uteiskärgården – Levermittliv

Back in Sweden

Åh vad jag njuter här i vackra Bohuslän. Jag sitter i min båt, Kailani, ute bland öarna med den vackra röda graniten som är så speciell för denna delen av kusten. Säsongen här lider mot sitt slut och det är knappast en båt ute. För två till tre veckor sedan var här kaos med alla båtar som letade natthamn ute bland klipporna. Nu är det bara att välja och vraka bland de vackraste och mest skyddade och lätt åtkomliga platserna. Här ute på Skarvesäter har jag legat några dagar. Solen har skinit nästan hela tiden men det har blåst en hel del. Speciellt på natten då det varit mer än 18 meter per sekund som mest. Men jag ligger tryggt här även om det är längst ut i havsbandet. Platsen är väl skyddad med sina många fasta dubbar som Kryssarklubben har fäst i bergen.

Oh how I’m enjoying myself here in beautiful Bohuslän. I am sitting in my boat, Kailani, out among the islands with the beautiful red granite that is so special to this part of the coast. The season here is coming to an end and there is hardly a boat out. Two to three weeks ago it was chaos here with all the boats looking for a night port out among the rocks. Now it’s just a matter of picking and choosing among the most beautiful and most protected and easily accessible places. Out here at Skarvesäter, I have been lying for a few days. The sun has been shining almost all the time, but it has been quite windy. Especially at night when it was more than 18 meters per second at most. But I’m safe here, even if it’s at the far end of the ocean strip. The site is well protected with its many fixed studs that the Cruiser’s Club has attached to the mountains

Båtsommar 2024 — Kailani is getting in to the water

Varje dag åker jag ut med jollen och dörjer makrill. Det blir napp varje dag av detta havets guld. Det är inte mycket som smakar lika gott som nyrökt eller nygrillad helt färsk makrill här ute på klipporna. Vilken lyx att få ha tillgång till detta

Every day I go out with the dinghy and catch mackerel. This gold of the sea is lickt every day. There is not much that tastes as good as freshly smoked or freshly grilled mackerel out here on the rocks. What a luxury to have access to this

Vi har varit i Sverige i snart två månader nu sedan vi lämnade Cartagena och livet ombord på Vilja. Det är mysigt att komma hem till Sverige några månader och träffa vänner och familj, segla i Bohuslän, handla saker till Vilja, ta vaccinationer och göra läkarundersökningar och självklart jobba.

We have been in Sweden for almost two months now since we left Cartagena and life aboard Vilja. It’s nice to come home to Sweden for a few months and see friends and family, sail in Bohuslän, shop for things in Vilja, get vaccinations and do medical examinations and, of course, work.

Jag har bland annat varit i Eskilstuna och hälsat på Tobias och Sandra. Det var såååå underbart att träffa båda två och se var de skall bo nu ett tag framöver.

I have among other things been to Eskilstuna and visited Tobias and Sandra. It was sooooo wonderful to meet both of them and see where they will be living for a while to come.

Jag har jobbat mycket ända sedan vi kom hem till Sverige. Och det har varit jättekul! Älskar min arbetsplats där jag arbetade 17 år innan jag sa upp mig förra året. Så det är perfekt att komma in som timvikarie nu när jag är hemma. Det blev ett stort kramkalas de första dagarna när jag fick återse gamla kollegor och även några boende som jag träffat tidigare. Det gick lätt att komma in i alla arbetsuppgifter och det kändes som om jag aldrig varit utanför Sverige. Förhoppningsvis blir det ett arbetspass till innan jag flyger vidare.

I have been working a lot since we came home to Sweden. And it’s been great fun! Love my workplace where I worked for 17 years before resigning last year. So it’s perfect to come in as an hourly substitute now that I’m at home. There was a big hug party the first few days when I got to see old colleagues and also some residents I had met before. It was easy to get into all tasks and it felt as if I had never been outside of Sweden. Hopefully there will be one more shift before I fly on.

Eftersom jag jobbar dygnspass blir det en del lediga dagar däremellan. Alla dessa har använts till att åka ut med båten till Gåsöskärgården som ligger aldeles utanför hemmahamnen i Källviken.

Since I work 24-hour shifts, there will be some days off in between. All of these have been used to go out by boat to Gåsöskärgården, which is completely outside the home port in Källviken.

Det har varit en rad av sociala möten med vänner från fb-gruppen Mingel & Båtliv. Jättekul med alla möten! Vi har njutit med våra vänner och legat på några av mina pärlor i Gåsöskärgården. En underbar väninna, Gigi, som kommer till mig varje år har också hunnit komma hit. Ett dygn hade vi en mycket lyckad och vacker stjärnankring. Om jag inte tar fel så var vi tolv båtar. Blandad storlek och självklart var även två motorbåtar välkomna. Stjärnankringen blev uppmärksammad av en lokal tidning så den fick publicitet och jättemånga likes.

There have been a series of social meetings with friends from the fb group Mingel & Båtliv. Great fun with all the meetings! We have enjoyed with our friends and lay on some of my pearls in the Gåsö archipelago. A wonderful friend, Gigi, who comes to me every year, has also managed to come here. For a day we had a very successful and beautiful star anchoring. If I’m not mistaken, we were twelve boats. Mixed sizes and of course two motorboats were also welcome. The star anchor was noticed by a local newspaper so it got publicity and lots of likes.

