Tsunamivarning för hela Stilla Havet. Vem minns inte förödelsen i Indonesien, Thailand och alla länder runt omkring julen 2004. Denna jordbävning utanför Kamchatka skall vara bland de 10 största någonsin. Vi sitter i båten inne i Papeete marina på nordsidan av Tahiti och överväger våra alternativ. Vågen kommer komma hit om ca 4 timmar och vi har ingen aning om storleken på den. Den kommer norrifrån så vi kommer definitivt bli drabbade. En första tanke skulle vara att lämna marinan o segla till sydsidan av Tahiti i stället. Men det är styv kuling där och vi är inblåsta. Så det går inte. Dessutom är det mörkt nu, över 21.00 på kvällen. 3 timmar kvar. Vad har vi för alternativ? Stanna kvar i båten och vara beredda att lämna strax innan den väntas komma? Lämna redan nu o promenera in ca 1 km från hamnen, inåt land? Eller lämna hamnen med Vilja och gå ut i mörkret på öppet hav. Med risk att hamna i kulingen som redan är här? Vår motor är precis genomgången och blev klar idag, så vi vågar inte helt lita på den eftersom den endast är körd ca 20 minuter. Våra ryggsäckar är packade med lite förnödenheter så vi har förberett oss lite.
Tsunami warning for the entire Pacific Ocean. Who doesn’t remember the devastation in Indonesia, Thailand and all the countries around Christmas 2004. This earthquake off Kamchatka is supposed to be among the 10 largest ever. We are sitting in the boat inside the Papeete marina on the north side of Tahiti and considering our options. The wave will arrive here in about 4 hours and we have no idea how big it is. It is coming from the north so we will definitely be affected. A first thought would be to leave the marina and sail to the south side of Tahiti instead. But there is a stiff gale there and we are blown in. So that is not possible. Moreover, it is dark now, past 8 pm. 3 hours left. What options do we have? Stay in the boat and be prepared to leave just before it is expected to arrive? Leave now and walk about 1 km from the harbor, inland? Or leave the harbor with Will and go out into the darkness on the open sea. With the risk of ending up in the gale that is already here? Our engine has just been serviced and was finished today, so we don’t dare to fully trust it since it has only been run for about 20 minutes. Our backpacks are packed with some supplies so we have prepared ourselves a little.
Just nu väntar vi in mer info om hur Hawaii blir drabbat. Avtar vågen? Kommer den in här med full fart så hamnar Vilja uppe på vägen för om oss. Kanske 50 meter inåt land. Då är det inte mycket kvar av Vilja. Det är svårt för Jan att lämna redan nu. Vilja är hans hem och ögonsten. Allt han har materiellt sett. Det är pirrigt och stressigt nu. Vad skall vi göra. Nya rapporter handlar om en 1 meter hög våg ute till havs. Thailand-vågen var 1,2 meter och vi vet ju vad den åstadkom när den kom in mot land. Våra vänner på Aura överväger att ge sig ut nu strax. Vi har hyrt bil tillsammans imorgon. Undrar om det blir av?
Right now we are waiting for more information about how Hawaii will be affected. Will the wave slow down? If it comes in here at full speed, Vilja will end up on the road ahead of us. Maybe 50 meters inland. Then there will not be much left of Vilja. It is difficult for Jan to leave now. Vilja is his home and the apple of his eye. Everything he has seen materially. It is irritable and stressful now. What should we do? New reports are about a 1 meter high wave out at sea. The Thailand wave was 1.2 meters and we know what it did when it came inland. Our friends at Aura are considering going out right now. We have rented a car together tomorrow. Wondering if it will work out?
