Marquesas

Redan när vi närmar oss viken vi skall in och lägga ankaret i möts vi av en stark blomdoft. Det är gryning med en otrolig soluppgång i fantastiska färger. De höga gröntäckta bergen skymtar dramatiskt fram allt eftersom ljuset tilltar. De stupar rakt ner i det djupa havet medan de dimhöljda topparna tronar majestätiskt upp sig mot skyn

As we approach the bay where we are going to enter and drop anchor, we are greeted by a strong floral scent. It is dawn with an incredible sunrise in fantastic colors. The high green-covered mountains loom dramatically as the light increases. They plunge straight down into the deep sea while the mist-shrouded peaks tower majestically against the sky.

Marquesas
The sun rises
Marquesas
Messenger_creation_4EFFC5CA-8D0D-423A-B037-E57BC2466920
Both over the sea and the mountains
Messenger_creation_C079A244-A3C3-46FE-B64F-E52DBACB9826
High green mountains
Messenger_creation_09B26C7E-6CD2-4203-871A-5327B9ED20C7
Can’t really belive we are here
Messenger_creation_EB1492A1-5512-4048-81BC-68BBCDD2A6FE
The view is stunning
Marquesas
Cheers! We made it!

Franska Polynesien, Marquesas, Nuku Hiva. Smaka på det! Ta in det! Vi får nypa oss i armen för att förstå att det är sant. Vi har seglat hit med Vilja ända från Sverige. Hade aldrig trott att jag skulle ta mig hit någon gång. Inte ens med flyg

French Polynesia, Marquesas, Nuku Hiva. Taste it! Take it in! We have to pinch ourselves to understand that it is true. We have sailed here with Vilja all the way from Sweden. Never thought I would ever get here. Not even by plane

Messenger_creation_88EA43E4-5342-4BE1-8582-1005F990DEAA
Some of all the flowers which we could feel the small of even before getting on land

Det känns konstigt att få fast mark under fötterna igen. Första stegen är stapplande och vingliga. Huvudet snurrar runt och vi går som om vi är alkoholpåverkade. Allt runt oss rör sig. Det tar några minuter innan kroppen börjar anpassa sig och våra steg går som de skall, rakt framåt. Byn vi kommit till vid Taiohae bay, är liten och utsträckt. Här finns ett sjukhus, några mataffärer, bingo och en pizzeria. Det är mitt på dagen nu och därför för varmt för att promenera runt så vi tar strax dingen tillbaka ut till Vilja igen. Vi är trötta efter nästan en månad till havs, en tidig morgon idag och anspänningen över att komma fram så det blir middag och en tidig kväll till sängs. Äntligen får vi sova hela natten igenom utan nattvakter och utan att Vilja rullar runt i orolig sjö.

It feels strange to get solid ground under our feet again. The first steps are staggering and wobbly. Our heads spin and we walk as if we are under the influence of alcohol. Everything around us moves. It takes a few minutes before our bodies start to adjust and our steps go as they should, straight ahead. The village we have arrived at Taiohae Bay is small and sprawling. There is a hospital, a few grocery stores, bingo and a pizzeria. It is the middle of the day now and therefore too hot to walk around so we immediately take the thing back out to Vilja again. We are tired after almost a month at sea, an early morning today and the tension of arriving so that it will be dinner and an early evening to bed. Finally we get to sleep all night without night guards and without Vilja rolling around in the rough sea.

Messenger_creation_B8278270-C213-4C18-BCC3-FC9DB99A2AB2
The view is stunning
Messenger_creation_F2DC2CC5-10A1-4D49-8955-DCE914CCCF73
And it is sooo green
Messenger_creation_7D2A98CF-91B7-4642-AEC9-35ADE20C3EC2
Messenger_creation_093A0E7A-64ED-4A5A-B950-12DC4076A958
Classic tikis
Messenger_creation_D0F95E95-4B27-4D87-BD71-D4B02425BCCE
Messenger_creation_64C8657A-CCFE-43EB-87DD-58E662E32A51
And a big one

Idag skall vi checka in och gå till sjukhuset med mitt sår. Incheckningen betyder här endast att vi går till polisen och får våra pass stämplade. Redan för några dagar sidan följde vi en länk via internet där vi gjorde det mesta arbetet. Som eu-medborgare får vi stanna här obegränsad tid. Marie och Niklas flyger ju hem om knappt 2 veckor men Jan och jag skall ta det lugnt och stanna så länge vi har lust. Franska Polynesien är stort med många olika ögrupper och vi tänker ”bara vara” i många månader – upp till ett år framöver. Åh vad härligt det skall bli!

Today we are going to check in and go to the hospital with my wound. Checking in here only means that we go to the police and get our passports stamped. A few days ago we followed a link via the internet where we did most of the work. As EU citizens we are allowed to stay here indefinitely. Marie and Niklas are flying home in just under 2 weeks but Jan and I are going to take it easy and stay as long as we feel like. French Polynesia is big with many different island groups and we intend to ”just stay” for many months – up to a year. Oh how wonderful it will be!

Messenger_creation_1A4A7DF9-3DF1-4E0E-9B93-72E2AF5D1744
After we got our stamps in the passports we could put these French Polynesia flag up

Efter incheckningen går vi till sjukhuset för att få en läkare till att se på såret och förhoppningsvis få utskrivet ny antibiotika. Efter denna resa har vi definitivt insett hur livsavgörande det kan vara. Vi får vänta länge och när vi kommer in visar jag foton på hur det sett ut. Läkaren säger att det var väldigt stort och allvarligt. Det var på väg att leda till blodförgiftning så antibiotikan kan ha räddat mitt liv. Men nu är det nästan läkt och enda dåliga som är kvar är att jag inte får bada innan det läkt helt. Vi får utskrivet 2 kurer med ny antibiotika till skeppsapoteket och vi vandrar genom hela stan för att köpa dem på det lokala apoteket.

After checking in, we go to the hospital to get a doctor to look at the wound and hopefully get a prescription for new antibiotics. After this trip, we have definitely realized how life-threatening it can be. We have to wait a long time and when we get in I show photos of what it looked like. The doctor says it was very large and serious. It was about to lead to blood poisoning so the antibiotics may have saved my life. But now it is almost healed and the only bad thing left is that I am not allowed to swim until it is completely healed. We are prescribed 2 courses of new antibiotics for the ship’s pharmacy and we walk all over town to buy them at the local pharmacy.

Det är Jans födelsedag idag också och Marie har bakat en cheececake. Vid eftermiddagsfika blir det skönsång och kaka med levande ljus i till Jans stora glädje. Nästan hela kakan tar slut i ett nafs. På kvällen åker vi in till land för att äta på pizzerian. Vilken lyx att inte behöva laga maten ombord och att tallrik, glas och bestick står stilla på bordet utan att kastas runt från ena sidan till den andra så att vi får vara beredda att fånga saker hela tiden. Tror vi hade varit experter på utslagstävlingen i Robinson där de skall fånga en stav som plötsligt blir upplyst. Vår resktionsförmåga är på topp nu.