Apropå det så har en tidning intervjuat även mig. Norra Halland fick nys om vår långsegling och blev jättenyfikna på mitt liv. Från det att jag sålde mitt hus i Onsala och flyttade in i min lilla segelbåt. Tills att jag träffade Jan och att vi gett oss av på vår långsegling som ser ut att bli en jordenrunt-segling.

Speaking of which, a newspaper has also interviewed me. Norra Halland found out about our long-distance sailing and became extremely curious about my life. From the time I sold my house in Onsala and moved into my little sailboat. Until I met Jan and we set off on our long voyage which looks like it will be a round-the-world voyage.

Tiden börjar gå mot sitt slut här i Sverige för denna visit. Snart flyger vi tillbaka till Colombia och vår båt Vilja. Orkansäsongen närmar sig sitt slut men vi kommer ha några månader i Colombia med bl a backpacking in i Sydamerika. Det skall bli spännande!

Time is running out here in Sweden for this visit. Soon we will fly back to Colombia and our boat Vilja. The hurricane season is coming to an end but we will have a few months in Colombia including backpacking into South America. That will be exciting!

Om ett par dagar börjar vi tömma Kailani, masta av och nästa måndag lyfts hon upp på land. Riktigt kort men ändå härlig intensiv säsong. Nu väntar nya äventyr! Backpacking Sydamerika o sedan Panamas fantastiska övärld i Karibien med San Blas och kanske även Los Boccas. Följ oss för att se vart vi hamnar…blir det genom Panamakanalen eller inte? OM det blir det så blir seglingen riktigt lång framöver med många stora oceaner att korsa. Stilla Havet, Indiska Oceanen och Atlanten två gånger till.

In a couple of days we will start emptying Kailani, mast down and next Monday she will be lifted ashore. Really short but still lovely intense season. New adventures await! Backpacking South America and then Panama’s fantastic island world in the Caribbean with San Blas and maybe even Los Boccas. Follow us to see where we end up…will it be through the Panama Canal or not? IF it happens, the sailing will be really long ahead with many big oceans to cross. The Pacific Ocean, the Indian Ocean and the Atlantic twice more.

Belize Cays again

Tillbaka i båten och tillbaka i Placencia. Det var uppiggande och intressant med en kulturell utflykt men samtidigt skönt att vara hemma i segelbåten igen. Nu hoppas vi komma ut i Belize skärgård med alla cays.

Back in the boat and back in Placencia. It was invigorating and interesting with a cultural excursion, but on the same time, nice to be back home in the sailboat. Now we hope to get out into the Belize archipelago with all the cays.

En fascinerande upplevelse med att segla i Belize är att man kan vara ute på havet i flera timmar utan att se en enda annan båt. Visst händer det att det är några andra båtar vid en populär cay men oftast är man ensam i paradiset. På en del av dessa cays, framförallt utanför Placencia, kommer det turbåtar ett par timmar på dagen. Men på kvällen har man ön för sig själv igen. Turismen är, som sagt, i sin vagga här med några få undantag.

A fascinating experience with sailing in Belize is that you can be out at sea for hours without seeing a single other boat. Of course it happens that there are a few other boats at a popular cay, but usually you are alone in paradise. On some of these cays, especially outside Placencia, there are tour boats for a couple of hours a day. But in the evening you have the island to yourself again. Tourism is, as I said, in its infancy here with a few exceptions.

Looks like open sea but here are coralreefs everywhere

Vi sticker tyvärr ofta för djupt, 2.10, vilket begränsar oss mer än vi önskar. Många cays kommer vi inte fram till över huvud taget även om det ser ut att vara öppet hav och vi måste ofta släppa ankaret långt ut från de vi faktiskt kan komma fram till. Det beror på korallreven som är en egen värld under havsytan. För att navigera oss fram använder vi en bok av Freya Raucher som med sina handritade kartor och utförliga beskrivningar är som en bibel för alla seglare.

Unfortunately, our draft is too deep, 2.10 meters, which limits us more than we wish. We don’t reach many cays at all, even if it looks like open sea, and we often have to drop the anchor far from the ones we can reach. It depends on the coral reefs that are one own world under the sea surface. To navigate our way, we use a book by Freya Raucher, which with its hand-drawn maps and detailed descriptions is like a bible to all sailors.

Vi stannade i Placencia ett par dagar innan vi åkte ut mot nya mål. Båten behövde städas och fixas med och vi hade mycket tvätt som skulle tvättas. Även i detta liv finns det en vardag och praktiska saker som måste ordnas. Det var skönt att inte stressa iväg någonstans dessutom. Men efter två dagar satte vi kursen i rak motvind och motström mot idylliska Moho Cay. En palmklädd ö några timmar från Placencia.

We stayed in Placencia for a couple of days before heading out to new destinations. The boat needed cleaning and fixing and we had a lot of laundry to wash. Even in this life there are everyday and practical things that have to be arranged. It was also nice not to rush off somewhere. But after two days we set course in straight headwind and headwind towards idyllic Moho Cay. A palm-covered island a few hours from Placencia.

