Land in sight!

Ja må han leva, ja må han leva….Niklas fyller år och har önskat sig våfflor till lunch. Marie står i köket och gör våffelsmet som sedan skall gräddas till härliga nygräddade våfflor! Verkligen lyx här långt ute på havet. Det tar lång tid att få dem klara men det är sååå gott!

Happy birthdayyo you…Niklas has a birthday and has asked for waffles for lunch. Marie is in the kitchen making the waffle batter which will then be baked into lovely freshly baked waffles! Truly luxury here far out at sea. It takes a long time to get them ready but they are sooo good!

Messenger_creation_44A6BD58-0C40-4025-A5E7-F8B2A335BF53
Marie making vaffles

Tjugofem dygn ute till havs nu. O vi närmar oss målet – Nuku Hiva i Marquesas.  En helt ny del av världen som väntar på att vi skall upptäcka och uppleva den. Det börjar kännas i våra kroppar att vi närmar oss. Rastlöshet, anspänning, förväntan o glädje. Vi trivs otroligt bra här ute till havs o skulle kunna segla lika länge till – om vi vetat det från början. Men det händer någonting i kroppen när vi närmar oss målet. Lite som en rusig segerkänsla!

Twenty-five days out at sea now. And we are approaching the goal – Nuku Hiva in the Marquesas. A whole new part of the world waiting for us to discover and experience it. We are starting to feel in our bodies that we are approaching. Restlessness, tension, anticipation and joy. We are enjoying ourselves incredibly well out here at sea and could sail just as long – if we had known it from the beginning. But something happens in our bodies as we approach the goal. A bit like a drunken feeling of victory!

Ännu en dag med härlig segling även om havet är lite mer vilt idag.Vågorna går höga och är korta så Vilja lyfts upp av nästa våg så fort vi kommit ner i den förra vågdalen. Det är verkligen som att surfa fram. Vågorna kommer som okuvliga massor bakom oss och är inte helt överens med sig själva då de kommer från delvis olika håll. Vilja rullar från sida till sida men stortrivs när hon rider ut den ena vågen efter den andra. Lika lugn och trygg som alltid. Vi skjutsas fram i närmre sju knop i dessa otämjda o toppiga vågor med vitt skum på toppen.  Natt till idag var det flera squalls med regnbyar och stark vind. Kan det ha bidragit till det mer oregerliga hav vi har runt oss nu mån tro.

Another day of great sailing even though the sea is a little wilder today. The waves are high and short so Vilja is lifted up by the next wave as soon as we have descended into the previous wave valley. It really is like surfing. The waves come as unruly masses behind us and are not completely in agreement with themselves as they come from partly different directions. Vilja rolls from side to side but enjoys riding one wave after another. As calm and safe as always. We are being pushed forward at nearly seven knots in these untamed and peaky waves with white foam on top.  The night before today there were several squalls with rain showers and strong wind. It may have contributed to the more unruly sea we have around us now, believe me.

Messenger_creation_F888798B-122B-4803-8CE3-B707FA7F5CB7
The orange-red spets are squalls with rain and strong wind
Messenger_creation_BED0ADAB-E394-44C0-910C-A8DD19B7CF67
Gennaker sailing
Messenger_creation_7A0FB362-CD69-459E-AA8E-2CA1348AFC65
Waves on the sea
Messenger_creation_5E175E0D-BBBD-4001-BBA7-D4084E015F03
Trimning the sails
Messenger_creation_DBF6E771-C81C-4B16-9B4F-09626706D19D
Jan enjoying the sea
Messenger_creation_9853AFAF-10E1-4900-9D68-8818882DA583
Sunset coming

Det är sövande och meditativt att färdas framåt gungandes och vaggandes. Nästan som i barndomen då man vaggades till sömns av en outtröttlig förälder som med sin trygghet får det lilla barnet att sova. Vilja är för oss denna trygghet och oas.

It is soporific and meditative to travel forward rocking and swaying. Almost like in childhood when you were rocked to sleep by a tireless parent who, with his security, makes the little child sleep. Will is for us this security and oasis.

