte, dagen därpå, på ännu en heldagsutflykt i vacker natur. Första stoppet blev till Middelhams waterfall. En lång promenad i oländig och svårframkomlig natur med stenar, rötter och kraftig stigning. Jan fortsatte hela vägen upp men jag kunde tyvärr inte då jag skadade foten för fem veckor sedan på Tobago. Troligen är det en spricka i ett litet ben på höger fot då jag varit mycket svullen, lila och haft stora smärtor och fortfarande känner av det. Uppsökte dock aldrig läkare

Det är brant stigning och oländig terräng på väg till Midelton waterfalls
Och fantastisk grönska i regnskogen
Ett imponerande vattenfall
Jan och vår erfarna guide

Nästa stopp var Titou Gorge som översätts till ”swimming hole” på engelska. Det är nästan som en grotta med smaragdfärgat friskt vatten, höga smala bergformationer och grönska med lite blå himmel som tak. Vi fick på oss flytvästar och simmade in. Längst in var det ett kraftigt vattenfall där, även här, ikoniska scener ur Pirates of Caribbean har spelats in. En riktigt vacker naturupplevelse med enda nackdelen att det var många andra där samtidigt. Just denna dag var det ett stort kryssningsfartyg inne i hamnen.

Kristallklart smaragdfärgat vatten
På väg in i Titou Gorge
Vi fick simma in och flytväst var obligatoriskt
Otroligt häftig upplevelse
Framme vid vattenfallet. Här är scener i Pirates of Caribbean inspelad

Sista stoppet på denna utflykt var Trafalgar waterfalls. Det är två spektakulära vattenfall som kallas ”Mother” and ”Father”. Man kunde klättra den sista biten upp för stenar och bada nedanför ”Father”, i de varma källorna, som var det högsta av de två. Jan gjorde det men tyvärr fick jag avstå även denna klättring. Men naturen runt och från utsiktsplatån var otroligt grön och vacker.

Höga ”Father” till vänster och kraftiga ”Mother” till höger
Grönska o vattenfall – stora delar av Dominica
Father o mother
På väg upp mot vattenfallet ”Father”
Härligt bad i varma källor. Den roströda färgen kommer av hög järnhalt.
Här syns järnhalten tydligt
Vi var uppe på den högsta punkten man kommer till med bil ca 850 meter över havet

Även denna heldag var innehållsrik, storslagen och berikande. Dominica har verkligen levererat.

Vill man uppleva häpnadsväckande vacker natur, vandringar i regnskogar, till Boiling Lake, varma källor eller höga vattenfall,  se orörd natur, lära sig om ekosystem och samtidigt ha varmt väder och tropiskt blått hav så är Dominica värt att besöka. Vi är båda glada att vi gjorde om vår resplan och seglade hit upp. Nu väntar långsam segling söderut igen tills vi är tillbaka på Grenada om några veckor.

Förkänsla av Karibien

Vi kom till Illas Atlánticas de Galicia på kvällen i torsdags och valde att lägga oss vid den sydligaste ön – Cies. Framför allt för att den var närmast Vigo där  båten skall ligga i hamn ett par veckor. Samt att ovädret lurade i nacken på oss

Efter att ha varit mer eller mindre ensamma när vi legat på svaj tidigare så var det en ovan känsla att behöva leta plats mellan flera andra båtar. Dessutom var det ett par tillstånd som behövde bekräftas innan vi kunde ankra utan risk för böter. Först behövdes tillstånd att navigera i nationalparkens skärgård o därefter tillstånd att ankra i den vik vi bestämde oss för. Detta gick att lösa på mobilen….efter en hel del slitande i håret eftersom vi bara hittade information på spanska.

Flera båtar hade lagt till för natten när vi kom till Cies
Solnedgång bakom ön Cies utanför Vigo i Galicien
Fredag morgon låg dimman tät in över land. Men den lättade sedan och det blev en härlig o solig dag

När vi vaknade nästa dag låg dimman tät in över land och det såg nästan trollskt ut….och väldigt vackert. Det tog någon timma o sedan tog solen kommando. Det blev nog den soligaste dagen på hela resan hittills.

Vi tog jollen in till den otroliga stranden o det kändes som en försmak av Karibien. Vattnet var kristallklart och turkost o sanden kritvit. Nu tycker ju jag iofs inte om sand men måste erkänna att det var vackert.

En nästan intill orörd strand
En ungtrut som njuter av lugnet i den stora nationalparken
Ännu en vacker strand
Havet ser otroligt lockande ut

Vi promenerade fram och tillbaka på tre stränder och även på de tillrättalagda gångarna av antingen betong eller plank. Spanjorerna har verkligen ansträngt sig för att göra detta till en fin och lätt nationalpark som skall vara tillgänglig för alla. Vi blev imponerade över hur välorganiserat allt var

En strand vi kom till hade helt otroligt vackra stenar på en stor del av stranden. Jag älskar stenar och ville plocka fickor o kassar fulla, men fick nöja mig med att plocka upp i handen o hålla i några o sedan lämna tillbaka igen

Jag fullkomligt älskar stenstränder
En segelbåt tar sig sakta framåt
Innanför stränderna växte skogen sig hög

Väl tillbaka i båten blev det Sup:ande för Jan….själv höll jag mig på däck för jag vet att jag skulle ramlat i en massa gånger i det 17-gradiga kalla vattnet…