Tiden går och vågen närmar sig. 2,5 timma kvar tills den planeras komma. Är den stor? Vilken kraft har den? Alla filmer från Thailand 2004 kommer upp i våra sinnen. Hjälp. Är det en dödlig våg? Eller är det ”bara” vår båt, vårt hem, som kan förstöras? Vart skall vi ta vägen? Allt är platt här. Närmast oss finns en byggnad med en trappa upp….känns inte riktigt tsunamisäkert eftersom den ligger ut mot hamnen. Skall vi lämna redan nu o promenera inåt i stället? Tankarna snurrar. Tsunamivåg från norr till syd och styv kuling från syd till norr. De kommer krocka och vi har ingenstans att söka skydd för båda två. Än så länge är alla båtar kvar här i hamnen. Vet inte hur många som är beredda att lämna. På kort varsel. 2 timmar kvar nu. Stresspåslaget ökar. Gör vi rätt om vi stannar här? Har vi packat ner allt viktigt? Och hur väljer man ut det? Lite varma kläder, mobil med laddare och powerbank, självklart dokument som pass o papper på båten, lite vatten o några snacks. Några dagars medicin. Vad mer? Har vi glömt något?
Time passes and the wave approaches. 2.5 hours until it is scheduled to arrive. Is it big? How powerful is it? All the movies from Thailand 2004 come to mind. Help. Is it a deadly wave? Or is it ”just” our boat, our home, that can be destroyed? Where should we go? Everything is flat here. The closest to us is a building with one staircase up….doesn’t feel really tsunami-proof since it faces the harbor. Should we leave now and walk inland instead? Our minds are spinning. Tsunami wave from north to south and gale force from south to north. They are coming, colliding and we have nowhere to seek shelter for both. So far, all the boats are still here in the harbor. I don’t know how many are prepared to leave. At short notice. 2 hours left now. The stress level is increasing. Are we doing the right thing if we stay here? Have we packed everything important? And how do we choose it? Some warm clothes, mobile phone with charger and power bank, of course documents like passport and papers on the boat, some water and some snacks. A few days of medicine. What else? Have we forgotten anything?
Tittar vi ut i hamnen är vattnet kav lugnt. Inte en krusning. Hur skall det kunna ändra sig på så kort tid? Svårt att föreställa sig. O tänk hur all information gått framåt. För 25 år sedan visste vi inte vad en tsunami var. Och när det hände så var det endast det drabbade området som märkte det. Nu kan vi följa tsunamin timme för timme och bli varnade långt i förväg. Skönt
If we look out into the harbor, the water is calm. Not a ripple. How could it change in such a short time? Hard to imagine. Oh, think how all the information has advanced. 25 years ago we didn’t know what a tsunami was. And when it happened, only the affected area noticed it. Now we can follow the tsunami hour by hour and are warned well in advance. Great
Dags att lämna Vilja. Vi stänger alla luckor och hoppas på det bästa. Det verkar ändå som att vågen inte blir så massiv
Time to leave Vilja. We close all the gaps and hope for the best. It still seems like the wave won’t be that massive
Vi sitter i en trappuppgång en liten bit från hamnen. Den högsta punkten vi kan hitta. Lugnande besked från Hawaii så det kommer nog gå bra. Samtidigt får vi höra en varning att vågen kommer vara 4 meter på Marquesas-öarna, inte långt härifrån. Här är det ingen konkret varning utom att alla öar i södra Stilla Havet kan drabbas.
We are sitting on a staircase a short distance from the harbor. The highest point we can find. Reassuring news from Hawaii that everything will probably be fine. At the same time, we hear a warning that the wave will be 4 meters in the Marquesas Islands, not far from here. There is no concrete warning here except that all islands in the South Pacific could be affected.
Tiden går och tiden för vågen passeras. Inte så mycket verkar ske så vi går tillbaka till hamnen. Får besked av andra som valt att stanna kvar att havet höjdes ca 30 cm och gick sedan ner igen. Skönt! Det blir inga skador på båtarna och tsunamivågen blev ingen egentlig våg. Vi är så tacksamma för det. Och vi tänker att vi ändå gjorde rätt val. Nu avtar adrenalinet och vi kan gå och lägga oss. Genomtrötta och samtidigt lite uppe i varv. Om några timmar skall vi hämta en bil som vi hyrt för en dag.
