Etikettarkiv: fakarava

Wow vad rufft det är nu när vi går ut genom passet från Tahanea och ut på öppet hav. Vi bestämde oss hastigt att lämna redan idag för tiden för tidvattenströmmarna är bättre ut från Tahanea idag och in i Fakarava imorgon. Vi är fem båtar som lämnar samtidigt och det är värre än att sitta i en torktumlare mitt i passet. Det går flera meter höga ”stående vågor” som kommer av att strömmen av vatten som vill ut krockar med strömmen av vatten samt vågor pga starka vindar som vill in. Vilja hamnar mitt emellan dessa höga och oregerliga vågor och motorn får jobba på bra så att vi kan ta oss framåt. Till sist är vi i alla fall ute och nu väntar en nattsegling. Vi hoppas komma fram redan imorgon bitti när det är slackvatten på nästa atoll, Fakarava.

Wow how rough it is now when we go out through the pass from Tahanea and out into the open sea. We quickly decided to leave today because the time for the tidal currents is better out of Tahanea today and into Fakarava tomorrow. We are five boats leaving at the same time and it is worse than sitting in a dryer in the middle of the pass. There are several meter high ”standing waves” that come from the flow of water that wants to go out colliding with the flow of water that wants to go in and waves due to strong winds that want to go in. Vilja ends up in the middle of these high and unruly waves and the engine has to work hard so that we can move forward. Finally we are out anyway and now a night sail awaits. We hope to arrive already tomorrow morning when there is slack water at the next atoll, Fakarava.

Det är tidig morgon och vi har kommit till nästa inlopp. Det är brett och ser väldigt lugnt ut från utsidan så vi bestämmer oss för att gå in även om strömmen skall vara som starkast just nu. Prognosen för strömmen stämmer inte alls för den går ut isf in och den är dessutom väldigt svag. Vad skönt!

It is early morning and we have arrived at the next inlet. It is wide and looks very calm from the outside so we decide to go in even though the current is supposed to be at its strongest right now. The forecast for the current is not correct at all because it goes out eastwards and it is also very weak. How nice!

Här skall vi lägga oss vid en by för första gången i Tuamotus. Vi har inte varit inne i någon butik eller sett ens den minsta lilla by sedan vi lämnade Hiva Oa för över 1 månad sedan. Det skall bli gott att få göra oss av med skräp samt handla dryck, fryst kött och färskvaror.

Here we will be staying at a village for the first time in the Tuamotus. We have not been inside a shop or seen even the smallest village since we left Hiva Oa over a month ago. It will be good to get rid of the trash and buy drinks, frozen meat and fresh produce.

Byn är liten och lugn och har flera mindre butiker. Vi går in i omgångar och handlar extremt dyr mat. Nog det dyraste vi någonsin sett. Säkert 4 – 6 gånger dyrare än i Sverige beroende på vad vi handlar. Grönsaker, mejeri och kött får vi köpa det som finns att välja mellan o inte det vi egentligen önskar. Men det har vi börjat vänja oss vid sedan vi lämnade Panama. Supply-båten kommer en dag i veckan, på onsdagar, o då är det kö för att handla, de flesta grönsaker tar slut på några minuter. Nu är det torsdag och vi får nöja oss med resterna. Men det känns oavsett lyxigt.

The village is small and quiet and has several smaller shops. We go in and out and buy extremely expensive food. Probably the most expensive we have ever seen. Probably 4-6 times more expensive than in Sweden depending on what we buy. Vegetables, dairy and meat we get to buy what is available and not what we really want. But we have started to get used to that since we left Panama. The supply boat comes one day a week, on Wednesdays, and then there is a queue to buy, most vegetables run out in a few minutes. Now it is Thursday and we have to make do with the leftovers. But it feels luxurious regardless.

På kvällen går vi på restaurang tillsammans med båtarna Porrima, Zedna o Carozy. Det blir god mat o dryck, härlig stämning och dessutom livemusik.