It’s Jan’s birthday today too and Marie has baked a cheesecake. At afternoon coffee there will be singing and cake with candles, much to Jan’s delight. Almost the entire cake is gone in one bite. In the evening we go ashore to eat at the pizzeria. What a luxury not to have to cook the food on board and that the plate, glass and cutlery are still on the table without being thrown around from one side to the other so that we have to be prepared to catch things all the time. I think we would have been experts at the Robinson elimination competition where they have to catch a pole that suddenly becomes illuminated. Our reaction skills are at their peak now.

Messenger_creation_F8192659-1FC2-433A-B40C-58ECEAC56FEE
A local beer while walking

Ny dag och planen var att lämna. Men vi har fått till oss att det är en bbq-kväll på stranden imorgon för medlemmar i OCC (Ocean Cruising Club) och World ARC seglare. Och det vill vi gärna vara med på.

New day and the plan was to leave. But we have heard that there is a bbq evening on the beach tomorrow for members of OCC (Ocean Cruising Club) and World ARC sailors. And we would like to join in.

Screenshot_20250410_193334_Facebook
The OCC bbq has begun
Messenger_creation_2743EA04-2F74-487E-8F5D-9F48A7175D75
Jan and me in the evening

Efter en trevlig kväll är vi klara med viken på Nuku Hiva och vill ta oss mot SO till andra öar. Första etappen blir till den mindre ön Ua Pou. Det är en underbar dagssegling dit ner med halvvind och bra fart. Härligt! Redan från långt håll har vi sett de fantastiska bergsformationerna. Höga spetsiga pelare som sticker rakt upp mot himmelen. Wow vad vackert.

After a nice evening we are done with the bay of Nuku Hiva and want to head SE to other islands. The first leg will be to the smaller island of Ua Pou. It is a wonderful day’s sailing down there with a light wind and good speed. Lovely! Already from afar we have seen the fantastic mountain formations. High pointed pillars that stick straight up into the sky. Wow how beautiful.

Messenger_creation_4CF71AEB-8297-4CA4-A2CA-96B1436E4E77
Lovely sailing south
Messenger_creation_B3A399EA-57A9-4FBF-9F31-E2AFD04274D3
Perfect wind
Messenger_creation_FF304B0A-BC88-46B8-A6B6-4F78F1C7E153
The Pitons are so massive
Messenger_creation_4D8AD5CD-6C50-44E4-B38F-CA627880EE29
It’s stunning

Vi kommer fram till viken Hanatefau som ligger närmast denna makalöst vackra vy. Här släpper vi i ankaret och tar jollen in till dingebryggan. Där får vi god hjälp av en lokal fiskare och den hjälpen tas tacksamt emot då sjöhävningen är stor och det är inte lätt att ta sig in. Nere vid vattenbrynet leker och badar byns barn i de höga vågorna som slår in. Ingen rädsla hos dem inte. Jag hade aldrig vågat bada där. Vi promenerar upp genom den lilla byn som är omgärdad av grönska och vackert blommande buskar och träd. Lukten av Gardenia slår emot oss vart vi än går. Rakt framför oss tronar ”Pitonerna” majestätiskt upp sig. Det är slående vackert. En bit inåt kommer vi till fiskarens bostad och vi bestämmer oss för att köpa färsk fisk till middag. Rosa fiskar med enorma ögon. De lever djupt nere i havet enligt fiskaren. Det skall bli sååå gott med grillad fisk!

We arrive at Hanatefau Bay, which is closest to this incredibly beautiful view. Here we drop anchor and take the dinghy to the dinghy jetty. There we get good help from a local fisherman and that help is gratefully received as the sea swell is high and it is not easy to get in. Down at the water’s edge, the village children play and swim in the high waves that come in. They are not afraid. I would never have dared to swim there. We walk up through the small village which is surrounded by greenery and beautifully flowering bushes and trees. The smell of Gardenia hits us wherever we go. Straight ahead of us, the ”Pitones” tower majestically. It is strikingly beautiful. A little further inland we come to the fisherman’s house and we decide to buy fresh fish for dinner. Pink fish with enormous eyes. They live deep down in the sea according to the fisherman. The grilled fish will be sooo good!

Messenger_creation_A7D42F2A-C7F7-4577-B14B-695DB98BC51D
Vilja in front of the Pitons
Marquesas
Messenger_creation_6441E5F2-1D01-47F7-BCD0-E668E3CDD5A6
Children playing
Messenger_creation_5344EE2D-9926-42E5-BF75-7F388D54C783
Messenger_creation_9D9519AF-38DF-44E0-8E4B-A49110CDB8EF
All the fishes. We bought 2
Messenger_creation_8EC78374-92A2-4AA4-9417-C7EAC39E26BC
An outdoor shower behind the palmtree
Messenger_creation_64285FF9-31E3-48B5-9412-78D8F5112CA1

And a tiki
Marquesas
Messenger_creation_0932017C-5E31-4646-A774-8CA43A05B765
The stunning view
Messenger_creation_500D370C-CE5E-466F-87A2-EA81D87600A9
And the view towards the sea
Messenger_creation_87F2C3E3-BA7C-4843-B5B7-7DD47359C549
An Aperol spritz in the afternoon

Efter en god natts sömn åker Marie o Niklas in till byn för att ge sig ut på en vandring till bl a ett vattenfall. Jan, som känner sig förkyld stannar kvar och det gör även jag. Vi har redan sett åtskilliga vattenfall och regnskogar. Det är en blåsig och regnig förmiddag och de kommer tillbaka genomblöta men väldigt nöjda. Vi bestämmer oss för att avsegla ganska omgående då nästa etapp mot ön Tahuata, söder om Hiva Oa kommer innebära ca 70 nm men med rak motvind så vi kommer få kryssa.

After a good night’s sleep, Marie and Niklas go into the village to go on a hike to, among other things, a waterfall. Jan, who feels cold, stays behind and so do I. We have already seen several waterfalls and rainforests. It is a windy and rainy morning and they come back soaked but very happy. We decide to set sail quite immediately as the next leg towards the island of Tahuata, south of Hiva Oa will involve about 70 nm but with a straight headwind so we will be able to cruise.

Messenger_creation_2BDB15AA-CCDF-48FA-ABD7-5AF5364614E0
Taking the dinghy out to Vilja

Natten går men det går långsamt framåt. Troligen har vi även strömmen emot oss. För att kunna styra lite högre upp mot vind stöttar vi seglingen med motor. Lite fusk men vi vill komma fram. Det som först verkade som att vi skulle komma fram tidigt eftermiddag verkar nu bli att vi inte hinner fram innan mörkrets inbrott. För att lyckas tar vi även ner seglen och går enbart för motor i många timmar. En natt till ute till havs vill vi helst inte ha nu.

The night is passing but we are making slow progress. We probably also have the current against us. In order to be able to steer a little higher up into the wind, we support the sailing with the engine. A bit of cheating but we want to get there. What at first seemed like we would arrive early in the afternoon now seems that we will not have time to arrive before dark. To succeed, we also take down the sails and go only by engine for many hours. We would rather not have another night out at sea now.

Viken Hanamoenoa är vacker med en sandstrand med palmer nedanför de gröntäckta bergen. Tyvärr är det stor sjöhävning så att ta jollen in är nästan omöjligt. Här ligger många segelbåtar före oss så vi lägger oss längst ut i viken. Det är så skönt att varva ner och ta det lugnt, njuta av utsikten och ”bara vara”.