A dream to sit here looking out on the sea

Hundred of palmtrees, with a lot of coconuts

Vilja out in the sea and we took the dinghy in on shore

Än en gång har vi kommit till ett paradis med kristallklart turkost vatten, fantastiska rev och en palmklädd sandö. Tror aldrig vi tröttnar på det. Stillheten, utsikten och känslan av att vara i paradiset. Dagarna gick sin gilla gång och en dag blev plötsligt till tre. Vi njuter i sanning av varenda dag. Tänk att få leva det liv vi verkligen älskar och önskat oss!

Once again, we have arrived at a paradise with crystal clear turquoise water, fantastic reefs and a palm-clad sand island. I don’t think we’ll ever get tired of it. The silence, the view and the feeling of being in paradise. The days went by and one day suddenly turned into three. We truly enjoy every single day. Imagine living the life we really love and wished for!

Turquoise crystal clear water with palmtrees

På Moho bor det två män som sköter om ön. De städar, krattar och tar in betalning från gästande båtar och dagturister. Och viktigast av allt, de serverade kokosnötrom! Vi beställde var sin och de gick då ut bland palmerna med sina machete och högg ner två kokosnötter. Vi fick dricka ur en del av kokosnötvattnet och sedan fyllde de på med mörk rom. Ända upp till kanten så de snålade inte. Det var jättegott och en kul grej på en paradisisk palmklädd lite cay.

There are two men living on Moho who take care of the island. They clean, rake and collect payment from visiting boats and day tourists. And most importantly, they served coconut rum! We each ordered one and they then went out among the palm trees with their machetes and chopped down two. We got to drink some of the coconut water and then they topped it up with dark rum. Right up to the edge so they didn’t skimp. It was delicious and a fun thing to do on a paradisiacal palm-covered little cay.

It must be a dream to have this as workplace. He has worked here for five years and still loves it

Lovely place to relax and look at the phone

Det blåste en hel del och våra möjligheter att hitta en ny plats där vi får lä bakom en pytteliten ö var begränsad.Vi stannade därför i tre nätter innan vi begav oss tillbaka till Ranguana Cay. Där hade vi ju varit förut och visste ungefär hur bra ankaret grävde sig ner i sanden och att vi kunde komma relativt nära. Väl framme blev vi mötta med glada hälsningar då de kom ihåg oss. Även här stannade vi och badade och kopplade av i tre dagar. Vinden fortsatte tyvärr blåsa vilket gjorde det svårare för oss att ta oss iland med dingen och att snorkla var uteslutet.

It was very windy and our opportunities to find a new place where we could shelter behind a tiny island were limited. We therefore stayed for three nights before heading back to Ranguana Cay. We had been there before and knew approximately how well the anchor dug into the sand and that we could get relatively close. Once there, we were greeted with happy greetings as they remembered us. Here too we stayed and bathed and relaxed for three days. Unfortunately the wind continued to blow which made it more difficult for us to get ashore with the dinghy and snorkeling was out of the question.

Ranguana is a real Robinson Cruise Island

Shell of a Conch. Widely eaten in the Caribbean

Weather is not more difficult than this 😘

Walking on the beach

Då vinden skulle tillta ytterligare beslutade vi oss för att åter gå in till Placencia. Med sorg eftersom vi så gärna hade velat komma till fler cays som ligger längre bort. Men, Placencia är ju en fin liten stad i alla fall. Med många serveringar o barer – även med livemusik.

As the wind was about to pick up, we decided to go into Placencia again. With sadness because we would have loved to come to more cays that are further away. But, Placencia is a nice little town anyway. With many restaurants and bars – also with live music.

The ”Lyrical King” dedicates almost all his songs to someone in the audience

The Lyrical King of Placencia. He is said to have played with both Bob Marley and The Rolling Stones

Här har vi, läs Jan, tagit tag i att försöka reparera både watermaker och plotter som båda har varit ur funktion i över en månad. Vi köpte fem stora tjugolitersdunkar med dricksvatten redan innan vi lämnade Honduras för dricksvatten måste alltid finnas i denna värme. Till allt annat har vi fått snåla, men det går alldeles utmärkt att använda saltvatten till t ex disk och dusch om man måste. Det enda är att allt rostfritt börjat rosta och våra kroppar och håret längtar efter en lång dusch i sötvatten.

Here, read Jan, we have taken to trying to repair both the watermaker and the plotter, which have both been out of order for over a month. We bought five large twenty liter cans of drinking water even before we left Honduras because drinking water must always be available in this heat. For everything else, we have been allowed to be stingy, but it is, for example, perfectly possible to use salt water for dishes and showers if you have to. The only thing is that everything stainless has started to rust and our bodies and hair are longing for a long shower in fresh water.

Plottern visade sig vara strömtillförseln som är dålig. Nu har vi gjort en tillfällig lösning och det fungerar igen. Likaså fungerar watermakern. Där var det en del, ett relä, som hade ärgat. Nu håller vi alla tummar och tår för att de båda fortsätter fungera.

The plotter turned out to be the power supply that is bad. Now we have made a temporary solution and it works again. Likewise, the watermaker works. There was a part, a relay, that had been upset. Now we’re all keeping our fingers and toes crossed that the both continue to work.

