vardag i båten – Sida 2

Med S/Y Kailani i Bohuslän

The beautiful archipelago which I’ll enjoy the whole summer

Nu har jag varit hemma i Sverige i drygt en månad och jag verkligen njuter av livet, även här! Jan är fortfarande kvar på Grenada och fixar med Vilja för fullt och upptäcker lite av Grenada med nya vänner men han kommer hit om några dagar. Ser så fram emot det 😊 Nu väntar en hel sommar i Bohuslän med dess röda granit o klippor och möten med släkt o vänner

Now I’ve been home in Sweden for just over a month and I’m really enjoying life, even here! Jan is still in Grenada and working with Vilja to the fullest and discovering a bit of Grenada with new friends, but he will be here in a few days. Looking forward to it 😊 Now a whole summer awaits in Bohuslän with its red granite and rocks and meetings with family and friends

När jag kom hem till Sverige började jag omgående ge min S/Y Kailani den kärlek och omvårdnad som hon så innerligt behövde efter en vinter utan tillsyn. Målet var att sjösätta så fort som möjligt. Jag bodde i båten samtidigt som jag tog bort vintertäckning och ställning, tvättade, polishade o bottenmålade. Det var en hel del jobb o Kailani var verkligen ”trött” efter en lång och fuktig vinter på land, möglig och helt tömd på allt. Det blev många varv med bilen till lagret för att hämta dynor, sängkläder, diverse utrustning och kläder. Efter enormt mycket jobb under fyra dagar blev hon klar för sjösättning och mastades på nästan direkt. Jag såg fram emot att komma ut bland mina älskade röda klippor längst ut i havsbandet utanför Grundsund.

When I got home to Sweden, I immediately started giving my S/Y Kailani the love and care she so desperately needed after a winter without supervision. The goal was to launch as soon as possible. I lived in the boat while I removed the winter cover and scaffolding, washed, polished and painted the bottom. It was a lot of work and Kailani was really ”tired” after a long and damp winter on land, moldy and completely emptied of everything. There were many laps with the car to the warehouse to pick up pillows, bedding, various equipment and clothes. After an enormous amount of work over four days, she was ready for launch and was masted almost immediately. I was looking forward to getting out among my beloved red rocks at the far end of the strip of sea outside Grundsund.

Starting to remove the heavy tarpaulin and then the stand would be assembled down

First load of things I needed to be able to live on the boat

The first evening in the water and the sky offered a spectacle

Redan innan jag skulle börja jobba kom jag ut i skärgården! Första tilläggningen o nätterna där ute blev på Usholmen. Det var mitt i veckan och Kailani var i stort sett enda båten ute. Det var en underbar känsla att komma ut till dessa kala, släta och röda granitklippor. Färgerna blir fantastiska när solen börjar sin väg ner mot havet i väster. En magisk känsla och upplevelse som jag är så lycklig över att få uppleva. Solnedgång längst ut bland öar och skär med ett glödande klot som försvinner ner i havet bakom horisonten är obeskrivbart

Even before I was due to start work, I sailed out into the archipelago! The first access to an Island and the nights out there was on Usholmen. It was in the middle of the week and Kailani was pretty much the only boat out. It was a wonderful feeling to come out to these bare, smooth and red granite rocks. The colors become amazing when the sun starts its way down towards the sea in the west. A magical feeling and experience that I am so happy to experience. Sunset at the far end among islands and skerries with a golden globe disappearing into the sea behind the horizon is indescribable

Swedish flag, red granite and calm water

Sedan den första turen har jag utnyttjat varje ledighet från jobbet med att åka ut i skärgården. Flera öar är redan besökta och de är lika vackra allihop. Det är vindriktningen och vindstyrkan som avgör vart turen går. Dagarna ute i skärgården tillbringar jag mest med att lyssna på böcker, promenader på öarna och att dörja makrill från jollen. Makrillrna kom in för några veckor sedan och jag har haft turen att fånga flera. Nu är det de stora och feta lekmakrillarna som är här, fyllda med romsäckar eller mjölke. Och de är utmärkta att både röka och grilla. Vilken lyx! Mycket färskare kan det inte bli än att åka ut o dörja och direkt därefter lägga dem i rök eller grill. Smält smör eller tzatziki och färskpotatis till det och man är i himmelriket