Hanamoenoa Bay is beautiful with a sandy beach with palm trees below the green mountains. Unfortunately, there is a big swell so taking the dinghy in is almost impossible. There are many sailboats ahead of us here so we lie down at the far end of the bay. It is so nice to unwind and take it easy, enjoy the view and ”just be”.

Marquesas
Messenger_creation_B8D30860-C750-4D4F-942E-47FB704F0690
The beautiful beach
Messenger_creation_FC8B44A7-9E7F-44F7-BEFD-6C0985F288C0
Messenger_creation_6728C7CD-7B22-4966-A80D-C31BB999FBF0
Messenger_creation_453622EB-5FD9-4C2E-A557-9469ACB4B34F
Vilja in sunset
Messenger_creation_323FF155-E079-41AB-AFB4-FFB01AEE0B1F
The sun sets

Vilken häftig frukostunderhållning vi har! Hundratals delfiner simmar runt i viken Hanatefau, fortfarande på ön Tahuata men längre söderut. De hoppar och leker och jagar säkert fisk. Det är en riktig wow-upplevelse. Vissa gör höga höga språng upp i luften och snurrar runt sig själva flera varv innan de plumsar ner i vattnet igen med ett stort plask. De har lekt här inne i flera timmar nu och vi glömmer äta frukosten för det är så fascinerande.

What a great breakfast entertainment we have! Hundreds of dolphins swim around in the bay of Hanatefau, still on the island of Tahuata but further south. They jump and play and probably chase fish. It’s a real wow experience. Some make high leaps into the air and spin around themselves several times before plunging back into the water with a big splash. They have been playing in here for several hours now and we forget to eat breakfast because it’s so fascinating.

Messenger_creation_954480F0-5A08-4A53-8B5D-F58B4124BDFA
It’s always difficult to get the dolphins on photo. But here are one dolphin jumping
Messenger_creation_8F1D6847-22F1-4066-B5BE-1C51F495D0CF
Vilja in front of the high green mountains
Messenger_creation_37990C40-1FD2-4400-A1AE-795EEA81B856
Messenger_creation_BE3E160A-DE07-416E-BB1E-EBE3BEE3947D
Right here it’s a lot of palmtrees but all bays are different
Messenger_creation_4B089837-DC38-4CA1-B192-15EF73AEC7FD
Looking up at the palmtrees
Messenger_creation_FF2084E9-9185-4D95-93D7-FBE756248A69
On land looking out on the sea
Messenger_creation_1720F984-300F-4D39-A220-8E91EA45EEEC
Look at the colours

Efter showen lämnar vi Hanatefau med sina höga berg och åker vi upp till förra viken igen. Vyn här är fantastisk och vi är då närmre Hiva Oa. Det är vårt nästa mål då Marie och Niklas flyger hem igen på lördag efter att ha varit med oss i nästan tre månader.

After the show we leave Hanatefau with its high mountains and go up to the previous bay again. The view here is fantastic and we are then closer to Hiva Oa. That is our next destination as Marie and Niklas fly home again on Saturday after being with us for almost three months.

Land in sight!

Ja må han leva, ja må han leva….Niklas fyller år och har önskat sig våfflor till lunch. Marie står i köket och gör våffelsmet som sedan skall gräddas till härliga nygräddade våfflor! Verkligen lyx här långt ute på havet. Det tar lång tid att få dem klara men det är sååå gott!

Happy birthdayyo you…Niklas has a birthday and has asked for waffles for lunch. Marie is in the kitchen making the waffle batter which will then be baked into lovely freshly baked waffles! Truly luxury here far out at sea. It takes a long time to get them ready but they are sooo good!

Messenger_creation_44A6BD58-0C40-4025-A5E7-F8B2A335BF53
Marie making vaffles

Tjugofem dygn ute till havs nu. O vi närmar oss målet – Nuku Hiva i Marquesas.  En helt ny del av världen som väntar på att vi skall upptäcka och uppleva den. Det börjar kännas i våra kroppar att vi närmar oss. Rastlöshet, anspänning, förväntan o glädje. Vi trivs otroligt bra här ute till havs o skulle kunna segla lika länge till – om vi vetat det från början. Men det händer någonting i kroppen när vi närmar oss målet. Lite som en rusig segerkänsla!

Twenty-five days out at sea now. And we are approaching the goal – Nuku Hiva in the Marquesas. A whole new part of the world waiting for us to discover and experience it. We are starting to feel in our bodies that we are approaching. Restlessness, tension, anticipation and joy. We are enjoying ourselves incredibly well out here at sea and could sail just as long – if we had known it from the beginning. But something happens in our bodies as we approach the goal. A bit like a drunken feeling of victory!

Ännu en dag med härlig segling även om havet är lite mer vilt idag.Vågorna går höga och är korta så Vilja lyfts upp av nästa våg så fort vi kommit ner i den förra vågdalen. Det är verkligen som att surfa fram. Vågorna kommer som okuvliga massor bakom oss och är inte helt överens med sig själva då de kommer från delvis olika håll. Vilja rullar från sida till sida men stortrivs när hon rider ut den ena vågen efter den andra. Lika lugn och trygg som alltid. Vi skjutsas fram i närmre sju knop i dessa otämjda o toppiga vågor med vitt skum på toppen.  Natt till idag var det flera squalls med regnbyar och stark vind. Kan det ha bidragit till det mer oregerliga hav vi har runt oss nu mån tro.

Another day of great sailing even though the sea is a little wilder today. The waves are high and short so Vilja is lifted up by the next wave as soon as we have descended into the previous wave valley. It really is like surfing. The waves come as unruly masses behind us and are not completely in agreement with themselves as they come from partly different directions. Vilja rolls from side to side but enjoys riding one wave after another. As calm and safe as always. We are being pushed forward at nearly seven knots in these untamed and peaky waves with white foam on top.  The night before today there were several squalls with rain showers and strong wind. It may have contributed to the more unruly sea we have around us now, believe me.

Messenger_creation_F888798B-122B-4803-8CE3-B707FA7F5CB7
The orange-red spets are squalls with rain and strong wind
Messenger_creation_BED0ADAB-E394-44C0-910C-A8DD19B7CF67
Gennaker sailing
Messenger_creation_7A0FB362-CD69-459E-AA8E-2CA1348AFC65
Waves on the sea
Messenger_creation_5E175E0D-BBBD-4001-BBA7-D4084E015F03
Trimning the sails
Messenger_creation_DBF6E771-C81C-4B16-9B4F-09626706D19D
Jan enjoying the sea
Messenger_creation_9853AFAF-10E1-4900-9D68-8818882DA583
Sunset coming

Det är sövande och meditativt att färdas framåt gungandes och vaggandes. Nästan som i barndomen då man vaggades till sömns av en outtröttlig förälder som med sin trygghet får det lilla barnet att sova. Vilja är för oss denna trygghet och oas.

It is soporific and meditative to travel forward rocking and swaying. Almost like in childhood when you were rocked to sleep by a tireless parent who, with his security, makes the little child sleep. Will is for us this security and oasis.