Väder och framförallt vind gjorde att vi, till stor besvikelse, tyvär inte kom ut igen. Vi ville inte riskera att dragga eller på annat sätt stöta emot koraller. Inte bara det att båten skulle kunna skadas. Dessutom väntar dryga böter och straff den som stöter emot koraller.

Unfortunately, the weather and above all the wind meant that we didn’t get out again, much to our disappointment. We didn’t want to risk pulling or otherwise bumping into corals. Not only that the boat could be damaged. In addition, hefty fines and penalties await those who collide with corals.

Vårt visum på en månad löpte dessutom ut, alldeles för fort, och vi checkar ut och lämnar Belize efter fyra härliga veckor. Ett land vi tagit till oss med sin vackra natur, vänliga människor och fantastiska mayakultur.

Also, our one month visa expired, way too soon, and we are checking out and leaving Belize after four lovely weeks. A country we embraced with its beautiful nature, friendly people and fantastic Mayan culture.

Vi seglar fram i sakta mak. Endast fyra knop. Vi är på väg tillbaka till Honduras och till ön Utila som vi aldrig kom till när vi var i Honduras sist. Båten gungar lite lätt och sövande genom vågorna. I denna fart är vi framme runt 04.00 imorgon bitti så vi kommer behöva sakta ner farten ytterligare för att slippa komma fram när det fortfarande är mörkt.

We sail forward at a slow pace. Only four knots. We are on our way back to Honduras and to the island of Utila which we never got to when we were in Honduras last time. The boat sways slightly and sleepily through the waves. At this speed we will arrive around 04.00 tomorrow morning so we will have to slow down further to avoid arriving when it is still dark.

Just det problemet infann sig inte…Natten blev betydligt svårare och jobbigare än vi någonsin kunde ana. Från mörkrets inbrott började vinden snurra från alla håll och kanter. Vindstyrkan varierade lika mycket. Från en minut till en annan kunde vinden vrida 180 grader och hur vi än försökte parera så verkade vinden gå rakt emot oss. Under några timmar styrde vi alla väderstreck och 360 grader runtomkring men vinden, som oftast var svag, var alltid rakt emot oss. Utom ett par minuter då och då. Till sist fick vi starta motorn. Vi kom fram alldeles slutkörda och utmattade nästa morgon. Vi checkade in och sov sedan i nästa tjugo timmar. Nu väntar vi på att upptäcka Utila.

That particular problem did not occur…The night turned out to be significantly more difficult and troublesome than we could have ever imagined. From the onset of darkness, the wind began to spin from all directions and edges. Wind strength varied just as much. From one minute to another, the wind could turn 180 degrees and no matter how we tried to parry, the wind seemed to go straight at us. For a few hours we steered all directions and 360 degrees around but the wind, which was usually weak, was always directly against us. Except for a few minutes now and then. Finally we had to start the engine. We arrived completely exhausted and exhausted the next morning. We checked in and then slept for the next twenty hours. Now we are waiting to discover Utila.

Fortsatt segelsemester innan Kailani tas upp på land

Jag fortsatte min segling söderut igen. Gick ut mellan Ramsökalven och Ramsö ner mot Väcker fyr, som jag passerade ännu en gång denna sensommar. Vinden kom i stort sett rakt emot mig så motorn fick arbeta för fullt då det kändes som för mycket jobb att kryssa ensam i den krabba sjön. Idag skulle jag komma till en hamn där jag kunde hämta upp Jan som skulle följa med ett par nätter.

I continued my sailing south again. Went out between Ramsökalven and Ramsö down towards Väcker lighthouse wich I passed once again this late summer. The wind was pretty much straight at me so the engine had to work at full blast as it felt like too much work to cruise alone in the crabbed sea. Today I was supposed to come to a port where I could pick up Jan, who would come with me for a couple of nights.

Efter några timmar kom jag ner till Fjällbackaskärgården o la till på Gråskär för första gången. Jättefin naturhamn med fantastisk långsida. Strax därefter fick jag besked om att komma till Hamburgsund. Åkte iväg i solsken men 5 minuter senare ramlade himmelen ner i skyfall. Var förberedd på det men oj vad det regnade. Såg nästan ingenting när jag åkte inåt. Kapellet var uppe så jag inte blev dyngblöt men ja, det var väldigt kraftigt regn

I came down to Fjällbackaskärgården after a few hours and docked at Gråskär for the first time. Very nice natural harbor with a fantastic long side. Shortly afterwards, I was told to come to Hamburgsund. Went off in sunshine but 5 minutes later the sky came down in torrential downpours. I were prepared for that but oh how it rained. Saw almost nothing when I went to Hamburgsund. The chapel was up so I didn’t get dung soaked but yes the rain poured down

Hämtade Jan o vi beslöt oss för att lägga till på nordsidan Bogen. Starka SV-vindar skulle komma men det har funkat bra där tidigare

Picked up Jan and we decided to add on the north side of Bogen. Strong SW winds would come but it has worked well in that harbour in the past