Messenger_creation_B167E5FA-8CC1-4060-AF24-BC93AB00B2EE
A tired captain

Att titta ut över det oändliga havet är fascinerande. Ni kanske tror att det ser likadant ut varje dag. Blått hav och blå himmel. Men det är så ofantligt många nyanser av detta stora blå. Ända från turkost via klaraste blått till gråsten grått. Lugnt och fridfullt till ogästvänligt o skrämmande. Nattsvart till skimrande pärlemor och glittrande silver och guld. Varje dag och varje gång vi tittar ut över havet ser det annorlunda ut än vad vi sett tidigare. Det är en ynnest att  kunna se och glädjas åt detta.

Looking out over the endless ocean is fascinating. You might think it looks the same every day. Blue ocean and blue sky. But there are so many shades of this great blue. From turquoise through the clearest blue to stone gray. Calm and peaceful to inhospitable and frightening. Midnight black to shimmering mother-of-pearl and sparkling silver and gold. Every day and every time we look out over the ocean it looks different than what we have seen before. It is a blessing to be able to see and enjoy this.

Messenger_creation_BA071D1F-933A-4649-9635-F592A3C0AAD5
Blue sea blue sky
Messenger_creation_CCC816B5-2C78-4896-9116-90469222CA1E
The sun start to get down
Messenger_creation_4E6DF13A-C44E-4093-964D-515248060CB6
Yellow and orange
Messenger_creation_7E70B9CC-711C-4746-B178-FB7AB7A66A78
With Grey clouds
Messenger_creation_E6A720EB-5800-4AB5-9815-C057CC7B469A
And now pink and purple

Långa överseglingar är en stor del av det liv vi lever och dessa ger minst lika mycket glädje och tillfredsställelse som att komma fram till en ny destination. De ger tid för reflektion o eftertanke och vi hinner förstå vilken fantastisk, spännande och otrolig resa vi gör. Tänk att vi seglat ända från Sverige, ner genom Europa, över Atlanten, genom hela Karibien och Centralamerika, genom Panamakanalen och nu långt långt ut på världens största ocean – Stilla Havet. Snart runt halva jordklotet. Ombord på en liten, liten båt. Vilja. Vi har varit igenom både stiltje och storm och allt däremellan.

Long voyages are a big part of the life we live and these bring at least as much joy and satisfaction as arriving at a new destination. They give us time for reflection and contemplation and we have time to understand what a fantastic, exciting and incredible journey we are on. Imagine that we have sailed all the way from Sweden, down through Europe, across the Atlantic, through the entire Caribbean and Central America, through the Panama Canal and now far, far out on the world’s largest ocean – the Pacific Ocean. Almost halfway around the globe. On board a small, small boat. Will. We have been through both calm and storm and everything in between.

Messenger_creation_62FE987A-C976-44C5-83E4-90A47CE969A3
Washing clothes
Messenger_creation_C3D92608-8B6A-4B98-86EF-062066311CCB

Cutting garbage in to small pieces to make it not take much space
Messenger_creation_0E6492A1-90C2-474B-AED4-761497960185
A ”bit” messy inside Vilja with 4 people onboard
Messenger_creation_DFF21C16-A149-419B-B306-11AA5835B5E9
Enjoying life at sea
Messenger_creation_590A03D5-1E18-449D-B41B-E5E0E005298B
So is Jan
Messenger_creation_DDC830A1-7DCE-4943-805E-51CE4D109AC1
Messenger_creation_C284FFE4-8AAC-4FCB-809B-D01021918570
Messenger_creation_DCD8E6CC-F4F7-4EF4-9695-5C50D3FEB82D
It’s impossible not to love this

Delfiner! Vi har en flock små jättesöta delfiner som leker runt båten som tycks säga  ”Välkomna till Marquesas”. Som vanligt när vi ser dessa fantastiska djur drar vi på smilbanden och ett lyckorus går genom kroppen. De simmar runt båten från alla håll och kanter. Undrar om de ser oss som är ombord i båten eller om det bara är Vilja de leker med?

Dolphins! We have a pod of cute little dolphins playing around the boat that seem to say ”Welcome to the Marquesas”. As usual when we see these amazing animals we smile and a rush of happiness runs through our bodies. They swim around the boat from all sides. Wonder if they see us who are on board the boat or if it is just Vilja they are playing with?

Idag är sista hela dagen vi har utan att se land. Imorgon vid denna tiden har vi troligen släppt i ankaret på Nuku Hiva. Efter 28 dygn till havs. Vilken obeskrivlig men samtidigt ofattbart känsla!