Messenger_creation_B167E5FA-8CC1-4060-AF24-BC93AB00B2EE
A tired captain

Att titta ut över det oändliga havet är fascinerande. Ni kanske tror att det ser likadant ut varje dag. Blått hav och blå himmel. Men det är så ofantligt många nyanser av detta stora blå. Ända från turkost via klaraste blått till gråsten grått. Lugnt och fridfullt till ogästvänligt o skrämmande. Nattsvart till skimrande pärlemor och glittrande silver och guld. Varje dag och varje gång vi tittar ut över havet ser det annorlunda ut än vad vi sett tidigare. Det är en ynnest att  kunna se och glädjas åt detta.

Looking out over the endless ocean is fascinating. You might think it looks the same every day. Blue ocean and blue sky. But there are so many shades of this great blue. From turquoise through the clearest blue to stone gray. Calm and peaceful to inhospitable and frightening. Midnight black to shimmering mother-of-pearl and sparkling silver and gold. Every day and every time we look out over the ocean it looks different than what we have seen before. It is a blessing to be able to see and enjoy this.

Messenger_creation_BA071D1F-933A-4649-9635-F592A3C0AAD5
Blue sea blue sky
Messenger_creation_CCC816B5-2C78-4896-9116-90469222CA1E
The sun start to get down
Messenger_creation_4E6DF13A-C44E-4093-964D-515248060CB6
Yellow and orange
Messenger_creation_7E70B9CC-711C-4746-B178-FB7AB7A66A78
With Grey clouds
Messenger_creation_E6A720EB-5800-4AB5-9815-C057CC7B469A
And now pink and purple

Långa överseglingar är en stor del av det liv vi lever och dessa ger minst lika mycket glädje och tillfredsställelse som att komma fram till en ny destination. De ger tid för reflektion o eftertanke och vi hinner förstå vilken fantastisk, spännande och otrolig resa vi gör. Tänk att vi seglat ända från Sverige, ner genom Europa, över Atlanten, genom hela Karibien och Centralamerika, genom Panamakanalen och nu långt långt ut på världens största ocean – Stilla Havet. Snart runt halva jordklotet. Ombord på en liten, liten båt. Vilja. Vi har varit igenom både stiltje och storm och allt däremellan.

Long voyages are a big part of the life we live and these bring at least as much joy and satisfaction as arriving at a new destination. They give us time for reflection and contemplation and we have time to understand what a fantastic, exciting and incredible journey we are on. Imagine that we have sailed all the way from Sweden, down through Europe, across the Atlantic, through the entire Caribbean and Central America, through the Panama Canal and now far, far out on the world’s largest ocean – the Pacific Ocean. Almost halfway around the globe. On board a small, small boat. Will. We have been through both calm and storm and everything in between.

Messenger_creation_62FE987A-C976-44C5-83E4-90A47CE969A3
Washing clothes
Messenger_creation_C3D92608-8B6A-4B98-86EF-062066311CCB

Cutting garbage in to small pieces to make it not take much space
Messenger_creation_0E6492A1-90C2-474B-AED4-761497960185
A ”bit” messy inside Vilja with 4 people onboard
Messenger_creation_DFF21C16-A149-419B-B306-11AA5835B5E9
Enjoying life at sea
Messenger_creation_590A03D5-1E18-449D-B41B-E5E0E005298B
So is Jan
Messenger_creation_DDC830A1-7DCE-4943-805E-51CE4D109AC1
Messenger_creation_C284FFE4-8AAC-4FCB-809B-D01021918570
Messenger_creation_DCD8E6CC-F4F7-4EF4-9695-5C50D3FEB82D
It’s impossible not to love this

Delfiner! Vi har en flock små jättesöta delfiner som leker runt båten som tycks säga  ”Välkomna till Marquesas”. Som vanligt när vi ser dessa fantastiska djur drar vi på smilbanden och ett lyckorus går genom kroppen. De simmar runt båten från alla håll och kanter. Undrar om de ser oss som är ombord i båten eller om det bara är Vilja de leker med?

Dolphins! We have a pod of cute little dolphins playing around the boat that seem to say ”Welcome to the Marquesas”. As usual when we see these amazing animals we smile and a rush of happiness runs through our bodies. They swim around the boat from all sides. Wonder if they see us who are on board the boat or if it is just Vilja they are playing with?

Idag är sista hela dagen vi har utan att se land. Imorgon vid denna tiden har vi troligen släppt i ankaret på Nuku Hiva. Efter 28 dygn till havs. Vilken obeskrivlig men samtidigt ofattbart känsla!

Today is the last full day we have without seeing land. Tomorrow at this time we will probably have dropped anchor on Nuku Hiva. After 28 days at sea. What an indescribable but at the same time unimaginable feeling!

Vi sitter och slappar i sittbrunnen när vi plötsligt får syn på en val! Vår allra första val på nära håll där vi ser både rygg och att den blåser ut. Den ser stor ut. Häftigt! Som vi har längtat efter det!

We are sitting and relaxing in the cockpit when we suddenly see a whale! Our very first whale up close where we see both its back and its blow out. It looks big. Awesome! How we have been longing for it!

Messenger_creation_BC39A618-9CD8-47DC-9929-81A21A92EC88
Our first whale! It was big and close to us

Spänningen stiger med vem som skall vinna vadet! Hur många båtar ser vi under vår nästan 1 månad långa segling? ( första o sista dygnet borträknat då det är många båtar i respektive hamn) Just nu är vi uppe i 5 båtar. Står det sig så vinner Jan som gissat på 5. Jag har gissat på 6, Marie på 9 och Niklas på 11. Resultatet vet vi 24 timmar innan vi lagt i ankaret.

The excitement is rising with who will win the bet! How many boats will we see during our almost 1 month long sailing? (excluding the first and last day as there are many boats in each port) Right now we are up to 5 boats. If it turns out, Jan who guessed 5 wins. I have guessed 6, Marie at 9 and Niklas at 11. We will know the result 24 hours before we drop anchor.

Crossing the Equator and arriving Galapagos

Sista nattpasset på denna segling. Imorgon bitti kommer vi fram till ankringsviken vid ön Santa Cruz i Galapagos. En ögrupp bestående av 18 öar som tillhör Ecuador. Här finns ett helt unikt djurliv. Jag har drömt om att komma hit sedan jag var sex år gammal och nu är vi nästan där!

Last night shift on this sailing. Tomorrow morning we will arrive at the anchorage bay at the island of Santa Cruz in the Galapagos. An archipelago consisting of 18 islands belonging to Ecuador. There is a completely unique animal life here. I have dreamed of coming here since I was six years old and now we are almost there!

Messenger_creation_58B3B345-2CB6-4A81-9539-B16DA4D4423A
Another beautiful sunset
Messenger_creation_F633F78F-8A86-46B3-B26A-E791033E8440

Lovely colours

Idag har vi börjat städa en massa i och utanpå Vilja. Klockan 11.00 kommer det 8-10 tjänstemän ombord som kommer djudyka in i alla skrymslen och vrår för att genomsöka Vilja på småkryp, narkotika, smuts, medicin, påväxt på skrovet mm mm. Hoppas vi blir godkända utan klagomål.

Today we have started cleaning a lot inside and outside Vilja. At 11.00 there will be 8-10 officials on board so they will deep dive into all the nooks and crannies to carry out Vilja on small insects, drugs, dirt, medicine, growth on the hull, etc. Hope we get approved without complaints.

Det är en fantastisk stjärnklar natt. Fullmånen lyser upp himmelen och havet som gnistrar i silver- och i guldtoner. Det är hypnotiskt vackert.