Time passes and the time for the wave passes. Not much seems to be happening so we go back to the harbor. We get word from others who chose to stay that the sea rose about 30 cm and then went down again. Great! There is no damage to the boats and the tsunami wave was not a real wave. We are so grateful for that. And we think that we made the right choice after all. Now the adrenaline is subsiding and we can go to bed. Exhausted and at the same time a little up in arms. In a few hours we will pick up a car that we rented for a day.
Det blir inte många timmars sömn när klockan ringer. Vi har hyrt en bil och skall ta lokalbussen för att hämta den. Otur att det är precis dagen efter tsunamivarningen men nu är det så.
There won’t be many hours of sleep when the alarm rings. We have rented a car and are going to take the local bus to pick it up. It’s unfortunate that it’s the day after the tsunami warning, but now it’s like that..
Bussresan går bra och vi hittar uthyrningsstället direkt. Bilen gås igenom och så bär det iväg. Jan kör och vi är båda ringrostiga på att köra bil. Ca 1 år sedan sist, i Sverige förra sommaren. Att köra en, för oss, ny bil i ett nytt land kan vara en prövning innan man lärt känna trafiken. Men det går jättebra och vi sätter kursen söderut. Första stoppet blir ett fantastiskt och nytt museum. Tahiti museum. Här får vi dels se en utställning med foton från Tahiti och dess människor. Vackra foton. Därefter går vi till den permanenta utställningen. Helt underbar utställning där vi får ta del av hela Tahitis och Franska Polynesiens historia. Vi skulle kunna stanna här i timmar men tiden går och vi vill se mer av ön.
The bus trip goes well and we find the rental place straight away. The car is checked over and off we go. Jan drives and we are both rusty at driving. About a year ago last time, in Sweden last summer. Driving a new car in a new country can be a test for us before you get to know the traffic. But it goes great and we set course south. The first stop will be a fantastic and new museum. Tahiti museum. Here we get to see an exhibition with photos from Tahiti and its people. Beautiful photos. Then we go to the permanent exhibition. An absolutely wonderful exhibition where we get to see the entire history of Tahiti and French Polynesia. We could stay here for hours but time is passing and we want to see more of the island.
Så resan fortsätter längs med Tahitis västkust och söderut. Regnet kommer plötsligt. Vi har inte sett regn på ca 1 månad men det öser inte ner som tur är. Vi stannar vid några grottor där det också är vattenfall. Vackert. Lunchen intas inne i bilen för att spara tid. Sushi för Jan o Sushimi på tonfisk för mig. Även om vi står parkerade på en parkeringsplats har vi utsikt mot Tahitis inland med höga grönklädda berg och ett vattenfall. Vi hade hoppats kunna köra inåt land men den enda vägen är för snäv, kurvig och i för dåligt skick så den får vi inte köra för uthyrningsfirman. I stället blir det ett stopp vid en botanisk trädgård, vid en utsiktsplats och ytterligare ett vattenfall. Tahitis natur är vacker och varierande och vi är jättenöjda när dagen går mot sitt slut och vi är tillbaka på Vilja igen.ö
So the journey continues along Tahiti’s west coast and south. The rain comes suddenly. We haven’t seen rain for about a month but luckily it doesn’t pour down. We stop at some caves where there are also waterfalls. Beautiful. Lunch is eaten inside the car to save time. Sushi for Jan and Sushimi on tuna for me. Even though we are parked in a parking lot, we have a view of Tahiti’s interior with high green-clad mountains and a waterfall. We had hoped to be able to drive inland but the only road is too narrow, curvy and in too poor condition so we are not allowed to drive it for the rental company. Instead we stop at a botanical garden, at a viewpoint and another waterfall. Tahiti’s nature is beautiful and varied and we are very happy when the day comes to an end and we are back on Vilja again.
Vi har satt en dag för att lämna Tahiti och segla mot Moorea nu. Det blir i övermorgon på lördag. Då skall de starka vindarna ha avtagit. Det kommer bli så skönt att segla vidare till alla andra öar som vi vill besöka.