Since the first trip, I have used every day off from work to go out into the archipelago. Several islands have already been visited and they are all equally beautiful. It is the wind direction and wind strength that determine where the trip goes. The days out in the archipelago I spend mostly listening to books, walking on the islands and catching mackerel from the dinghy. The mackerel came in a few weeks ago and I have been lucky enough to catch several. Now it’s the big and fat game mackerels that are here, filled with rum sacks or milk. And they are excellent for both smoking and grilling. What a luxury! It can’t get much fresher than going outside and putting them in the smoke or grill immediately afterwards. Melted butter or tzatziki and fresh potatoes with it and you’re in heaven

Oftast när jag är ute lägger jag till där det finns fasta dubbar. När man är ensam är det så mycket enklare. Men igår la jag till på en ö utan dubbar så det blev att plocka fram egna. Självklart ligger jag långsides även här. Nu har jag en ö helt för mig själv, precis så som jag önskar att ha det. Det är en otrolig frihetskänsla och känns som lyx. Många vill eller vågar inte ge sig ut ensamma. Alla gör ju sina val men för mig är det bland det bästa som finns. Även om jag självklart saknar Jan

Most of the time when I’m out I add where there are fixed studs. When you’re alone, it’s so much easier. But yesterday I added to an island without studs, so I had to pick out my own. Of course, I’m on the wrong side here as well. Now I have an island all to myself, just the way I want it. It is an incredible feeling of freedom and feels like luxury. Many do not want or dare to go out alone. Everyone makes their choices, but for me it is among the best available. Although of course I miss Jan

One of all beautiful Islands in the most western part of the archipelago

Flower growing where it would be impossible

Nu är det dags att sätta sig i jollen o åka ut på en tur och dörja. Idag för fyra år sedan fick jag femtiotre makrillar på två till tre timmar. Får se vilken tur jag har idag

Now it’s time to get in the dinghy and go out for a ride. Four years ago today, I caught fifty-three mackerel in two to three hours. Let’s see how lucky I am today

Grenada and flying back to Sweden

Det är de sista skälvande dagarna på seglingen för mig. Åtminstone på denna sidan av orkansäsongen. Sedan får vi se vad som händer i höst. Så nu gäller det att passa på att njuta för fullt av sol, värme, hav, segling och det fria och bekymmerslösa livet.

These are the last shaky days of sailing for me. At least on this side of hurricane season. Then we’ll see what happens this fall. So now it’s time to take the opportunity to fully enjoy the sun, heat, sea, sailing and the free and carefree life.

I tisdags checkade vi ut från St Vincent och Grenadinerna på Canouan för att segla den korta sträckan ner till Carriacou. Där vi skulle checka in i Grenada. Det var en behaglig segling och det var skönt att vara ute på havet igen och höra kluckandet mot båten när vi seglade fram i ca fem knop. Nu på väg söderut har vi i stort sett slör, alltså att vinden kommer in snett akterifrån, plus ofta strömmen med oss. Det är fortfarande nordostpassaden som råder med sina åtta till tolv sekundmeter vind. Undantaget är när vi kommer i lä för en ö. Då vet man aldrig hur vindarna rör sig och det kommer många kastvindar ner från de höga bergen.

On Tuesday we checked out of St Vincent and the Grenadines on Canouan to sail the short distance down to Carriacou. Where we would check into Grenada. It was a pleasant sail and it was nice to be out at sea again and hear the clack of the boat as we sailed along at about five knots. Now on our way south, we have pretty much a veil, meaning that the wind comes in obliquely astern, plus often the current with us. It is still the northeast trade wind that prevails with its eight to twelve meters per second wind. The exception is when we come in the lee of an island. Then you never know how the winds move and there are many gusts coming down from the high mountains.

On the way from Canouan to Carriacou

På Carriacou mötte vi Henning från Norge som vi träffade senast vi var i Tyrrell bay. Och på kvällen gick vi till baren Lambi Queen där många samlats för att vinka av amerikanen Bill som lämnade sin båt o flög tillbaka till USA dagen efter.

At Carriacou we met Henning from Norway who we met the last time we were in Tyrrell bay. And in the evening we went to the Lambi Queen bar where many people gathered to wave to the American Bill who left his boat and flew back to the USA the next day.

Vi stannade två nätter på Carriacou. Det blev inga utflykter denna gång utan endast inhandling av lite mat och rengöringsmedel för att försöka undvika mögelangrepp när Vilja kommer lämnas ensam på land i värmen i sommar.

We stayed two nights at Carriacou. There were no excursions this time, but only the purchase of some food and cleaning agents to try to avoid mold attacks when Vilja will be left alone on land in the heat this summer.