Däremot fick jag en fantastisk drink –  hemmagjort sötvatten från watermakern. Det var den första efter en omfattande reparation hemma i Sverige. Vi testade nu att omvandla saltvattnet till sötvatten o det smakade gott 😊. Blir perfekt för långa seglingar utan att komma in till land på 2-3 veckor

Här ligger Vilja på svaj
Ett gott glas egentillverkat sötvatten

Efter två nätter i denna vik flyttade vi 1 NM söderut till nästa vik där vi låg still över dagen. Vi var första båt där på morgonen men när vi lämnade på eftermiddagen låg nog ca 20 båtar där. Varav 2 hade fullt party så att t o m Guardia Civil kom o pratade med dem

Lördag eftermiddag seglade vi in till Vigo för att ligga tryggt i de analkande 12-15 sekundmeter samt kraftfulla regn som kom in på kvällen

1:a styrman 😊

Nu väntar 3 dagar i Vigo innan hemresa på onsdag

Ute på Atlanten!

Vi lämnade vår ankringsvik ganska tidigt på morgonen o siktade på att komma till A Coruna. Ett oväder är i antågande och vi behöver skynda på farten lite för att inte bli inblåsta, inregnade eller fastna i dimma.⁹

Vi rundade först Spaniens nordligaste punkt, Punta de Estaca de Bares, aldeles norr om där vi hade ankrat, innan vi fortsatte mot SV. Och någonstans här lämnade vi Biscaya och var ute i Atlanten

Porto de Bares
Klippor längst upp i Spaniens nordkust

Vi passerade en segelbåt som råkat ut för något och blev hämtad av spanska sjöräddningen. Självklart funderade vi på om den hade råkat ut för en Späckhuggar-attack. Men den kan ju ha fått annat haveri runt rodret också. Tur att hjälpen kom till undsättning oavsett.

En segelbåt i nöd, kanske attackerad av Späckhuggare (Orcas), får hjälp

Det blev en resa på lungt hav….till skillnad mot all den grova sjön vi haft i flera dagar.        Till sällskap har vi haft delfiner och olika havsfåglar. Vi tror att det åtminstone har varit Havssulor men resten har vi inte lyckats artbestämma mer än de vanliga trutarna och måsarna

Bara stilla blått hav och blå himmel så långt ögat kan nå
En fiskebåt med stor fångstlycka är omsvärmad av havsfåglar

Efter en lång resa kom vi fram till A Coruna. Några båtar vi mött under resans gång hade också kommit dit. Hamnen och den stora hamnpromenaden var välskött och de var väldigt hjälpsamma på hamnkontoret

Riktigt gott med rödvin o färsk baguette doppad i olivolja o flingsalt
Skål!

Sedan blev det promenad i kvarteren närmast hamnen. Jättevackra byggnader och vi förundras över spanjorernas disciplin att stanna vid rött ljus och vid övergångsställen. Både de som går och trafikanterna.       Inhandling av mat och dryck blev det också, bl a gambas och kummel.

Dessutom fick vi hjälp i en fiskeutrustningsaffär med drag och tafs så nu hoppas vi få napp framöver.

En Borg i inloppet till A Coruna
Det fanns många otroligt vackra kyrkor, som denna, Iglesia de San Jorge
Den rena o fina hamnen med stora promenadområden och gott om serveringar, affärer och trånga gränder där biltrafik var avstängd
På torget Plaza de Maria Pita ligger vackra the City Hall

På kvällen gick vi ut och åt på en av de smala gränderna med ett myller av folkliv. Alla glada o skrattande o verkade njuta av livet…..precis som vi

Restauranger o barer i trånga gränder och stort folkmyller till långt ut på natten
Helt färsk o supergod Kalamares frites med gott att dricka till

Nästa morgon bestämde vi oss för att ta en lång etapp. Hade jättegärna stannat kvar o utforskat mer, för A Coruna tilltalade oss. Men väderprognosen ville något annat.

Det blev tyvärr motorgång hela vägen då det först var stiltje o sedan vind rakt emot oss. Men det blev en riktigt behaglig och njutningsfull resa.

En härlig resa i solsken söderut
Cabo Vilan, en av de västligadte platserna på fastlands Spanien

Natthamn blev på svaj i en vik nära staden Muxia som ligger ut mot Atlanten. Till middag blev det gambas som vi köpte dagen innan.   

Idag gick vi upp när det fortfarande var mörk och vi lämnade så fort det började ljusna. Vädret har varit riktigt tråkigt med regn, låga moln o tidvis dålig sikt. Så idag blev det dubbla tröjor o byxor plus seglarställ

Kall, regnig och mulen morgon och förmiddag

Vi passerade Fastlands Spaniens västligadte punto Cabo Tourinan men fick inte fotograferat då det låg helt insvept i låga moln. En stund senare  passerade vi även Cap Finisterre som också kallas ”Världens ände”. Många som går pilgrimsvandringen till Santiago Di Campostella fortsätter även hit. En vandring som står på min ”Bucket-list”.

Cape Finisterre
Solen försöker lysa igenom molnen

Totalt förflyttade vi oss ca 61 NM, alltså drygt 11 mil, idag och det tog 10 timmar. Det var en behaglig o omväxlande dag.

Vågorna skummar runt fören
Fåglarna flockas runt en av Spaniens alla fiskebåtar
Snart framme, solen skiner och Jan njuter av tillvaron

Stop för natten blev i nationalparken Galician Atlantic Islands utanför Vigo. Mer om det i nästa inlägg.