It’s a fantastic starry night. The full moon lights up the sky and the sea, which sparkles in silver and gold tones. It is hypnotically beautiful.

Messenger_creation_0895124D-577E-4068-BA25-7FED1E4D188C
Almost fullmoon tonight

Nu ikväll blev det lite dramatik. Vi var på väg att lägga oss och första vakten skulle börja. Plötsligt hörs ett motorljud och någon som visslar högt. Det är en liten fiskebåt som ropar och gestikulerar. Det är svårt att förstå vad de vill. Vi har redan upptäckt tre blinkande lampor  och de dirigerar i riktning mitt emellan två av dem. De pekar på fiskenät ombord i deras båt och vi förstår att de vill att vi skall segla så vi inte fastnar i näten och förstör dem. Vi håller kursen de visat oss och de följer oss hela vägen tills vi har passerat. Både de och vi är nog lättade att vi inte fastnat i näten.

Tonight there was a bit of drama. We were about to go to bed and the first watch was about to start. Suddenly an engine sound is heard and someone whistles loudly. It is a small fishing boat that shouts and gestures. It is difficult to understand what they want. We have already detected three flashing lights  and they are routing in the direction midway between two of them. They point to fishing nets on board their boat and we understand that they want us to sail so we don’t get caught in the nets and destroy them. We keep the course they showed us and they follow us all the way until we have passed. Both they and we are probably relieved that we didn’t get caught in the nets.

Messenger_creation_B749086F-15EA-4AE7-BD4B-C0A5F87B5162

Sailing towards the equator and Galapagos
Messenger_creation_10D6E700-37E7-48CD-AAC0-9E8520E049CB
The fishingboat that met us in the dark

Nu har vi bara 0.11° kvar till ekvatorn.  Det blir inatt någon gång. Då får vi se vad Neptun hittar på. Champagne kommer det bli i alla fall. Det känns mäktigt och overkligt att vi skall korsar ekvatorn med Vilja. Niklas sitter på vakt och vi väcks strax efter midnatt. Nu närmar det sig….Neptun sitter redan på akterdäck med sin treudd och är redo att döpa oss. Klockan 00.36 den 11:e  februari korsar vi. På plottern står det 0.00.000. Vi är här! Otroligt! Neptun gör sig redo och häller en fruktansvärd stinkande vätska över oss när vi döps. Champagnen öppnas med en smäll och våra glas fylls med bubblig dryck och vi skålar in vår bragd. Glädjen är stor och vi nyper oss i armen. Om några timmar skall vi dessutom nå Galapagos.

Now we only have 0.11° left to the equator.  It will be tonight sometime. Then we’ll see what Neptune comes up with. It will be champagne anyway. It feels powerful and surreal that we will be crossing the equator with Vilja. Niklas is on duty and we are woken shortly after midnight. Now it’s getting close….Neptune is already sitting on the aft deck with his trident and is ready to baptize us. At 00:36 on February 11th we cross. On the plotter it says 0.00.000. We are here! Unbelievable! Neptune gets ready and pours a terrible stinking liquid over us as we are baptized. The champagne is opened with a bang and our glasses are filled with bubbly drink and we toast our achievement. The joy is great and we pinch each other’s arms. In a few hours we will also reach the Galapagos.

Messenger_creation_9821A20B-89CD-4DC3-B939-983DA3F4389A
Neptun is ready to baptise us
Messenger_creation_7DA26216-7A98-4E47-A231-631E1CBDA0C8
0.00.000 – the equator
Messenger_creation_2169FE21-77FA-450B-A2AC-863C0662D1D2
Champagne is served onboard
Messenger_creation_18E70148-29B8-48AB-9107-7A1820FD6F06
Soon we reach Galapagos

Framme! Idag ca 08.30 släpper vi ankaret i Academy bay vid ön Santa Cruz i Galapagos. Vilken otrolig känsla! Tänk att vi har seglat ända från Sverige till Galapagos i en liten segelbåt. Det är så att man får nypa sig i armen för att förstå. Det känns heeelt overklig, som i en dröm! Seglingen o motorgången har tagit exakt nio dagar. Nu väntar vi på alla tjänstemän som skall komma ombord och genomsöka båten och kontrollera skrovet. Hoppas verkligen att vi blir godkända.

We are here! Today around 08.30 we drop anchor in Academy bay on the island of Santa Cruz in the Galapagos. What an incredible feeling! Imagine that we have sailed all the way from Sweden to the Galapagos in a small sailboat. It’s like you have to pinch yourself in the arm to understand. It feels very surreal, like in a dream! The sailing and motoring took exactly nine days. Now we are waiting for all the officials who will come on board and search the boat and check the hull. Really hope we get approved.

Messenger_creation_3BC455B9-E99D-4ABD-8775-0BA319455707
We are in the bay, ready to anchor
Messenger_creation_3A335E21-2578-49A7-98F9-E605CD44FC21
We are sooo happy to be here. A dream since I was 6 years old
Messenger_creation_47F6DDC6-4CFF-4CDE-980B-66DC461E40BB
A Galapagos-iguan meet us when we wait for the officials

Klockan är 11.00 och en liten båt anländer fullproppad med personer. Nu håller vi tummarna för att allt arbete vi lagt ner godkänns. Ombord kommer nio personer, det är poliser, beväpnade vakter, immigration, health control, agenten, jordbruksmyndigheten mm mm. De ställer en massa frågor och ber om att få titta på en del saker. En man vill se våra grönsaker och frukter och en polis genomsöker båten, troligen för narkotika. Dessutom är det tre personer i en båt som filmar med en gopro-kamera under vattenlinjen. Efter ca 45 minuter är de klara och vi hälsas välkomna. Vi är här nu! Vilken lättnad och vilken glädje! Och så otroligt smidigt det gick!

It is 11:00 a.m. and a small boat arrives packed with people. Now we are keeping our fingers crossed that all the work we put in is approved. Nine people come on board, they are police, armed guards, immigration, health control, the agent, the agricultural authority, etc., etc. They ask a lot of questions and ask to look at some things. A man wants to see our vegetables and fruits and a policeman searches the boat, probably for drugs. In addition, there are three people in a boat filming with a gopro camera below the waterline. After about 45 minutes, they are ready and we are greeted. We are here now! What a relief and what a joy! And how incredibly smooth it went!

Messenger_creation_C1F04F5E-379F-4204-9B2C-7B4D312C14F6
Now all nine officials are onboard
Messenger_creation_0AC260B0-0A5D-4510-ADC1-E64629A41122
We are accepted and welcomed to Galapagos. The courtecy flag of Ecuador and Galapagos are flagged

I viken ligger flera båtar vi känner. Av totalt ca 12 båtar har vi mött 7 tidigare. Bl a Scout och Porrima är här. Efter lunch ropar vi upp en vattentaxi och åker in till byn. Vi strosar runt och tittar på utbudet. Här är fullt av barer, restauranger och souvenirbutiker. Störst intresse har vi av supermarkets. Utbudet är betydligt större än vi föreställt oss och priserna är lägre än vi befarade. Men fortfarande väldigt dyrt jämfört med Panama och Colombia.