We have set a day to leave Tahiti and sail towards Moorea now. It will be the day after tomorrow, Saturday. By then the strong winds should have subsided. It will be so nice to sail on to all the other islands we want to visit.
Torsdag kväll och Jan startar motorn på Vilja för att se att allt fungerar efter den stora servicen som blivit gjord. Motorn går mycket tystare efter att ”foten” som var trasig har bytts ut mot en ny så vi är nöjda. Fram tills Jan upptäcker att den inte ger laddning från generatorn till batterierna. Suck. Vi känner oss helt bedrövade och skickar mail till verkstaden vi använt. De kommer nästa morgon och kommer fram till att regulatorn är trasig. Och de menar att de inte är skuld till detta. Vi tycker det är jättekonstigt eftersom den fungerade dagen före de tog isär motorn och sedan har den inte kunnat användas eftersom vi inte haft någon motor. Sååå…Nu blir vi kvar här på obestämd tid. Idag känner vi oss väldigt nedslagna. I stället för att segla iväg blir vi kvar här o vi vet inte hur länge. Har vi tur kan vi lämna på tisdag men vi kan bli fast en hel månad till. Jättestort suck. Vi har så många öar o så många länder vi vill besöka innan cyklonsäsongen startar i oktober – november.
Thursday evening and Jan starts the engine on Vilja to see that everything works after the major service that has been done. The engine runs much quieter after the ”foot” that was broken has been replaced with a new one so we are happy. Until Jan discovers that it is not providing charge from the generator to the batteries. Sigh. We feel completely distressed and send an email to the workshop we used. They come the next morning and find out that the regulator is broken. And they say that they are not to blame for this. We think it is very strange because it worked the day before they took the engine apart and then it has not been able to be used because we have not had an engine. Sooo… Now we are staying here indefinitely. Today we feel very down. Instead of sailing away, we are staying here and we do not know how long. If we are lucky we can leave on Tuesday but we could be stuck for another month. Huge sigh. We have so many islands and so many countries we want to visit before the cyclone season starts in October – November.
Lycka! Helgen är över och elektrikern kommer till Vilja redan tidigt på morgonen. Det fastställs då att den kabel som Jan redan förra veckan trodde var problemet faktiskt också var det. De hade helt enkelt glömt att sätta tillbaka den o när Jan påpekade det i fredags menade de bestämt att det var en gammal kabel som inte hade med nya generatorn att göra. Surt, irriterande och dyrt för oss ( vi har betalat en extra vecka på marinan). Men vi kan åka iväg! Jippie!
Good luck! The weekend is over and the electrician comes to Vilja early in the morning. It is then determined that the cable that Jan already thought last week was the problem was actually the problem. They had simply forgotten to put it back and when Jan pointed it out on Friday they firmly said that it was an old cable that had nothing to do with the new generator. Sour, annoying and expensive for us (we have paid for an extra week at the marina). But we can go! Yay!
Resan över till Moorea kommer ta ca 3 timmar. Vi siktar på nordsidan av ön och är nu mitt emellan. Ömsom sol ömsom regn idag. Det rullar lite då sjön fortfarande är kvar efter de starka vindar som varit i en vecka. Men det går smidigt. Birgitta o Lars på Aura hjälpte oss iväg. Ännu ett sorgligt avsked. Kanske vi möts i Indonesien 2027. Vi njuter så av att vara ute på havet igen, att snart få komma till en ny ö och träffa gamla vänner. Och snart är vi där.
The trip over to Moorea will take about 3 hours. We are aiming for the north side of the island and are now in the middle of it. Some sun, some rain today. It is rolling a bit as the lake is still there after the strong winds that have been for a week. But it is going smoothly. Birgitta and Lars at Aura helped us leave. Another sad farewell. Maybe we will meet in Indonesia in 2027. We are so enjoying being out on the sea again, to soon get to a new island and meet old friends. And soon we will be there.