Tyrrell bay where we stayed on our way north and now came back to on the way south again

Från Tyrrel bay tog vi oss lite norrut igen till den lilla ön Petit Martinique som är Grenadas nordligaste utpost. Hit är det inte många båtar som tar sig så det är en mycket orörd och autentiskt ö med vänlig lokalbefolkning. Vi tog jollen in till land och promenerade den enda vägen genom byn och sedan stranden tillbaka till jollen. Knappt en bil körde på vägen och det var väldigt lugnt. Förutom hög musik från ett antal små barer. Här i Karibien älskar de verkligen hög musik.

From Tyrrel bay we went a little north again to the small island of Petit Martinique, which is Grenada’s northernmost outpost. Not many boats get here, so it is a very untouched and authentic island with friendly locals. We took the dinghy ashore and walked the only road through the village and then the beach back to the dinghy. Hardly a car drove on the road and it was very quiet. As well as loud music from a number of small bars. Here in the Caribbean they really love loud music.

We arrived the small and untuched island of Petite Martinique

White sand and a bay with only two sailboats, one from Denmark and Vilja. Plus, of course, local fishingboats

På vår korta promenad såg vi minst fem kyrkogårdar mellan husen och getter promenerande runt mitt i gatan. Ofta är getterna bundna i korta rep från sitt ena ben för att de inte skall springa runt överallt. Det är slutet av den torra säsongen nu och det lilla gräs som finns är torrt och brunt så getterna kan inte leva ett så välmående och roligt liv.

On our short walk we saw at least five cemeteries between the houses and goats walking around the middle of the street. Often the goats are tied in short ropes from one of their legs to keep them from running around everywhere. It is the end of the dry season now and what little grass there is is dry and brown so the goats cannot live such a prosperous and happy life.

Only small houses on this authentic Island

Längs med stranden såg vi ett antal båtar som höll på att byggas. Invånarna här lever främst av båtbygge men även av fiske. För längesedan var smuggling ett annat vanligt sätt att försörja sig på ön.

Along the beach we saw a number of boats being built. The inhabitants here live mainly by boat building but also by fishing. Long ago, smuggling was another common way of making a living on the island.

Building boats is a long tradition on this Island

Vi stannade en natt på Petite Martinique och hade sedan ännu en behaglig segling söderut. Denna gång blev målet ön Ronda som ligger mitt emellan Carriacou och Grenada. Det är en obebodd ö som mest är känd för att ligga i utkanten av undervattensvulkanen Kick’em Jenny. Kick’em Jenny bildar ett djuphavsberg med en höjd på cirka 1300 meter över havsbottnen. Toppen ligger omkring 180 meter under havsytan. Det är en vulkan som haft många utbrott upp genom åren. Det första dokumenterade var 1939 och det senaste var så sent som 2017. Runt vulkanen är det en säkerhetszon där man inte får passera med båt. Utanför denna säkerhetszon finns ännu en zon. Vid utbrott får man inte röra sig med båt inom denna zon heller. Vår ankarplats två nätter på Ronda Island var tio meter utanför den yttre säkerhetszonen.

We stayed one night at Petite Martinique and then had another pleasant sail south. This time the target was the island of Ronda, which lies midway between Carriacou and Grenada. It is an uninhabited island best known for being on the edge of the underwater volcano Kick’em Jenny. Kick’em Jenny forms a deep-sea mountain with a height of approximately 1300 meters above the seabed. The top is about 180 meters below sea level. It is a volcano that has had many eruptions over the years. The first documented was in 1939 and the latest was as late as 2017. Around the volcano there is a safety zone where you are not allowed to pass by boat. Outside this safety zone there is yet another zone. In the event of an eruption, you may not move by boat within this zone either. Our anchorage for two nights on Ronda Island was ten meters outside the outer safety zone.

We are getting closer to Ronda Island and the submarine volcano namned Kick’em Jenny. The mountain behind Jan is called Kick’em Jenny Rock.

The red symbol up right is Vilja on the border to the outer safety zone

Here, deep under the water is the active submarine vulcanoe

Beautiful moonshine in our bay at Ronda Island

Sailing from Tyrrel bay to Ronda Island

Vi kom fram till Clark Court bay på Grenada söndag eftermiddag. Och nästa dag lämnades livflotten, som tidigare ramlat i vattnet, in för kontroll och ompackning. Viktigt att den funkar innan nästa längre överfart.

We arrived at Clark Court bay on Grenada Sunday afternoon. And the next day the life raft, which had previously fallen into the water, was handed in for inspection. It is important that it works before the next longer crossing.