In the bay are several boats we know. Out of a total of about 12 boats, we have met 7 before. Among others, Scout and Porrima are here. After lunch we call a water taxi and go into the village. We stroll around and look at the range. It is full of bars, restaurants and souvenir shops. We are most interested in supermarkets. The range is considerably larger than we imagined and the prices are lower than we feared. But still very expensive compared to Panama and Colombia.

Messenger_creation_75C4D4D5-AC7F-440F-A6DB-8B49577E070D
We are in Galapagos
Messenger_creation_5F8D4157-15B1-4FB7-88AB-71394BC6D12F

A sealion in the harbour
Messenger_creation_2A922162-AB9E-4D4C-8E99-26467E4617EC
Me among two of them
Messenger_creation_780321D1-8681-47B0-A383-7230293CA368
And one in a dinghy, we are advised not to take the dinghy to ashore. And we understand why….
Messenger_creation_CAA52164-D73D-449E-BB4F-77B901E95847
A group of small mantas in the harbour
Messenger_creation_3B23E43B-0312-4A5F-90D0-95D1CC4647A0
There are also many small sharks
Messenger_creation_9FD99A42-915C-4F48-89AA-2EFADD92B8AB
And one more

Vi sätter oss på en bar och plötsligt dyker Jane o James från Scout upp. Inte långt därefter kommer Peter från Porrima. Det är otroligt att mötas på en så här avlägsen plats. Samtidigt så är vi ju endast ett fåtal båtar som går igenom Panamakanalen o de som går igenom seglar antingen hit till Galapagos eller direkt till Marquesas.

We sit down at a bar and suddenly Jane and James from Scout appear. Not long after, Peter arrives from Porrima. It is incredible to meet in such a remote place. At the same time, we are only a few boats that go through the Panama Canal, and those that go through either sail here to the Galapagos or directly to the Marquesas.

Messenger_creation_C7519C39-14B5-4C3C-8AF3-0A190BE7F2BB
A lovely friends meeting

Första utflykten går till Charles Darwin rescue center, en ca 20 minuters promenad bort från hamnen. Med en guide går vi ”Ruta de tortuga” för att se hur de arbetar med uppfödning av Galapagos olika jättesköldpaddor. Alla öar har sin egen art av sköldpaddor så de sorteras och markeras noga så de kommer tillbaka till rätt ö när de placeras tillbaka igen efter 5 år. Då är chansen betydligt större att de överlever. Farorna är många för dessa små liv när de precis kläckts. I det vilda brukar endast 1 av 1000 ungar växa upp till vuxen ålder. Sköldpaddorna, som är världens största nu levande, kan leva till de blir över 200 år gamla och de blir könsmogna vid ca 25 års ålder.

The first excursion goes to the Charles Darwin rescue center, a 20-minute walk away from the port. With a guide we go ”Ruta de tortuga” to see how they work with the breeding of Galapagos giant tortoises. Each island has its own species of turtles so they are carefully sorted and marked so they return to the correct island when they are placed back again after 5 years. Then there is a significantly greater chance that they will survive. The dangers are many for these little lives when they have just hatched. In the wild, only 1 in 1,000 cubs grow to adulthood. The turtles, which are the world’s largest living ones, can live until they are over 200 years old and they become sexually mature at about 25 years of age.

Messenger_creation_EF80E69A-E473-4FA4-B0F3-37D18913CC9F
On the way to Charles Darwin rescue center
Messenger_creation_E0E850C4-E33C-45C4-B7DF-B704B0E192AF
A lot of pelicans everywhere
Messenger_creation_C1573725-AFD9-4C68-B53F-862EB169CF55
We walk the ”Ruta de tortuga”
Messenger_creation_737208DC-2C58-4E52-8000-0DFB587247D7
We saw a lot of iguanas
Messenger_creation_8B000991-C908-4CB8-A018-65139C998F50
Here are some more
Messenger_creation_96E93907-8AD0-4565-95F3-DAABBD8B2DAB
Soon it will be even more of them….
Messenger_creation_03C79E9E-E548-4B7F-84A7-42A167EE3583
They are often close to the sea where they find food
Messenger_creation_0458F602-64C6-46B7-81F3-B94A4C7C603C
A colorful lizard
Messenger_creation_94ACDE0B-40DC-4A2B-9006-A9F533DE200A
Here is a tortuga only five months old
Messenger_creation_D020A39D-52C1-4268-844B-F13D7A534893

And another one from a different Island
Messenger_creation_DDDE0376-0F99-47C0-B827-3BE9B3872A40
This one is 125 years old
Santa Cruz
When I was 6 years old my dreamjob was to rescue giant turtoises on Galapagos.  Now I’m here and can at least see them
Messenger_creation_525328AD-52A3-4805-BA2B-888C3A07D3B3
Jan and me in the center
Messenger_creation_312DE614-E483-4B71-A0BD-B350BC7B1178
Most of the Islands of Galapagos
Messenger_creation_3435BD8A-F46F-443D-9976-36606E7F00AC
We just had to take this photo for fun
Messenger_creation_B7272768-54BA-4F31-AA27-65D0DA2B304A
One of all cactus we see
Messenger_creation_DBFC5BAB-BC00-4FAE-9670-CED3625BAE0A
Just look at the colours of the crabs
Messenger_creation_9AB9D623-A4DE-48BD-A384-05D771E477CD
It’s absolutely amazing

Vi får också se Lonesome Gerorge och höra historian om honom. Han hittades ensam, som sista sköldpadda, på ön Púnta och togs till uppfödningsstället på Santa Cruz. De hoppades kunna reproducera arten sköldpaddor från Púnta med honom. Men tyvärr visade det sig att han var steril. Han dog 105 år gammal och finns nu uppstoppad på centret.

We also get to see Lonesome Gerorge and hear the story about him. He was found alone, as the last turtle, on the island of Púnta and taken to the breeding site on Santa Cruz. They hoped to reproduce the turtle species from Púnta with him. But unfortunately he turned out to be sterile. He died aged 105 and is now buried at the centre.

Messenger_creation_CAB60D84-4379-444A-9656-930F84AC550C
Lonesome George

Ny dag och Jan, Marie och Niklas promenerar till en strand ett par km bort. Det visar sig vara en väldigt lång promenad som resulterar i bl a skoskav. De får i alla fall se rockor på riktigt nära håll som simmar i en vacker formation en meter från strandkanten. Vi möts i stan på eftermiddagen och där visar det sig vara en minikarneval. Vi sitter på första parkett på en bar med goda drinkar och ser på dans och de vackert utsmyckade kvinnorna i karnevalståget. Som alltid är det sprakande färg, glitter och glamour  och glädjen lyser hos åskådarna.

New day and Jan, Marie and Niklas walk to a beach a couple of km away. It turns out to be a very long walk that results in, among other things, shoe chafing. In any case, they get to see manta rays up close, swimming in a beautiful formation a meter from the shore. We meet in town in the afternoon and there it turns out to be a mini-carnival. We sit on the first floor of a bar with good drinks and watch dancing and the beautifully decorated women in the carnival procession. As always it is bursting with colour, glitter and glamour  and the joy shines in the spectators.