Vi sov inte så bra den natten, speciellt inte jag, båten ryckte o slet i sina förtöjningar o det ven oroväckande i masten. Jag var uppe på däck från det att solens tidiga strålar visade sig strax efter 05.30. Förstärkte våra förtöjningar o begrundade vår situation. Vinden kom nästan från Väst i stället för Sydväst och det innebar en enorm inbäring av kraftiga vågor runt berget vid vår akter. Vattnet riktigt kokade runt aktern och Kailani ryckte obönhörligt fram och tillbaka. Jag väckte Jan strax efter 08.00 o vi förstärkte förtöjningar med allt vad som fanns av rep i båten. Men problemen hopade sig. Fendrarna på styrbords sida fick slita hårt och ibland var vi endast tre centimeter från bergssidan. Alla våra åtta fendrar, både stora kulfendrar o vanliga fendrar, blev i stort sett platta av belastningen från båten och de gjorde allt för att ”ploppa upp” från bergssidan o upp mot ovansidan båten. Jan blev satt som fendervakt, även om det inte gick att åtgärda något då trycket mot berget blev för stort. Berget var på vår lovartsida men på grund av det kokande havet i aktern trycktes Kailani ändå in mot berget.

We didn’t sleep very well that night, especially not me, the boat jerked and tore in its moorings and the mast wobbled alarmingly. I was on deck from the time the sun’s early rays appeared just after 05.30. Reinforced our moorings o considered our situation. The wind came almost from the West instead of the South-West and this meant a huge bearing of strong waves around the mountain at our stern. The water really boiled around the stern and Kailani jerked relentlessly back and forth. I woke Jan up shortly after 08.00 and we reinforced the moorings with all the ropes in the boat. But the problems did not stop. The fenders on the starboard side had to work hard and sometimes we were only three centimeters from the mountain side. All eight of our fenders, both large ball fenders and regular fenders, were almost totally flattened by the load from the boat and they did everything to ”slip up” from the side of the mountain and up towards the top of the boat. Jan was put as fender guard, although nothing could be done as the pressure against the mountain became too great. The rock was on our windward side but due to the boiling sea astern, Kailani was still pushed against the rock.

Efter att ha övervägt vår situation med fendrar som höll på att brista och därmed risken att båtens sida skulle kunna krossas mot berget. Samt att det var omöjligt för oss att lämna för egen hand utan att riskera olyckor, ringde vi sjöräddningen Fjällbacka

After considering our situation with fenders about to burst and thus the risk of the side of the boat being smashed against the rock. As it was impossible for us to leave on our own without risking accidents, we called the Fjällbacka sea rescue

De kom till oss efter ca en halvtimma och efter mycket övervägande kom de in i vår ”bassäng” och la sig på utsidan om oss

They came to us after about half an hour and after much deliberation they entered our ”pool” and laid down on the outside of us

Jan as fenderguard, pushing down the fenders who slip up at looking after if any of them get punctured

Unfortunately I didn’t catch any of the really big waves on video

De var ett stort stöd så vi kunde släppa våra förtöjningar och lämna berget. Med vår babordsida förtöjd mot deras styrbords sida gled vi ut från det som kunde ha blivit väldigt farligt.

They were a great support so we could release our moorings and leave the mountain. With our port side moored to their starboard side we slipped out of what could have been very dangerous.

Fjällbacka Sea rescue on it’s way to help us

De vände sjöräddningsbåten 90 grader inne i den trånga bassängen och sedan, som avtalat, släppte de loss oss så att vi kunde lämna för egen hand ut genom ett trångt sund. Stort tack till Sjöräddningen Fjällbacka ❤️

They turned the lifeboat 90 degrees inside the narrow basin and then, as agreed, released us so that we could leave on our own through a narrow channel. Many thanks to Sea Rescue Fjällbacka ❤️

När vi väl kommit ut övervägde vi om vi skulle gå in till Fjällbacka eller Gluppöbassängen. Det blev Gluppöbassängen o en boj där. Oj, vad skönt det var att ligga tryggt i stilla vatten. Bara en annan båt låg där när vi kom dit o kommande natt var vi endast tre båtar, inklusive Kailani. Det är sååå skönt att vara ute i skärgården efter högsäsongen då det annars är huggsexa efter alla bra naturhamnar och bojar

Once we got out, we considered whether we should go in to Fjällbacka or Gluppöbassängen. It became Gluppöbassängen and a buoy there. Oh, how nice it was to lie safely in still water. Only one other boat was there when we got there and next night we were only three boats, including Kailani. It’s so nice to be out in the archipelago after the high season, as it’s otherwise very busy after all the good natural harbors and buoys

Nästa dag lämnade jag Jan i hamnen i Hamburgsund och fortsatte sedan söderut. Övervägde en naturhamn utanför Bovallstrand men det blev Västingskär utanför Lysekil. En helt otrolig naturhamn där det nästan behövs fendrar på båda sidorna av båten.

The next day I left Jan at the harbor in Hamburgsund and then continued south. Considered a natural harbor outside Bovallstrand but it turned out to be Västingskär outside Lysekil. An absolutely incredible natural harbor where fenders are almost needed on both sides of the boat.