Today is the last full day we have without seeing land. Tomorrow at this time we will probably have dropped anchor on Nuku Hiva. After 28 days at sea. What an indescribable but at the same time unimaginable feeling!

Vi sitter och slappar i sittbrunnen när vi plötsligt får syn på en val! Vår allra första val på nära håll där vi ser både rygg och att den blåser ut. Den ser stor ut. Häftigt! Som vi har längtat efter det!

We are sitting and relaxing in the cockpit when we suddenly see a whale! Our very first whale up close where we see both its back and its blow out. It looks big. Awesome! How we have been longing for it!

Messenger_creation_BC39A618-9CD8-47DC-9929-81A21A92EC88
Our first whale! It was big and close to us

Spänningen stiger med vem som skall vinna vadet! Hur många båtar ser vi under vår nästan 1 månad långa segling? ( första o sista dygnet borträknat då det är många båtar i respektive hamn) Just nu är vi uppe i 5 båtar. Står det sig så vinner Jan som gissat på 5. Jag har gissat på 6, Marie på 9 och Niklas på 11. Resultatet vet vi 24 timmar innan vi lagt i ankaret.

The excitement is rising with who will win the bet! How many boats will we see during our almost 1 month long sailing? (excluding the first and last day as there are many boats in each port) Right now we are up to 5 boats. If it turns out, Jan who guessed 5 wins. I have guessed 6, Marie at 9 and Niklas at 11. We will know the result 24 hours before we drop anchor.

Thoughts while sailing

Seglingen fortsätter. Det går trögt mot mål. Väldigt trögt. Tur att vädret är bra och att solen skiner. Vi njuter allihop av själva seglingen men anar fortfarande inte när vi kommer fram till vårt mål. Även om Predict vind påstår natt mellan onsdag och torsdag. Vindarna är inte med oss. Det blåser ordentligt, ca 24-26 knop, och vi har en riktigt bra fart. Men den envisas med att vara rakt emot oss så att vi får fortsätta kryssa. Segla norr-söder och tillbaka igen är inga problem. Vi har passerat Mexikanska ön Isla Conzumel flera gånger. Avståndet ökar lite för varje gång. Men Vilja kämpar på och gör seglingen njutbar. Sakta, sakta tar hon oss närmre målet. Hon bjuder upp till dans med fulla segel, dansar sig igenom våg efter våg och leker med det djupblå havet. Runt fören skummar det och ibland dyker hon ner såpass djupt så en våg slår över hela sittbrunnen, som för att bjuda med även oss.

The sailing continues.  It is moving slowly towards the goal.  Very slowly.  Luckily the weather is good and the sun is shining.  We all enjoy the sailing itself but still have no idea when we will arrive at our destination.  Although Predict wind claims night between Wednesday Thursday. The winds are not with us.  The wind is good, about 24-26 knots, and we have a really good speed.  But it insists on being right at us so we continue tacking against the wind.  Sailing north-south and back again is no problem.  We have passed the Mexican island of Isla Conzumel several times.  The distance increases a little each time.  But Vilja fights on and makes sailing enjoyable.  Little by little she brings us closer to the goal.  She invites you to dance with full sail, dancing her way through wave after wave and playing with the deep blue sea.  There is foam around the bow and sometimes she dives down so deep that a wave hits the entire cockpit, as if to invite us too.

Vi sitter ofta och drömmer oss bort. Tittar ut över hav och horisont  med sina nyanser av blått.  Skiftningarna som solen ger olika tider på dagen, molnen som speglar sig och månens sken gör det blå både varierande och fantastiskt. Som balsam för själen. Det är otroligt meditativt och vi tröttnar aldrig.

We often sit and dream away.  Looking out over the ocean and horizon  with its shades of blue.  The shifts that the sun gives at different times of the day, the clouds that reflect and the moonlight make the blue both varied and fantastic.  Like balm for the soul.  It is incredibly meditative and we never get tired.

Sometimes more mild blue colors
And sometimes clear and deep blue
The sun makes the sea glitter
And on sunset it is golden
Dawn is beautiful
Sunrise comes with new colors.

Tiden flyter ihop till ett och timmarna passerar utan att vi blir uttråkade på resans väg. Tankarna får tänkas klart utan att vi blir avbrutna av måsten, tider att passa eller en telefon som ringer. Det är utvecklande och nyttigt. Ett sätt att komma närmre sig själv och ett sätt att leva här och nu. Det enda vi behöver ta hänsyn till är vinden, mötande båtar och självklart säkerheten. En befriande känsla. Vi har inga tider att passa, det får ta den tid det tar.