In the evening we go to a restaurant together with the boats Porrima, Zedna and Carozy. There will be good food and drinks, a lovely atmosphere and also live music.

Ett litet kryssningsfartyg har kommit in hit också och iland välkomnas de av musik och utställning av lokala produkter att köpa. Vi passar på att köpa var sin sak till Jans barnbarn och Jan köper ett pärlsmycke till mig. En svart pärla som skall hänga i ett hänge runt halsen. Tuamotus är kända för odling av pärlor, framförallt svarta, och för smycken av modersnäckornas pärlemor. Vi får en liten beskrivning av hur det går till och får reda på att de vita pärlorna tar 3-6 månader medan de svarta tar 18 månader. Jättekul minne att ta med sig härifrån.

A small cruise ship has also come in here and when they disembark they are welcomed by music and an exhibition of local products to buy. We each take the opportunity to buy something for Jan’s grandchildren and Jan buys me a pearl necklace. A black pearl to hang in a pendant around my neck. The Tuamotus are known for cultivating pearls, especially black ones, and for jewelry made from the mother of pearl of the mother conch. We get a short description of how it is done and find out that the white pearls take 3-6 months while the black ones take 18 months. A great memory to take with us from here.

Vilken mysig dag! Vi tar jollarna bort till Havaiki restaurang som ligger precis vid strandkanten. Här finns också mysiga små bungalows att hyra och det såg ganska fullt ut o alla rum hade dykarutrustning utanför rummen. Tuamotus o framförallt Fakarava är känt för sin fantastiska dykning. Och de bästa är i de två inloppen till atollen när strömmen i vattnet är som starkast. Där finns mängder av koraller, färgglada fiskar och framförallt massor av revhaj och sköterskehaj. Även här vid restaurangen finns sköterskehaj bara någon meter från oss. Vi sitter ute på stolar runt ett bord i lårhögt vatten och hajarna, som är enorma, simmar precis vid oss.

What a lovely day! We take the dinghies to the Havaiki restaurant which is right on the beach. There are also cosy little bungalows to rent here and it looked quite full and all the rooms had diving equipment outside the rooms. The Tuamotus and especially Fakarava are known for their fantastic diving. And the best is in the two inlets to the atoll when the current in the water is strongest. There are lots of corals, colourful fish and above all lots of reef sharks and nurse sharks. Here at the restaurant too there are nurse sharks just a few metres away from us. We sit outside on chairs around a table in thigh-high water and the sharks, which are enormous, swim right by us.

Idag är det en tristare och regnig dag. Vi förflyttar oss söderut i lagunen och det blåser en del så det är kallt ute i sittbrunnen. Troligen 20 – 25 grader, här inne är det något varmare. Jag känner mig lite hängig. Det har uppkommit en massa bölder på mina ben, troligen furunkler, och några av dem gör riktigt ont. Såpass så jag haft svårt att sova de sista 2-4 nätterna. Jag var på den lokala cliniken igår på förmiddagen och fick med mig antibiotika, paracetamol och klorhexidin. Allt var helt gratis – både besöket och medicinen. Med minne av hur illa det blev för mig sist så vill jag se till att börja med antibiotika så fort som möjligt. Hoppas inte dessa spricker. Nu är vi i alla fall inte ute på öppet hav i en månad utan har tillgång till vård och medicin inom max något dygn. Tyvärr får jag kanske avstå från att bada, I alla fall om de spricker.

Today is a sadder and rainier day. We are moving south in the lagoon and it is a bit windy so it is cold out in the cockpit. Probably 20 – 25 degrees, in here it is slightly warmer. I feel a bit hungover. A lot of boils have appeared on my legs, probably furuncles, and some of them really hurt. So much so that I have had difficulty sleeping the last 2-4 nights. I was at the local clinic yesterday morning and was given antibiotics, paracetamol and chlorhexidine. Everything was completely free – both the visit and the medicine. Remembering how bad it was for me last time, I want to make sure to start taking antibiotics as soon as possible. I hope these don’t burst. At least now we won’t be out on the open sea for a month and will have access to care and medicine within a day or so at most. Unfortunately I may have to refrain from swimming, at least if they burst.