A lot of red traditional small boathouses

It’s really narrow and only space for one sailboat

My last ”Hoppilandare” on Kailani this year

Västingskär är fågelskyddsområde fram till 1 augusti. Ön är så fascinerande då två tredjedelar av öns klippor är täckta med olika sorters blommor överallt där de har möjlighet att växa i skrevor o små dammar mellan klipporna. Kommer man dit strax efter den öppnat upp efter att ha varit stängd som fågelskyddsområde är ön full av blommor bland klipporna på östra sidan.

Västingskär is a bird protection area until August 1. The island is so fascinating as two thirds of the island’s rocks are covered with different kinds of flowers wherever they have the opportunity to grow between the rocks. If you get there shortly after it opens up after being closed as a bird sanctuary, the island is full of flowers among the rocks on the eastern side.

Den västra delen däremot är totalt karg. Inte en blomma, inte ett blad och inte en enda antydan till växtlighet. Endast karga röda och svarta klippor med en massa måsskit och vågor som slår högt mot bergen. Utanför ståtar angöringsfyrarna in mot Brofjorden och Scanraff. Därför ligger det ofta stora tankfartyg på svaj utanför i väntan på att få komma in till hamn

The western part, on the other hand, is completely barren. Not a flower, not a leaf and not a single hint of vegetation. Only rugged red and black rocks with a lot of seagull shit and waves crashing high against the mountains. Outside, the beacons look out towards Brofjorden and Scanraff. Therefore, there are often large tankers lying outside waiting to enter the port

The west part of the Island with no vegetation at all. Only beautiful rocks

Another photo from the top of the Island

Här stannade jag i fyra nätter och bara njöt av lugnet, naturen, sensommarsolen och makrillfiske. Jag tog jollen ut till angöringsfyrarna en kväll och fick en upplevelse att minnas för livet! Där – långt ute – hamnade jag med min lilla jolle mitt i ett stort stim av, troligen Tumlare. O det var nog minst tjugo stycken. De uppförde sig som delfiner och simmade runt mig och blåste upp strålar av vatten men delfiner är ännu ovanligare än tumlare. Det var en otrolig upplevelse som varade i säkert en halvtimma. Att sitta där i jollen alldeles vid vattnet o ha dessa tumlare/delfiner stundtals på bara två meters avstånd och i samma vattennivå som mig var magiskt. Tyvärr väldigt svårfångat på både foto och video. Vet inte hur många ord som ”Oj”,”Fantastiskt” ”Jävlar” ”Otroligt” ”Men” mm mm som kom ur min mun. Som sagt, ett minne för livet och troligen sommarens höjdpunkt – näst efter att ha haft min son Tobias o hans flickvän Sandra ombord.

Here I stayed for four nights and just enjoyed the peace, nature, late summer sun and mackerel fishing. I took the dinghy out to the lighthouses one evening and had an experience to remember for life! There – far out – I ended up with my little dinghy in the middle of a large shoal of, probably porpoises. And there were probably at least twenty of them. They acted like dolphins and swam around me blowing jets of water but dolphins are even more rare than porpoises. It was an incredible experience that lasted for probably half an hour. Sitting there in the dinghy right by the water and having these porpoises/dolphins sometimes just two meters away and at the same water level as me was magical. Unfortunately very difficult to capture in both photo and video. Don’t know how many words like ”Ow”,”Awesome” ”Damn” ”Unbelievable” ”But” etc etc came out of my mouth. As I said, a memory for life and probably the highlight of the summer – second only having my son Tobias and his girlfriend Sandra on board.

The beautiful harbour at dawn with lovely colours

This is where I came in the middle of dolphins/porpoises

Fredag morgon lämnade jag, med sorg, Västingskär och den Bohusländska skärgården för att åka in till hemmahamn i Källviken för att ta upp Kailani. På tok för tidigt även om många tycker säsongen är över när augusti tagit slut. O jag som tycker september kan vara den bästa månaden på seglingsåret. Möjligtvis kan maj konkurrera.

Friday morning I sadly left Västingskär and the Bohusland archipelago to go into the home port of Källviken to pick up Kailani. Crazy too soon, even though many think the season is over when August is over. And I who think September can be the best month of the sailing year. Possibly May can compete.

Leaving Västingskär after some lovely days

Jan kom till Källviken samma dag o i fyra dagar har vi kämpat o jobbat o slitit med en massa arbete med båt, kapell, jolle, motor, mast och sist men inte minst av allt vår packning som skall med till Vilja i Grenada om drygt två veckor. Dessutom skall jag hinna med en resa till Thailand för att tillvarata mina åtaganden där.

Jan came to Källviken the same day and for four days we have fought and worked and toiled with a lot of work with boat, canopy, dinghy, engine, mast and last but not least our packing which will be taken to Vilja in Grenada in about two weeks. In addition, I will have time for a trip to Thailand to fulfill my commitments there.