Time flows into one and the hours pass without us getting bored on the journey.  The thoughts can be thought clearly without being interrupted by musts, times to fit or a phone ringing.  It is edifying and useful.  A way to get closer to yourself and a way to live here and now.  The only thing we need to take into account is the wind, oncoming boats and of course safety.  A liberating feeling.  We don’t have times to fit, it can take as long as it takes.

Jan just sitting enjoying life

Några göromål har vi förstås. Jag lagar mat och Jan o Dag diskar, vi fiskar, läser, trimmar segel och nu när vi kryssar måste vi jobba mer med själva seglingen. Vi hämtar hem väderprognoser från internet, skriver blogg och försöker hålla sittbrunn och inne i båten så rent det går. Det kan vara en utmaning när båten lutar så mycket så vi måste gå på snedden och samtidigt hålla i oss helst med båda händerna. Inte lätt att laga mat under de förhållandena. Att gå på toaletten är också ett litet konststycke. Det är svårt att dra ner byxorna utan att släppa taget om det man håller sig fast vid och ännu svårare att få dem tillbaka på plats igen. Tur att det är varmt så vi inte har mycket kläder på oss.

Of course, we have some things to do. I cook and Jan and Dag do the dishes, we fish, read, trim the sails and now that we are tacking against the wind we have to work more on the sailing itself.  We download weather forecasts from the internet, write a blog and try to keep the cockpit and inside the boat as clean as possible.  It can be a challenge when the boat tilts so much that we have to walk on the slant and at the same time hold on preferably with both hands.  Not easy to cook in those conditions.  Going to the toilet is also like an adventure. It’s hard to pull your pants down without letting go of what you’re holding on to and even harder to get them back on.  Luckily it’s warm so we don’t have a lot of clothes on.

Tacking requires some job
Washing the dishes
Cocking is a challwhen the boat is tilting a lot
Sometimes we need to fix things on foredeck
The net for lifting up the fishes we catch
Reading is so relaxing
Jan and me together

Vi har med mat för ca sju dagar. Nu är vi inne på dag sex. Vår fiskelycka har gett oss flera måltider och luncherna blir oftast enkla med rester, nudlar eller annan enkel mat. I frysen finns mat för två dagar till. Sedan blir det att improvisera med torrmat som ris, pasta, torkade bönor, konserver och annan torrmat. Färska grönsaker kommer bestå av groddar. Jag har en första sats mungbönsgroddar på gång. Här finns även alfaalfa, bovete, kikärter och linser att grodda. Dricksvatten har vi tillräckligt ett bra tag till och vi snålar med kranvattnet. Det används endast till matlagning. Så det går ingen nöd på oss. Det är väl bara dusch och hårtvätt som saknas. Hygienen sköts med tvättlappar men håret behöver verkligen tvättas nu.

We have brought food for about seven days.  We are now on day six. Our fishing luck has given us several meals and the lunches are usually simple with leftovers, noodles or other simple food.  There is food in the freezer for two more days.  Then you have to improvise with dry food such as rice, pasta, dried beans, preserves and other dry food.  Fresh vegetables will consist of sprouts.  I have a first batch of mung bean sprouts in the making.  There are also alfalfa, buckwheat, chickpeas and lentils to sprout here.  We have enough drinking water for quite a while and we skimp on the tap water.  It is only used for cooking.  So there is no need for us.  It’s probably only a shower and a hair wash that are missing.  Hygiene is managed with washcloths, but the hair really needs to be washed now.

Finally I got a quick shower
Pumping up drinkingwater from a big watertank to a smaller