Efter några dagar i byn beger vi oss genom hela atollen till sydöstra ankringplatsen. Atollen är stor så resan tar ca sju timmar. Det börjar regna när vi håller på att ankra. Det är en squall som kommit över oss och vinden tar i för fullt samtidigt som regnet piskar ner. Plötsligt kommer en blixt och ett dunder precis samtidigt. Har vi blivit träffade av blixten? Vinden tar i ännu mer och växlar riktning. Vilja snurrar runt 360 grader runt ankaret flera varv som, som tur är, har fäst sig ordentligt. När ovädret börjar dra bort startar vi vår elektriska utrustning för att se om något gått sönder. Som tur är så måste blixten slagit ner precis utanför för allt fungerar. Vi snorklar också runt ankaret och dess kätting för att se så vi inte fastnat i någon boomies (korall) och allt ser bra ut.

After a few days in the village we head through the entire atoll to the southeastern anchorage. The atoll is large so the journey takes about seven hours. It starts to rain as we are about to anchor. A squall has come over us and the wind picks up speed while the rain is pouring down. Suddenly, lightning and thunder strike at the same time. Have we been hit by lightning? The wind picks up even more and changes direction. Vilja spins 360 degrees around the anchor several times which, fortunately, has attached itself properly. When the storm starts to move away we start our electrical equipment to see if anything has broken. Luckily, the lightning must have struck just outside because everything works. We also snorkel around the anchor and its chain to make sure we haven’t gotten caught in any boomies (coral) and everything looks good.

Här tar vi det lugnt i flera dagar, umgås med båtvänner, tvättar kläder, läser, fixar småsaker på Vilja och njuter. En eftermiddag grillar vi inne vid stranden och en kväll äter vi underbart god mat hos Lisa. En lokalbo som bor i ett litet hus och anordnar middagar på beställning.  Vi är ett stort gäng både vid grillningen och hos Lisa. Seglingslivet innebär många möten med människor från precis hela världen. Vi har mycket gemensamt och delar fantastiska och otroliga upplevelser tillsammans.

Here we take it easy for several days, hang out with boat friends, wash clothes, read, fix small things on Vilja and enjoy. One afternoon we barbecue on the beach and one evening we eat wonderfully delicious food at Lisa’s. A local who lives in a small house and organizes dinners to order. We are a big group both at the barbecue and at Lisa’s. Sailing life means many meetings with people from all over the world. We have a lot in common and share fantastic and incredible experiences together.

Självklart blir det också en hel del avsked. Och så är det idag. Nästan alla de båtar vi umgåtts med de senaste två veckorna skall lämna och gå mot Tahiti. Även vi och båten Woodpecker2 lämnar ankringen idag men vi tar oss till en ny ankring vid södra inloppet till Fakarava. Här är vi ute och snorklar i inloppet när den utgående strömmen vänder och kommer inåt igen med kristallklart vatten och en mängd fiskarter.

Of course there will also be a lot of farewells. And that’s how it is today. Almost all the boats we have been with for the past two weeks will leave and head for Tahiti. We and the boat Woodpecker2 will also leave the anchorage today but we will make our way to a new anchorage at the southern entrance to Fakarava. Here we are out snorkeling in the inlet when the outgoing current turns and comes in again with crystal clear water and a variety of fish species.