Messenger_creation_D8FA2E32-60AC-4A61-B19E-C85E27E783FB
Sealion in the harbour again
Messenger_creation_13D4FA89-E6D3-4702-AE23-44E92B9C0BEB
Refreshing drinks in the evening
Messenger_creation_765820F0-8782-4C84-A476-E4011E1FA50B
carnival atmosphere with glitter and crackling colors

Idag lämnar vi Santa Cruz och tar oss västerut mot den stora ön Isabella. Det är helt vindstilla och vi går för motor. Det tar ca sju timmar och vi ankrar bredvid Porrima som är enda båt här förutom oss. Strax efter kommer agenten tillsammans med en tjänsteman ut till Vilja. När vi seglar mellan öarna här måste vi göra en mini in- och utcheckning. Papper skall fyllas i och vi får en massa frågor. Men inte som när vi ankom till Galapagos.

Today we leave Santa Cruz and head west towards the large island of Isabella. It’s completely windless and we’re motoring. It takes about seven hours and we anchor next to Porrima, which is the only boat here besides us. Soon after, the agent comes out to Vilja together with an official. When we sail between the islands here, we have to do a mini check-in and check-out. Papers must be filled in and we get a lot of questions. But not like when we arrived in the Galapagos.

Denna ö verkar vara jättespännande med flera utflyktsmål. Men imorgon kommer  vi ta det lugnt och upptäcka de platser som ligger inom gångavstånd. Vi ser fram emot att se djurlivet här. Det skall finnas sköldpaddor, sjölejon, pingviner och det vi ser mest fram emot – blåfotade Boobies (sulor). En havsfågel med knallblå fötter.

This island seems to be very exciting with several excursion destinations. But tomorrow we will take it easy and discover the places that are within walking distance. We look forward to seeing the wildlife here. There will be turtles, sea lions, penguins and what we are most looking forward to – blue-footed Boobies. A seabird with bright blue feet.

Tobago

Måndag eftermiddag lämnade vi Grenada för att segla söderut mot Tobago

Vi lämnar St George och Grenada bakom oss

Vi sitter på nattvakt nu. Tre timmar varje pass. Det är en tuff segling så vi beslutade att vara två på varje vakt.  Stundtals blåser det upp mot trettiotvå knops motvind ( sexton sekundmeter). Vågorna går höga och vinden viner i rigg och segel. Vatten slår över båten och sköljer ner i sittbrunnen med duschar av saltvatten. Vi är ensamma på havet. Inte så många båtar väljer att gå söderut från Grenada utan de flesta seglar norrut, kortare etapper. I Karibien med ett pärlband av tropiska öar med vita sandstränder och vajande palmer. Detsamma väntar oss på Tobago. Ser fram emot att komma dit. Känns exotiskt.

Då vinden blåser från ost har vi behövt kryssa med några timmar mellan varje slag. Seglingen går sakta, sakta framåt mot vårt mål då vi vid vartannat slag pressas att gå nästan i kurs tillbaka mot Grenada igen. Framför oss, norr om Trinidad.  har vi ett stort område med gas- och oljeriggar. Det vill vi helst passera öster om. Det är mörkt ute nu då den stjärnklara himmelen har bytts ut mot moln och regnskurar. Som tur är så har månen dykt upp bland molnen i stället vilket ger oss en fingervisning om hur vi skall hålla kursen.

Det har varit en extremt jobbig natt med i stort sett ingen sömn. En av de tuffaste seglingarna sedan vi lämnade fastlandet i Europa. De få timmar vi legat i sängen har båten gungat och lutat så mycket så vi bokstavligt talat har lyft från madrassen ett flertal gånger. Att över huvud taget ta sig upp i sängen var ett motionspass i den kraftigt krängande båten. Likaså att gå på toaletten. Men sedan ett par timmar har vågornas höjd och aggressivitet lagt sig och vi ser land i dimman och molnen framför oss. Efterlängtat land. Har vi tur kan vi ankra innan mörkrets ankomst.

Framme

Strax före mörkret närmade vi oss Castara beach där vi möttes av Lars Soold, en vän till oss. Han kom ut i en fiskebåt vars förare visade oss vägen till bästa ankringsplatsen. Det blev ett glatt och härligt återseende här på andra sidan Atlanten. Kul!

Lars kommer och möter oss
Hoppilandare när vi lagt till i viken vid Castara/Tobago

Kvällen tillbringades på en bar/restaurang med karaoke där vi blev välkomnade med en god och färgstark rompunch. Det blev mycket sång, flöjtspelande och dans under kvällen innan vi tog oss tillbaka till Vilja för en välbehövlig natts sömn. Och oj vad gott vi sov. Nästa morgon skulle vi ordna med att cleara in båt och oss i besättningen.

Bara glada miner
Lars spelar vackert på sin flöjt
Victor och Linda på gott humör
Rompunch!

Vi hade fått till oss att vi kunde åka med bil till huvudstaden, Scarborough, och immigration där, så Jan och jag åkte iväg med bil på de smala och ringlande vägarna genom regnskog och små byar i fyrtio minuter tills vi kom fram till hamnen och immigration för privatbåtar och kryssningsfartyg i Scarborough. Vi blev hänvisade genom, vad som kändes som, en trång liten bakväg och upp till andra våningen. Där stod det att vi skulle banka på dörren, vilket vi gjorde. En kvinna tittade ut och vi sa vårat ärende. Fyrtiofem minuter senare kom en annan kvinna ut som bryskt talade om för oss att alla i besättningen skulle följa med samt att båten skulle vara med.  I tidigare hamnar räckte det att kaptenen gjorde allt pappersarbete. Därav vårat val att endast åka två personer. Så, det blev att åka direkt tillbaka till Castara och segla söderut.  En resa på ca fyra timmar. Navigeringen var svår i mörkret men vi lyckades hitta runt ön och även att lägga till vid en boj

Vi var lite nervösa för om myndigheterna skulle acceptera att vi clearar in 2 dagar efter ankomst…kanske vi skulle bli bannlysta? Eller hamna i fängelse?

Dags att cleara in oss på immigratio
Var det i en av dessa fängelsecellerna vi skulle bli inlåsta?

Hälsomyndigheterna ville möta oss och garantera att vi var friska. Och de kom till oss nästa dag och stämplade i alla våra papper. Härligt! Vi var friska och välkomna. Därefter gick vi till immigration där allt gick supersmidigt. Vidare till tullen. Mannen där var otroligt hjälpsam. Vi deklarerade in allt vi hade i båten o han skulle följa med ombord o dubbelkolla. På vägen mot båten sa han att han inte behövde gå ombord utan han vände och allt var klart. Vi var därmed laglig inne i Trinidad/ Tobago.

Så här glada var vi när vi var lagligt inklarerade och kunde ta oss tillbaka till Vilja

Det blev en lång segling tillbaka till Castara där vi ankrade i mörkret. Dagen efter tog vi jollen in till stranden o det höll på att sluta riktigt illa. Vågorna blev höga o bröt kraftigt mot stranden så Jan, som var i vattnet o höll båten hamnade under skrovet och trycktes ner i sanden mellan båt o sand. Det såg riktigt läskigt ut. Allt gick, som tur var, bra. Några rivsår och en svullen ankel är väl att betrakta som tur i oturen. Vågar inte ens tänka på vad som kunde ha hänt…..