Sjätte natten på vakt och det blåser ordentlig. Det viner kring masten och havet brusar runt mig. Vilja mer stampar sig fram nu. Det är kolsvart. Varken månen eller stjärnor syns på himmelen. Jag fick precis en ordentlig dusch då en stor våg slog över båten. Vattnet forsade över mig i sittbrunnen och nu sitter jag här dyngblöt och frusen. Det rinner från huvudet och håret ner på kroppen. Det är en konstig känsla att frysa efter all hetta vi haft senaste månaden. Alla sittdynor är dyngblöta så det blir att sitta på de hårda träbänkarna framöver. En timme kvar för mig innan vaktavlösning. Vi har ett rev i storseglet och bara stormfocken uppe. Det borde inte vara för mycket. Jag tittar ständigt på vindmätaren för att se vindstyrkan och om den ökar. Den ligger på 24 – 26 knop. Plötsligt känns det lite kusligt att sitta här ensam i mörkret. Jag har aldrig känt så tidigare men efter att jag fick duschen och jag sitter och lyssnar på vinandet känns det lite läskigt. Jag litar fullt och helt på Vilja och vi har seglat i betydligt värre vind än det här. Men ändå. Inne i båten ligger Jan och Dag och sover. Jag vet att det bara är att väcka om jag anser att vi behöver sätta ett rev till.  (minska segelytan på storseglet) men beslutar mig för att avvakta lite till. Troligen till vaktbytet. Jag fortsätter hålla koll och tittar ut i mörkret. När Dag kommer upp säger jag mina tankar och vi väcker Jan så att seglet kan revas. Dessutom gör vi ett slag norrut igen. Har vi tur är detta det sista slaget.

Sixth night on duty and it’s really windy.  There is wind around the mast and the sea roars around me.  Willingness for more stomps forward now.  It is jet black.  Neither the moon nor stars are visible in the sky.  I had just had a good shower when a big wave hit the boat.  The water rushed over me in the cockpit and now I sit here dung soaked and frozen.  It flows from the head and hair down the body.  It’s a strange feeling to freeze after all the heat we’ve had in the last month.  All seat cushions are dung-soaked, so you will have to sit on the hard wooden benches in the future.  One hour left for me before shift change.  We have a reef in the mainsail and only the storm jib up.  It shouldn’t be too much.  I am constantly looking at the anemometer to see the wind strength and if it is increasing.  It is at 24 – 26 knots.  Suddenly it feels a little eerie to sit here alone in the dark.  I’ve never felt like that before but after I got in the shower and I sit and listen to the whining it feels a little scary.  I completely trust Vilja and we have sailed in significantly worse winds than this.  Yet.  Jan and Dag are sleeping inside the boat.  I know it’s only a wake-up call if I think we need to add another reef.  (reduce the sail area on the mainsail) but decide to wait a little longer.  Probably for the changing of the guard.  I continue to keep track and look out into the darkness. When Dag comes up, I say my thoughts and we wake Jan up so that the sail can get reefed. In addition, we make a move north again. If we’re lucky, this will be the last blow.

Idag växer vågorna sig större än tidigare under seglingen. Vinden är  på väg att vända mer mot SO så vi kan sträcka oss närmre mot öst än förut under veckan vi varit ute. Det känns skönt att styra nästan mot målet. Vi har ca en till två knops motström vilket självklart bromsar farten en hel del. Men med revet ute igen seglar Vilja på bra.

Today, the waves grow bigger than before during sailing.  The wind is about to turn more towards the SW so we can stretch closer to the east than before during the week we were out.  It feels good to steer almost towards the goal.  We have about one to two knots of headwind, which of course slows down the speed quite a bit.  But with the reef out again, Vilja is sailing well.

Ny dag och nu, äntligen, börjar vi närma oss Kuba. Om det går bra så har vi mindre än ett dygn kvar. Det är onsdag idag så torsdag verkar vara rimligt att komma fram. Det skall bli jättespännande att komma dit. Kuba känns exotiskt och framförallt annorlunda. Och annorlunda är det med all säkerhet. Fattigdomen är hög och det är brist på allt. Mat är en av de stora bristvarorna. Vi kommer inte kunna bunkra upp mat igen som överallt annars där vi varit. Vi får helt enkelt äta den mat vi får tag på. Förhopningsvis finns det åtminstone lite grönsaker. Ägg är tydligen en stor bristvara liksom fisk och kött. Vatten och diesel att fylla båten med finns bara på ett fåtal ställen så det gäller att ransonera. Internet kommer också vara svårare att komma åt och många vanliga sidor, så som Hotmail och Facebook, är blockerade. Jag har VPN så jag hoppas att jag kan komma igenom. Men det kan hända att det inte blir någon uppdatering på flera veckor. Vi vet inte när vår Starlink slutar fungera – vi räknar med att även den är blockerad på Kuba så detta inlägget kommer förhållandevis lång tid innan vi kommer fram. Vi hoppas, under vår vistelse, kunna göra flera resor inåt land och uppleva denna fantastiska ö som väcker mycket känslor. Vi kommer till sydsidan av Kuba så Havanna lockar självklart som ett utflyktsmål. Liksom Guantanamo och Santiago de Cuba.