Till Fakarava åker dykentusiaster året runt pga artrikedomen, det kristallklara vattnet, mängden av friska koraller och de otaliga revhajarna. Men en ”lekhändelse” vid fullmåne i juni under ett dygn är helt unik. Då simmar hundratusentals groupers (marmorerade havsaborrar) och andra pelagiska arter, inklusive grå revhajar, till södra passet i atollen, där de ”leker”,parar sig. Att dyka då innebär att man befinner dig mitt i denna ofantligt stora mängd fiskar som är så orädda så man nästan kan ta på dem. Dessutom finns ett område som kallas  ”reefshark wall”. Revhajarna i mängder som är upp till 2,5 meter långa simmar runt – endast cm från de som dyker. Detta är verkligen dykaren paradis! Tyvärr dyker varken jag eller Jan o just nu känns det som vi verkligen missat något.

Diving enthusiasts go to Fakarava all year round because of the species richness, the crystal clear water, the amount of healthy corals and the countless reef sharks. But a ”spawning event” at the full moon in June for one day is completely unique. Then hundreds of thousands of groupers (marbled sea groupers) and other pelagic species, including grey reef sharks, swim to the southern pass of the atoll, where they ”spawn”, mate. Diving then means that you are in the middle of this enormous amount of fish that are so fearless that you can almost touch them. In addition, there is an area called the ”reefshark wall”. The reef sharks in numbers that are up to 2.5 meters long swim around – only cm from those who dive. This is truly a diver’s paradise! Unfortunately, neither I nor Jan dive and right now it feels like we really missed something.

Ny dag och vi skall ut o snorkla igen. Fast först måste vi lämna dingen vid en brygga. En lokalbo hjälper oss och när vi kommit upp på bryggan bjuder han och hans vänner oss på öl. Klockan är endast 10 på förmiddagen men vi bestämmer oss för att det är artigast att sätta oss ner och tacka. Vi blir sittande där ett tag och en öl blev till två. Den tredje tackar vi däremot nej till. De andra runt bordet har nog fått i sig betydligt fler öl redan innan vi kom dit. De varvar dessutom ölen med stora plastflaskor med rompunch. Vi gissar att det är deras lediga dag och den firar de med en ordentlig fylla. Konversationen blir väl lite si och så då de endast pratar franska och vi kan inte franska alls. En av dem ger oss ett smakprov på dans från Fatu Hiva där han kommer ifrån. Vi tackar sedan för oss och tar en promenad innan vi snorklar. En oväntad dag i vårt härliga liv vi lever.

New day and we’re going out and snorkeling again. But first we have to leave the thing at a pier. A local helps us and when we get up on the pier he and his friends offer us a beer. It’s only 10 in the morning but we decide that it’s nicer to sit down and say thank you. We sit there for a while and one beer turned into two. We turn down the third one, however. The others around the table have probably had significantly more beers even before we got there. They also mix the beer with large plastic bottles of rum punch. We guess it’s their day off and they’re celebrating it with a proper drink. The conversation gets a bit so-and-so as they only speak French and we don’t know French at all. One of them gives us a taste of dance from Fatu Hiva where he’s from. We then thank him for us and take a walk before snorkeling. An unexpected day in our wonderful life we live.

Det börjar bli dags för oss att lämna Fakarava o åka till nästa atoll. Innan dess vill vi proviantera i staden vid norra inloppet igen så vi kör den långa resan norrut i atollen. Denna gång passar vi på att komma samma dag som supply-båten. Köerna i affärerna är långa men grönsakerna förutom lök o potatis lyser med din frånvaro. Vi fyller i alla fall på en del och passar samtidigt på att få vår ena glasflaska fylld med butangas och att tanka våra dunkar vi har stående på däck med diesel. Nu är vi klara för en ny atoll, Toau.

It’s getting time for us to leave Fakarava and go to the next atoll. Before that, we want to stock up in the town at the northern entrance again so we make the long journey north into the atoll. This time we take the opportunity to arrive the same day as the supply boat. The queues in the shops are long but the vegetables, apart from onions and potatoes, are conspicuous by their absence. We fill up on some anyway and at the same time take the opportunity to get our one glass bottle filled with butane gas and to fill up the cans we have standing on deck with diesel. Now we are ready for a new atoll, Toau.