Redan tisdag morgon kom Kailani upp på land o då var ställningen för presenningen i stort sett klar. Båten gjordes klar för att kunna stå uppe på land inte bara en vinter utan kanske flera år. Vi var därefter på lagret i Lysekil och planerade alla våra Sju! Stora 23-kilos bagage till Grenada. Plus fyra stora handbagage! Jag skulle dessutom planera mitt bagage o handbagage till Thailand dagen efter 😏

Already on Tuesday morning, Kailani came ashore and by then the position for the tarpaulin was largely ready. The boat was made ready to be able to stand on land not just for one winter but perhaps several years. We were then at the warehouse in Lysekil and planned all our Sju! Large 23-kilo luggage to Grenada. Plus four large carry-on bags! I would also plan my luggage and hand luggage to Thailand the next day 😏

Six of our seven big luggage we will Bring to Grenada and Vilja

Nu väntar ett nytt o spännande kapitel i livet! Efter mina tio kommande dagar i Thailand åker vi till Grenada och gör Vilja sjöduglig och perfekt för kommande seglingar. Ser verkligen fram emot det

Now a new and exciting chapter in life awaits! After my next ten days in Thailand, we will go to Grenada and make Vilja seaworthy and perfect for future sailings. Really looking forward to it

Innan dess har jag, som sagt, ca tio dagar på Koh Lanta då jag skall träffa vänner, njuta och göra en del nödvändiga åtaganden. Solen o sommaren skall komma till Västsverige kommande dagar. Jag kan troligen i stället förvänta mig en väldig massa regn. Men….har jag tur så blir det lite sol också! Varmt o fuktigt blir det oavsett. Ca 30 – 35 grader i skuggan o 85% luftfuktighet. Vanligt i Thailand o speciellt I september, årets kanske regnigaste månad

Before that, I have, as I said, about ten days on Koh Lanta when I will meet friends, enjoy and make some necessary commitments. The sun and summer will come to West Sweden in the coming days. I can probably expect a lot of rain instead. But….if I’m lucky, there will be some sun too! It will be hot and humid regardless. About 30 – 35 degrees in the shade and 85% humidity. Common in Thailand, especially in September, perhaps the rainiest month of the year

In the airport lounge at Landvetter airport

Turning over a new leaf!

Efter 17 år på den arbetsplats jag älskat o fortfarande älskar har jag nu slutat. 17:e augusti var min sista arbetsdag som tillsvidareanställd. Det var många tårar som fälldes den dagen – både av mig själv, min chef o mina kollegor. Det finns inte en vackrare arbetsplats…möjligtvis lika vacker. Kommer aldrig tröttna på utsikten ut mot Ingsjön o tidigt på morgonen när sjöröken ligger över sjön är det magiskt

After 17 years at the workplace I loved and still love, I have now quit. August 17th was my last working day as a permanent employee. Many tears were shed that day – both by myself, my boss and my colleagues. There is not a more beautiful place to work…possibly as beautiful. Will never get tired of the view out to Lake Ingsjön and early in the morning when the sea smoke is over the lake it is magical

This beautiful view that I never get tired of

Kommer ihåg hur imponerad jag var över de som arbetat på Ingsered i över 10 år när jag började där….o nu är jag själv där med råge…känns jätteläskigt, konstigt o på ett sätt sorgligt att sluta. Vad har jag gjort? Vad har jag släppt? Vilket liv går jag emot?

I remember how impressed I was with the people who had worked at Ingsered for over 10 years when I started there….and now I’m there myself…feels very scary, strange and in a way sad to quit. What have I done? What have I let go? What life am I up against?

Photo when leaving Ingsered my last day at work

Ja, frågorna är många. Även för mig. Men…för ca 1,5 år sedan träffade jag en man. O för mig inte vilken man som helst. Utan en man som betytt o betyder oerhört mycket för mig. Jan Bruce. Han hade redan sin plan klar – långsegling o avseglingsdatumet var redan bestämt. Det tog mig ett par månader o sedan var mitt beslut klart. Jag ville följa med Jan på hans drömsegling och det skulle/skall även bli min drömsegling

Yes, the questions are many. Even for me. But…about 1.5 years ago I met a man. Oh, not just any man for me. But a man who meant o means an awful lot to me. Jan Bruce. He already had his plan ready – a long sailingvoyage and the sailing date was already decided. It took me a couple of months and then my decision was clear. I wanted to go with Jan on his dream sailing and it would/will also be my dream sailing

Som ni läst, sedan ett år tillbaka, har jag redan varit med på segling både i Frankrike, Spanien o Portugal innan vi seglade till Gran Canaria i november förra året. Därefter blev det Atlant-segling och sedan segling i många av Karibiens vackra och fantastiska länder. Helt fantastiska upplevelser alltihopa.

As you have read, since a year ago, I have already been involved in sailing both in France, Spain and Portugal before we sailed to Gran Canaria in November last year. Then it was Atlantic sailing and then sailing in many of the beautiful and fantastic countries of the Caribbean. Absolutely fantastic experiences all of them.

Om lite mer än en månad flyger vi tillbaka till Grenada o fortsätter vårat äventyr! Många nya o spännande länder o destinationer väntar oss. Mer om det framöver.

In a little more than a month we will fly back to Grenada and continue our adventure! Many new and exciting countries and destinations await us. More on that to come.

Men nu är jag ute på segling i Bohuslän! Verkligen efterlängtat att komma till alla dessa vackra och karga kobbar och skär. Från Gåsöskärgården med dess röda granit via Väderöarnas som ligger enskilt och isolerat långt ute till havs och till vackra Ramsö i Kosterskärgården. Halva segelsemestern har gått och jag njuter för fullt!