Efter att livflotten blivit inlämnad gick vi den korta vägen till Prickley bay. Till skillnad från de senaste veckornas behagliga seglingar så blev detta en hoppig och blåsig tur. Det var skönt att den bara varade i en knapp timme. Nu ligger vi på boj i Prickley bay och flera A4-sidor med arbetsuppgifter väntar för Jan. Hela båten skall gås igenom och fixas både inuti, ovanpå, utanpå och under vattenytan. I ca tre veckor kommer Vilja ligga i vattnet och sedan väntar ca tre veckor på land med Jan boendes ombord. Jan flyger hem till Sverige den 18:e juni. Igår tog vi ner två stora segel som vi packade ihop bäst vi kunde för att lämna in dem för översyn. All mat vi har stuvad gås igenom och mycket vacuumförpackas och läggs ner i stora plastlåda för att minska risken för att små kryp skall ta sig in i båten och maten och för att minska risken för mögel. Båten kommer stå tom uppe på land i över tre månader så mycket kan tyvärr hända i värmen och fukten.

After the life raft was handed in, we took the boat the short way to Prickley bay. In contrast to the pleasant sailings of the past few weeks, this turned out to be a bouncy and windy trip. It was nice that it only lasted about an hour. Now we are moored in Prickley bay and several A4 pages of tasks await Jan. The entire boat must be inspected and fixed both inside, on top, outside and below the water surface. For about three weeks Vilja will lie in the water and then about three weeks on land with Jan staying here. He’ll leave for Sweon the 18:th of June. Yesterday we took down two large sails which we packed up as best we could to hand them in for inspection. All the food we have stowed is gone through and much is vacuum packed and put into large plastic boxes to reduce the risk of small insects getting into the boat and the food and to reduce the risk of mould. The boat will be empty on land for over three months, so unfortunately a lot can happen in the heat and humidity.

The main sail on the way to be taken down and of the boat to be

A lot of food is stapled in first Vacuum and the plasticboxes

Själv åker jag till flygplatsen idag, onsdag, och flyger hem till Göteborg och jobbet. Det kommer bli en omställning att plötsligt, efter ett halvår, ha tider att passa och ett arbete att gå till. Tur det är maj månad och en härlig båtsäsong väntar i Sverige bland de röda klipporna i Bohuslän. Inte så dumt det heller…

I myself go to the airport today, Wednesday, and fly home to Gothenburg and work. It will be an adjustment to suddenly, after six months, have times to fit in and a job to go to. Lucky it’s the month of May and a wonderful boating season awaits in Sweden among the red rocks in Bohuslän. Not so bad either…

En vanlig dag på havet

Idag hänger regnet i luften. Det droppar små regndroppar över mig på fördäck och över Vilja. Välbehövda för att spola bort allt saltet. De ljusgrå molnen i olika formationer täcker nästan hela himmelen. Fortfarande syns några små blå fläckar där solen ibland lyckas skina igenom med svaga strålar. Färgskalan idag är snarare gråblå än klarblå. Även havet ser mörkare ut nu då solen inte ger havet den annars så fantastiskt blå kristallklara färgen

Grått hav o grå himmel med glittrande guldfärg

Att sitta på fördäck och följa båtens rörelser med kroppen för att parera rörelserna är meditativt och avslappnande. Det är rogivande att titta på hav o himmel samtidigt som tiden stannar av. Jag blir ett med rörelser, vågor och oändligheten. Världen och det vi ser på nyheter på tv är långt borta. Vi lever i vår egen lilla bubbla och vår egen lilla värld, långt borta från det ”verkliga livet” men otroligt nära oss själva och den verklighet vi lever i. Här och nu. Det är som att komma in i en egen vrå och allt utanför är långt borta…nästan overkligt

Efter regn kommer solsken. Nu skiner solen på oss igen och vi tuffar vidare. För, i stort sett, första gången sedan vi lämnade Kap Verde kör vi med järngenuan (motorn). Det är med blandade känslor som vi startat motorn men vi behöver komma framåt. Vi har hamnat långt bak i fältet av Viking-explorer-båtar och vill helst komma fram till Grenada senast den sjätte februari för då är det welcome-party. Och med tanke på att vår watermaker kanske inte fungerar så kan vi inte stanna ute hur länge som helst….även om livet här är underbart avslappnande.