New day and now, finally, we begin to approach Cuba.  If it goes well, we have less than a day left.  Today is Wednesday so Thursday seems reasonable to arrive.  It will be very exciting to get there.  Cuba feels exotic and above all different.  And it is certainly different.  Poverty is high and there is a lack of everything.  Food is one of the major shortages.  We won’t be able to stockpile food again like everywhere else we’ve been.  We simply have to eat the food we get our hands on.  Hopefully there are at least some vegetables.  Eggs are apparently in great short supply, as are fish and meat.  Water and diesel to fill the boat with are only available in a few places, so you have to ration.  The internet will also be harder to access and many common sites, such as Hotmail and Facebook, are blocked.  I have VPN so I hope I can get through.  But it may happen that there will be no update for several weeks.  We don’t know when our Starlink stops working – we expect that it is also blocked in Cuba, so this post will come a relatively long time before we arrive.  We hope, during our stay, to be able to make several trips inland and experience this amazing island that evokes a lot of emotions.  We are coming to the south side of Cuba, so Havana naturally attracts as an excursion destination.  Like Guantanamo and Santiago de Cuba.

Snart framme!

Idag är havet vilt och vågorna växer sig stora och höga akter om oss. De brusar högt och ibland känns det som att de skall skölja över oss, men Vilja styr undan på bästa möjliga sätt. Tänk att en liten segelbåt klarar av att parera så bra och att vi känner oss så trygga och säkra ombord även om vi bara är en liten prick i det stora, och idag, mörka havet. Vi får bra skjuts framåt när vi surfar på vågorna i upp mot 9 – 10 knop. Medelhastigheten ligger på knappt 6,5 knop nu. Härlig känsla! Dessutom kommer vi snabbare fram mot målet. Grenada.

Solen glittrar i havet
Svårt att fånga de höga vågorna på bild

Hur underbart det än är att vara här ute till havs och hur mycket vi än har njutit av att vara i nuet på den stora oceanen så har blicken och tankarna nu sakta börjat riktats framåt. Mot land o mot destinationen. Vi är söder om Barbados nu och har nått Karibien. Wow vilken känsla och vilket minne för livet!

Film framåt så höjden på vågorna syns inte

I högtalarna spelas steelband och reggae för fullt. Känslan av att vara här, på andra sidan Atlanten, börjar verkligen infinna sig. Inom ett dygn lägger vi till. Då väntar rompunch och glädjetjut. We made it!

Med oss, i frysen, har vi flera Mahi Mahi och en Barracuda som vi fångat igår och idag. Kan aldrig bli för mycket fisk. Nu har vi till flera Middagar både i filéer och som bra bitar att grilla. Längtar efter att laga mat på en båt som ligger stilla och inte kränger, gungar och kastar sig hit och dit. Middag idag blev vitlöksstekt Mahi Mahi

Mahi Mahi på väg upp
Fantastisk i färgerna
Dagens middag är fångad

Det kommer kännas så konstigt att sätta fötterna i skor och kliva upp på land efter nästan tre veckor barfota till havs. Med våra sjöben kommer vi troligen inte kunna gå rakt på flera dagar. Jag minns att jag höll mig stenhårt i väggarna inne i duschen när vi precis kommit iland i Las Palmas efter sex dygn till sjöss från Portugal. Undrar då hur det kommer bli nu? Kanske blir vi sjösjuka på land?

Denna dagen, liksom alla andra, rullar på i sakta mak. Vi umgås, vi njuter, vi äter, vi fiskar, vi vilar o vi håller på med lite hushållssysslor…precis som alla andra härliga dagar

Skönt på akterdäck
Niklas är djupt försjunken i navigationen
Man har det inte roligare än vad man gör det till
Jan I sytagen
Victor vilar i sittbrunnen. Sjön gör en trött

Men…den är ändå lite annorlunda. Vi vittrar land och om 24 timmar är vi troligen framme. Ikväll väntar vårt sista nattpass för den här överfarten och imorgon kommer vi se land för första gången på nästan tre veckor. Magiskt!

Nu ser vi fram emot Grenada