Sista skälvande minuterna innan avresa! Vi skall ut på en segling där vi inte kommer se land på ca trettio dagar – en hel månad! Det är helt ofattbart och svårt att förstå. Våra pass är stämplade så vi har tekniskt sett redan lämnat Galapagos och Ecuador. Det vi väntar på är en inspektion av ca fyra personer. Lite som när vi kom hit. Fast nu skall de kontrollera att vi inte tar med plantor och djur framför allt.
Last trembling minutes before departure! We are going on a voyage where we will not see land for about thirty days – a whole month! It is completely unimaginable and difficult to understand. Our passports are stamped so we have technically already left the Galapagos and Ecuador. What we are waiting for is an inspection by about four people. A bit like when we got here. But now they must check that we do not bring plants and animals above all.
Nu lättare vi ankar och är på väg! Klockan är 15.00, söndag och vi skall segla utan att se land i ca 30 dagar. Marquesas i Franska Polynesien är nästa land i sikte. Obeskrivbart! Vi hoppas på och behöver vind. Vår diesel räcker endast max 6-7 dagar. Det är totalt vindstilla nu – och enligt prognoser har vi endast stiltje – Stilla Hav runtomkring oss i något dygn.
Now lighter we anchor and are on our way! The time is 15.00, Sunday and we will sail without seeing land for about 30 days. The Marquesas in French Polynesia is the next country in sight. Indescribable! We hope for and need wind. Our diesel only lasts a maximum of 6-7 days. It is completely windless now – and according to forecasts we only have a calm – Pacific Ocean around us for about 24 hours.
Vilken vacker första dag och kväll! Färgspektrat på himmel, hav o moln är otrolig. Från djupblått via klaraste blått till ljusblått. Och därefter mörkblått, grått och svart. Det glittrar i pärlemor, silver, guld och brandgult. Himmelen speglar sig i havet och molnen ger djup och perspektiv med sina fantasifulla formationer. Det är så vackert så man blir tårögd. Dagen börjar lida mot sitt slut. Solen är på väg ner och skymningen tar över. Snart omsluter mörkret Vilja i en trygg och stilla insvepning. Månen, likt en glad mun börjar sakta lysa upp himmelen. Det är en stjärnklar natt med oräkneliga stjärnor som blinkar från oändligheten. Långt långt bakom oss syns de sista skälvande ljusen från Santa Cruz. Ön vi just lämnat. Troligen mer ljus än vanligt då det är karnevalens andra dag och festen och glädjen är i full gång. Samtidigt som vi styr mot sydväst, bort från land och ut i mörkret. Några grader mer söder om ekvatorn där vi hoppas hitta vind.
What a beautiful first day and evening! The color spectrum of sky, sea and clouds is incredible. From deep blue through clearest blue to light blue. And then dark blue, gray and black. It sparkles in mother-of-pearl, silver, gold and fiery yellow. The sky is reflected in the sea and the clouds give depth and perspective with their imaginative formations. It’s so beautiful it brings tears to your eyes. The day is drawing to a close. The sun is going down and dusk is taking over. Soon the darkness envelops Vilja in a safe and quiet embrace. The moon, like a happy mouth, slowly begins to light up the sky. It is a starry night with countless stars twinkling from infinity. Far, far behind us are the last flickering lights of Santa Cruz. The island we just left. Probably more light than usual as it is the second day of the carnival and the party and joy is in full swing. At the same time as we steer towards the southwest, away from land and into the dark. A few degrees more south of the equator where we hope to find wind.
Låter fotona tala för sig själva
Letting the photos speak for themselves
Det är varmt och kvavt här jag sitter på vakt. Motorns brummande är sövande men tänk vad underbart det hade varit att stänga av den och färdas fram med fyllda segel alldeles tyst. Endast med vågornas brus, seglen som fladdrar och knarrande i trätrappan som bryter tystnaden.
It’s hot and stuffy here I’m on duty. The hum of the engine is lulling but think how wonderful it would have been to turn it off and travel with full sails completely silent. Only with the sound of the waves, the sails fluttering and the creaking of the wooden stairs breaking the silence.
Skiften rullar på över natten och nu är det ny dag med strålande solsken. Tre fiskelinor hänger ute med hopp om napp. Fiskelyckan har svikit oss på Stilla Havet. De napp vi fått har varit för stora, troligen Blue Marlin på minst fyrtio kilo, så både linor och drag har följt med till havets djup.
The shifts roll on overnight and now it’s a new day with brilliant sunshine. Three fishing lines hang out with hope for a pacifier. Fishing luck has failed us in the Pacific. The pacifiers we got have been too big, probably Blue Marlin of at least forty kilos, so both lines and lures have followed them to the depths of the sea.
Fåglar flyger runt båten dag som natt. Dagtid är det mest små fåglar, som mer liknar svalor, som flyger strax ovan vattenlinjen i hopp om att hitta småfisk. Medan det på natten är större havsfåglar som ofta väljer att åka med som fripassagerare när de inte svävar runt båten i lanternornas sken.
Birds fly around the boat day and night. During the day it is mostly small birds that look more like swallows that fly just above the water line in the hope of finding small fish. While at night it is larger seabirds that often choose to ride along as free passengers when they are not hovering around the boat in the glow of the lanterns.
Havet ligger helt stilla – som en spegel. Endast små små krusningar syns. Det är vackert och fridfullt. Galapagos ligger bakom oss, helt utanför synhåll. Inte ens moln över öarnas vulkaner syns längre.
Äntligen, efter ett dygn, kan vi sätta segel. Det blåser inte så mycket men det är otroligt skönt att stänga av motorn och färdas framåt endast med vindens kraft. Vi färdas mitt ute på ett ofantligt stort hav. Inte en båt i sikte.
Finally, after a day, we can set sail. It’s not very windy, but it’s incredibly nice to turn off the engine and travel forward with only the force of the wind. We are traveling in the middle of an enormous ocean. Not a boat in sight.
Ena fiskelinan rasslar plötsligt till så vi hör att vi fått napp. Snabbt kommer Niklas på benen och börjar rulla in. Motståndet är inte så stort, så det är en mindre fisk, men vi ser en fisk i slutet av linan. Strax därpå hugger det till även i lina två. Jan och Niklas drar in varsin liten Mahi Mahi. Vilken lycka! Äntligen får vi in två fiskar i båten efter att flera har släppt. Nu blir det färsk grillad fisk till middag!
One of the fishing lines suddenly rattles so we hear that we have had a pacifier. Niklas quickly gets to his feet and starts to roll in. The resistance isn’t that great, so it’s a smaller fish, but we see a fish at the end of the line. Immediately afterwards, it also cuts into line two. Jan and Niklas each pull in a small Mahi Mahi. What happiness! Finally we get two fish into the boat after several have released. Now there will be fresh grilled fish for dinner!
Levermittliv 