Med Lars på hans balkong och frukost på en servering i byn
Liten färgglad minimart
Och en liten färgglad restaurang
Castara beach
Palmer, hav och sand

Efter en natt i Castara seglade vi söderut till en vik som heter Mount Irivine Bay där vi låg natt till lördag. Det är otroligt vackert i vikarna här och i stort sett inga andra båtar. Ljuvligt!

Båt med massa pelikaner
Efter en tur till baren inne på beachen tar vi jollen ut till Vilja igen⁸

Nu seglar Vilja västerut i den stjärnklara natten. Imorgon räknar vi med att vara framme på Trinidad där karnevalen 2023 väntar oss

Vilja i solnedgången
Linda framme på däck
Jan kontrollerar att storseglet ser bra ut

På Grenada

Sitter på en bar på Prickley bay på södra Grenada nu på fredag kväll.  Livemusiken strömmar ut och lokalbefolkningen gungar i takt. Detsamma gör vi. Härlig stämning och härligt att vara här. Sol och värme mitt i februari. Kan man ha det så mycket bättre?

Niklas, Linda o Victor dansar loss
Linda,  Victors flickvän, kom ner till Grenada och är nu en i besättningen i två månader

Folk dansar, skrattar och njuter av livet. Ålder spelar ingen roll, storlek på kropp spelar ingen roll och om du är ung och frisk eller har krämpor spelar inte heller någon roll. Alla deltar.  Alla är med och dansar, jammar, njuter och lever…här och nu. Gammal som ung. Här finns barn som står på scenen och spelar gitarr, barn som dansar med mor- och farföräldrar och, framför allt, kvinnor i alla åldrar som verkligen släpper loss

Kvinnorna dansar i en lång rad

Regnet kommer med jämna mellanrum. Tropiska regnskurar där himmelen öppnar sig i några minuter o sedan är det över igen. Plötsligt kommer det och lika plötsligt slutar det igen. Grenada är en grön och frodig ö så här regnar det självklart en hel del. Vi får se hur det blir på andra Västindiska öar. De flesta är troligen både mindre regniga men då också mindre frodiga. Vårt nästa mål är Tobago och sedan Trinidad.  Då har vi kommit riktigt långt söderut mot Venezuela

En regnskur kom plötsligt in och himmelen färgades gulgrå
Regnbågen visar sig och snart kommer den blå himmelen igen
På svaj
i  Prickley bay. Bilden tagen från vår båt

Vi har varit inne med jollen i St George, huvudstaden, o vandrat runt, handlat o ätit lite gott. Här på Grenada är det dyrt….allt är dyrt. Men lokalbefolkningen väger upp det och är otroligt trevliga, glada och tillmötesgående.  Man möts av leenden och en glädje överallt. Det spelas hög musik i högtalare från bilar, på stränderna och i små butiker och människorna är vackra i sina stora flätade frisyrer och färgglada kläder

Längs med vattnet inne i St George är det fullt av små fiskebåtar
En del lite mer slitna än de andra
Ännu en plötslig regnskur
De gröna kullarna syns i bakgrunden
Linda i jollen på väg från Vilja med St George i bakgrunden
Fyra riktigt stora lyxyacher i hamnen
Lunch med en öl tillsammans med S/Y Andante, som inte syns på bild
Nu har vi handlat o är på väg tillbaka

Vi har också promenerat bort till Grand Anse beach. En promenad på ca fyrtio minuter längs med en livligt trafikerad huvudväg. Fullt av folk just den dagen vi var där då det var två kryssningsfartyg inne . Det syntes att de hade blivit körda till stranden då alla solstolar var fulla samt att alla hade exakt likadana badlakan.

En liten orörd del av den annars så överfulla stranden
Sand mellan tårna
Himmel och hav men med lite småöar som bryter
En av alla katamaraner här i Karibien
Stranden Grand Anse i solnedgången
Älskar färgerna

Vi lämnade Port Louise marina i torsdags och låg på boj en natt i True blue bay innan vi tog oss till Prickley bay där vi ligger för ankare tillsammans med säkert över tvåhundra andra båtar. Inte riktigt vad jag kallar paradis men vi behöver närheten till affärer i land och vid stranden var det riktigt fint.

Palmer som skuggar den lilla stranden vid Prickley bay
Vattnet ser lockande ut
En ensam palm böjer sig ut mot havet
Lokal , färgglad liten båt
En enkel gunga hängandes i trädet över stranden
Dinghydock, där vi lägger jollen när vi åkt in från båten till land

På söndag flyger Niklas hem. Han har varit en fantastisk besättningsman som är lättsam och har spridit god stämning hela tiden, krupit ner i alla möjliga hål i båten för att tjänstvilligt hjälpa till att reparera diverse saker som gått sönder samt att han dragit in alla fiskar vi fångat. Det kommer bli tomt utan Dig Niklas. Tack!

Niklas med en stor Mahi Mahi, som styr båten, ,putsar ovanpå båten och skålar för delsträcka på Atlanten
Niklas duschade. Ledsen för att han inte fick en stor öl, nere i en håla o med en pytteliten fisk på kroken

Om några dagar lämnar vi Grenada för denna gång för äventyr längre söderut på Tobago och Trinidad

We made it!

Framme!

Efter nitton dagar ute på havet kom vi fram till Grenada på söndagen. Vi la till i Port Luis marina klockan 13.40. Linda, Victors flickvän, Carlota från Viking Explorer och besättningen på Thaleia tog emot oss. Och vi blev välkomnade med en väldigt stark rompunch. Självklart var vi iklädda röda underdelar, som sig bör när man korsat Atlanten.

På väg in efter 19 dagar till havs
Här backar vi in till hamnplatsen klockan 13.39

Vilken känsla att faktiskt ha seglat över Atlanten! Samtidigt som det känns som en bragd så känns det som vilken segling som helst – bara lite längre. Vi har ju haft det jättebra utan några som helst missöden. Och överseglingen har snarare fått oss lockade att göra fler överseglingar än att avskräcka oss. Nu vet vi hur det är

Team Vilja I rött
Välkomstkram av Eva-Lotta på Thaleia

Det var långa timmar sista dagen på havet och vi ville bara komma fram. Land såg vi tidigt i diset och vi visste att vi skulle runt hela sydsidan av Grenada och upp till huvudstaden St George innan vi var framme. Vi hade haft en vadslagning ombord om när vi skulle komma fram och Niklas var närmast. Vi trodde allihop att vi skulle komma in senare än vi gjorde så vi var jättenöjda att komma in så tidigt på dagen och alla ville att Niklas skulle vinna

Här har diset lättat lite och vi ser land
Nu syns det tydligare
Inloppet till Marinan, där det ligger några riktigt riktigt stora båtar. Vilja med sina fyrtiotre fot är en av de mindre båtarna

Efter ankomsten blev det kyld Cava på Vilja tillsammans med besättningen på Majken och Thaleia. Stämningen var hög och lycklig

Måndag var set dags för välkomstparty anordnat av Viking Explorer. Vi bussades bort till en restaurang vid havet på sydsidan av ön där vi fick rompunch, lite smått att äta och diplom uppe på scenen. Det blev en väldigt lyckad kväll med live steelband-musik, dans, romprovning och högt i taket

Här står vi på scenen med diplom och en romflaska
Dansen är i full gång
The ladies
Mängder av rom att prova
Livemusik hela kvällen
Här bjuds det på rom!

Nu börjar ett nytt kapitel på resan!