Solen tittar fram och det glittrar i havet

Sitter och funderar över dagens middag. Vi har ingen färdig meny vi försöker hålla utan dagens måltid blir oftast utifrån de grönsaker som behöver användas eller den fisk vi fångat. Vi har inte fått napp på några dagar men har några auberginer som behöver användas och lök har vi gott om. Så…det lutar åt en moussaka idag. Vegetarisk. Hade smakat gott med tzatziki till, men det har vi tyvärr inte ingredienser för. Vi har trots allt varit ute på havet i två veckor så utbudet av färska grönsaker och mejerivaror börjar krympa. Måltiderna är lite av en höjdpunkt på dagen. Ett positivt avbrott som bryter dagarnas tillvaro av ”att bara vara”.

Det blev moussaka och förberedelserna är i full gång

Ännu en dag är snart till ända och vi välkomnar natten mätta och belåtna

En stilla helg i Källviken

I början av veckan flög jag upp till Luleå o hälsade på min son, Tobias o hans sambo , Sandra ❤

Helt underbart att få komma upp till dem o krama om dem….ses ju aldeles för sällan pga avståndet o saknar dem hela tiden

Kom tillbaka till Källviken sent onsdag kväll o har jobbat på med att färdigställa båten för upptagning för första vintern på flera år

Har luftat segel, tagit ner segel, rullat ihop segel, tagit bort bommen o packat in segel i bilen för transport till lagret i Lysekil

Förutom segel har jag skrubbat bort alger, havstulpaner o annat från jollen…o tagit ur luften så nu är jollen ihoppackad till en mindre förpackning som skall lyftas upp på däck o förvaras där. 17 kilo orkar jag däremot inte lyfta själv från brygga o upp i fören på båten så jag inväntar hjälp för det 🙂

Båten börjar dessutom tömmas på det mesta o bilen fylls upp…har snart bara några ombyten kläder o kryddor mm till enkel mat. Inga problem att leva enkelt de sista 3 veckorna innan avresa 🙂. Har redan kört oräkneliga lass till lagret

Idag har jag haft en riktigt avslappnande dag…solen har skinit hela dagen, det har knappast blåst något alls o det har varit varmt för att vara mitten av oktober…snart november

Har njutit i sittbrunnen från tidigt I förmiddags tills nyligen när jag gick in i båten

Älskar att bo i båten o ha denna utsikt varje dag

Hösten är här o de flesta båtar är uppe på land…Några kvar på bryggan

Skaftöbron från undersidan…visst händer det att båtar felbedömer sin höjd o ”dunkar i” med masten under högsäsong

Älskar mitt liv….o höstfärgerna är ju helt underbara!

Visst…har jobbat på med att packa undan saker…o har gjort en spotify-lista jag sent kommer glömma….var tvungen att ta hjälp av Flashback för att hitta artister jag aldrig någonsin trodde jag skulle leta upp

Listan är för att försöka skrämma iväg Orcas från båten utanför Portugal. Själv orkar jag högst med ca 3 sekunder av ”musiken” så jag hoppas Orcas reagerar på samma sätt

För er som inte vet så är det många Orcas – späckhuggare som attackerar segelbåtar framför allt utanför Portugal. De biter sönder rodret o gör båten totalt ohanterbar…ingen vet egentligen varför men det forskas på det

Bara ca 3 veckor kvar tills jag flyger ner till Faro o mitt livs äventyr

Längtar….

Häng på bryggan

Haft en underbar dag med en del jobb med båt o jolle och härligt häng på bryggan

Är så otroligt lycklig över mitt liv…idag har jag fått 3 nykokta krabbor av underbara vänner på bryggan..

Har också tagit emot en ny vinterboende som kom hit från Skåne idag. Jättekul att vi blir fler!

Krabborna gjorde sitt bästa för att smita iväg

Älskar mina två olika båtliv. Källviken är helt fantastiskt på sommaren…men nu på vintern njuter jag av vänner o möjligheten till utelivet i Göteborg. Var på AW igår kväll. Såååå kul! Nya vänner o nya möjligheter. Lever själv i nuet o bara stortrivs!

Jollen har fått sig en ordentlig behandling…

Nästan en hel middag…om man tycker om knaster mellan tänderna 😄

Efter 2 timmars jobb ser det ut såhär…

Oktober längst ut i skärgården

Äntligen väder för övernattning på en holme längst ut i skärgården. En fördel med att bo i båt är bl a att jag alltid är i båten o det är lätt att lämna kajen när andan faller på.