Här kastas vi från hopp till förtvivlan. Än en gång. Raskt. Jag hör ett tjutande ljud när vi närmar oss Moorea. Kommer det från motorn? Jan tittar runt och upptäcker att det är kylningen som inte fungerar. Vid tillsyn i motorrummet ser han att allt kylvatten runnit ut under motorn. Motorn stängs snabbt av o vi går endast för segel. Vi behöver få service igen så vi gippar för att vända runt 180 grader. Stämningen ombord går att ta på. Vi är så besvikna. Mörkret närmar sig och vi diskuterar om vi skall fördriva tiden ute till havs o vänta till imorgon med att gå in. Vi har fortfarande ett par timmar kvar tillbaka till Papeete marina på Tahiti. Seglingen tillbaka går långsamt och motorn är än så länge för varm för att vi skall våga starta den. Men efter en timme tänker vi att vi startar och fyller på nytt kylarvatten efter hand som det rinner ut. Jan sitter nere vid motorn och jag står vid ratten och håller även koll på mätaren för motorvärme
Here we are thrown from hope to despair. Once again. Quickly. I hear a howling sound as we approach Moorea. Is it coming from the engine? Jan looks around and discovers that it is the cooling that is not working. When inspecting the engine room, he sees that all the cooling water has run out from under the engine. The engine is quickly shut off and we are only going under sail. We need to get service again so we gybe to turn around 180 degrees. The atmosphere on board is palpable. We are so disappointed. Darkness is approaching and we are discussing whether we should spend the time out at sea or wait until tomorrow to go in. We still have a couple of hours left to return to Papeete marina in Tahiti. The sailing back is slow and the engine is still too hot for us to dare to start it. But after an hour we think we will start and fill in new radiator water as it runs out. Jan sits down by the engine and I stand at the wheel and also keep an eye on the engine heat gauge
Vi hör också av oss till Birgitta på Aura som är sååå hjälpsam. Hon letar upp en man i en båt med jolle som kommer komma och möta oss när vi är innanför piren. Strax innan det blir mörkt kommer vi in. Jan har fyllt på åtskilliga liter med vatten o det verkar funka så länge vi gör så. Bobby från båten Deja vu eskorterar oss in i hamn igen och Birgitta o Lasse mötet oss på kajen. Tack snälla!
We also contact Birgitta at Aura who is sooo helpful. She looks for a man in a boat with a dinghy who will come and meet us when we are inside the pier. Just before it gets dark we get in. Jan has filled up several liters of water and it seems to work as long as we do that. Bobby from the boat Deja vu escorts us back into the harbor and Birgitta and Lasse meet us at the quay. Thank you very much!
Inte nog med det, de inviterar oss även på middag och det är en jättehärlig och avslappnande kväll ombord på Aura, vilket vi verkligen behöver. Nu hoppas vi bara att personal från reparationsfirman kommer tidigt imorgon. Vi har skrivit mail, ringt och skickat foton.
Not only that, they also invite us to dinner and it is a wonderful and relaxing evening on board Aura, which we really need. Now we just hope that the personnel from the repair company will arrive early tomorrow. We have written emails, called and sent photos.
Och de kommer redan klockan 09 idag. När vi skildes åt var vi inte de bästa vänner eftersom de inte ville ta på sig skulden för problemet med generatorn. Men idag är de fantastiskt hjälpsamma och tillmötesgående. Kanske dåligt samvete men viktigast för oss är att vi får hjälp. Ingen idé att vara långsint. Och vi får en present av dem. Lättflirtade kanske men varför vara långsint. Nu kan vi kanske göra ett nytt försök att segla strax till Moorea
And they are coming at 9am today. When we parted ways we weren’t the best of friends because they didn’t want to take the blame for the problem with the generator. But today they are incredibly helpful and accommodating. Maybe a guilty conscience but the most important thing for us is that we get help. No point in being long-winded. And we get a present from them. Slightly flirtatious maybe but why be long-winded. Now maybe we can make another attempt to sail to Moorea soon
Vi blir kvar 3 nätter men imorgon bitti lämnar vi igen.
We will stay for 3 nights but tomorrow morning we will leave again.
Levermittliv 