Jag fick zick-zacka mig fram mellan alla hummertinor så inte propellern fastnade i ett rep. Det räcker att det hänt en gång tidigare i år…

Har lagt till på en av alla vackra öar i Bohuslän med röd granit. Dessa kala röda släta klippor är verkligen balsam för själen. Tror aldrig jag kommer tröttna på dem.

Det är så otroligt fridfullt och stilla här ute. Blankt hav, sälar som simmar förbi, havsfåglar som flyger ovanför mig, solen som värmer i sittbrunnen och tystnad. Det är en ynnest att få komma ut på för- och eftersäsong

Jag lever verkligen i en dröm och ger mig tid för mig själv. Att släpoa taget om ekorrhjulet är en stor frihet.

Tiden använder jag till att koppla av, vandra runt på ön, lyssna på bok, lyssna på tystnaden och att bara vara

Det är tyvärr kuling på ingång så jag måste snart bryta upp och åka in till hemmahamnen igen.

Mitt hem

Tänkte visa och beskriva hur det kan vara att bo i båt. Mitt hem är en Player 31 från 1977, en helt vanlig segelbåt som inte alls är gjord för att övervintra i

Jag har köpt minst 30 liggunderlag och isolerat överallt där jag kommer åt för att klara vintern. Det kommer säkert bli en hel del liggunderlag till nu i vinter när jag känner kallraset ☺️

Heltäckningsmatta på durken både inne i båten o i sittbrunnen har jag också

Värmer båten gör jag med en sorptionsavfuktare, som självklart även tar bort all kondens inne i båten. Förutom den här jag 1 element och en värmefläkt. Så el är jag beroende av. Har ett gammalt värmesystem i båten som funkar om jag lämnar bryggan någon gång i den kalla årstiden

Sittbrunnen är inredd som ett uterum på vintern

Det var verkligen att downshifta när jag flyttade in från en villa. Men det är det bästa jag gjort! Att släppa taget om ekorrhjulet är en frihetskänsla.

Har aldrig känt mig så fri o nöjd med livet som jag gjort det sista 1,5 året

Höstregn o krabbor!

Idag har det verkligen ösregnat i stort sett hela dagen. Mysigt ändå att sitta inne i båten o höra när regnet smattrar på rufftaket. Att bo i båt kan tyckas obekvämt när det regnar men jag njuter av det. Känslan av att släppa taget om ekorrhjulet är en stor frihetskänsla

Det är ju hummertider o jag har en tina ute. Fick ösa jollen på ca 20 cm vatten innan jag rodde ut…o tinan var tom 😕

Har, som tur är, en jättesnäll båtgranne som fick en massa krabbor idag. O jag fick två av dem. Nu kom mitt lilla problem…Har aldrig kokat levande krabba o var ju livrädd att fastna i klorna. Men…det gick jättebra. O gissa om det var gott! Nu hoppas jag på att få napp i min egen krabb/hummertina nästa gång

Hej o välkommen till min blogg!

Kristin heter jag och jag fullkomligt älskar att vara fri, leva mitt liv som jag vill och att resa.

Just nu är jag ute på en långsegling med S/Y Vilja och Jan Bruce så de flesta inlägg från och med november -22 gäller segling och våra gemensamma upplevelser och äventyr

Våren 2020 flyttade jag in i min båt och hyrde ut mitt hus. Planen var att bo i båten på sommaren o i Thailand på vintern. Planerna ändrades under vägen pga Corona och jag har bott i båten även på vintern. Detta stortrivdes jag med och har nu även sålt mitt hus. Numera lever jag ett otroligt fritt, härligt o spännande liv. Jag tar dagen som den kommer och njuter för fullt

I december 2021 mötte jag en man, som också lever i sin båt. Han hade bestämt sig för att ge sig iväg på långsegling med avresa juni -22. Jag funderade några varv och beslöt mig sedan för att följa med. Så i november 2022 har jag börjat ett nytt äventyr! Jag seglar med S/Y Vilja på en långsegling från Lissabon via Gran Canaria och Kap Verde över Atlanten till Karibien med första stopp på Grenada. Vi har nu kommit till Västra Karibien och Centralamerika. Här kommer vi fortsätta segla fram till orkansäsongen.

Min önskan är att dela med mig av hur det är att släppa taget, vara fri och våga leva det liv jag drömt om!

Du får följa med mig på resor med segelbåten, vinter i en liten båt i Sveriges kyla och även resor runt om i världen – och nu framför allt på långsegling med S/Y Vilja.
Så följ mig om du funderar på att släppa taget om ekorrhjulet, om du älskar båtliv, om du funderar på att bo i båt på heltid o om du älskar att resa!