But now I’m out sailing in Bohuslän! Really looking forward to getting to all these beautiful and rugged cobbles and shards. From the Gåsö archipelago with its red granite via Väderöarnas, which is isolated and isolated far out to sea and to beautiful Ramsö in the Koster archipelago. Half of the sailing holiday has passed and I’m enjoying it to the fullest!

Jag lämnade min hemmahamn, Källviken, på eftermiddagen efter att jag slutat på Ingsered – min älskade arbetsplats. Första stoppet blev på Flatön väster om Lysekil. Där tog jag mig tid att tänka på alla år på Ingsered och njuta av alla fina ord jag fått från goa kollegor. Självklart försökte jag också ta in min nya frihet utan ett arbete att gå till, och i stället kunna disponera all min tid helt och fullt som jag själv önskar. Men mest började jag njuta av min segling I mitt älskade Bohuslän

I left my home port, Källviken, in the afternoon after I finished at Ingsered – my beloved workplace. The first stop was on Flatön west of Lysekil. There I took time to think about all the years at Ingsered and enjoy all the nice words I received from good colleagues. Of course, I also tried to take in my new freedom without a job to go to, and instead be able to dispose of all my time completely and fully as I myself wish. But mostly I began to enjoy my sailing in my beloved Bohuslän

Leaving Källviken under Skaftöbron for my boatholiday in Bohuslän

A small ”hoppilandare ” after reaching the Island

Det blev en natt på Flatholmen innan jag fick en härlig segling norrut till en ö strax nordväst om Bovallstrand. Här var jag ute med jollen o dörjde makrill, klättrade runt i bergen och njöt av en vacker solnedgång och vackra segelskutan Kvartsita som la till för natten inte långt från där jag lagt till.

I spent one night on Flatholmen before I had a lovely sail north to an island just northwest of Bovallstrand. Here I was out with the dinghy and caught mackerel, climbed around the mountains and enjoyed a beautiful sunset and beautiful sailship Kvartsita which docked for the night not far from where I docked.

Last boat passning and the bridge closes again

Efter två nätter fortsatte jag min segling norrut. Det var riktigt disigt och dålig sikt. Solen hade inte en chans att ta sig igenom och lantärnorna var tända pga dålig sikt. Målet var en ö utanför Grebbestad, men när jag var i Fjällbackaskärgården fick jag ett infall att segla ut till Väderöarna i stället. Tanken var att där var det större chans till solsken. Sagt o gjort så bytte jag kurs. Seglingen ut var behaglig och jag seglade i ca 5 knop enbart på rullgenuan. Väl framme upptäckte jag, till min glädje,att det var gott om plats! Vi var totalt fem segelbåtar i rännan i Strömsund kommande två nätter. Sååå härligt att vara ute efter den stora turistinvasionen i Bohuslän mitt i sommaren. Det blev underbara promenader på klipporna och tid för ljudbok och mys i sittbrunnen. Det blåste kuling dagen jag låg stilla men i Strömsund ligger man tryggt vid en brygga

After two nights I continued my sailing north. It was really foggy and bad visibility. The sun didn’t have a chance to get through and the lanterns were lit due to poor visibility. The goal was an island outside Grebbestad, but when I was in the Fjällbacka archipelago, I had an idea to sail out to Väderöarna instead. The idea was that there was a greater chance of sunshine. Said and done. The sailing out was pleasant and I sailed at about 5 knots on the furling genoa alone. Once there, I discovered, to my delight, that there was plenty of room! We were a total of five sailboats in the channel in Strömsund for the next two nights. So lovely to be out after the big tourist invasion in Bohuslän in the middle of summer. I had wonderful walks on the rocks and time for audio books and snuggling in the cockpit. There was a gale the day I lay still, but in Strömsund you lie safely by a jetty

Fortsatta seglingen norrut var riktigt guppig och stökig. Efter 17 m/s dagen innan var havet vilt och otämjt. Utanför Väderöarna var det dessutom väldigt många fiskeredskap utlagda med små bojar som det gällde att hålla sig borta ifrån. En tamp i propellern är aldrig roligt att få och skulle det hända i tuff sjö är det ännu värre. Fråga mig….jag har varit med om det för väldigt längesedan utanför Bovallstrand. Vill inte uppleva det igen

Continuing sailing north was really bumpy and messy. After 17 m/s the day before, the sea was wild and untamed. Outside Väderöarna, there were also a lot of fishing gear laid out with small buoys, which it was important to stay away from. A tamp in the propeller is never nice to get and should it happen in rough seas it is even worse. Ask me….I have experienced it a very long time ago outside Bovallstrand. Don’t want to experience that again

Jag seglade mot NO för att komma närmre land där jag räknade med att havet skulle vara betydligt lugnare. Passerade Väcker fyr och Tjurpannan utan problem. Det är ju en plats som är ökänd för sitt vilda hav vid västliga vindar. Men jämfört med den sjö jag hade när jag lämnade Väderöarna så var det lugnt här.

I sailed to the NE to get closer to land where I expected the sea to be significantly calmer. Passed Väcker lighthouse and Tjurpannan without problems. After all, it is a place that is notorious for its wild seas in gale-force winds. But compared to the sea I had when I left Väderöarna, it was calm here.

Sååå underbart skönt det var att komma inomskärs vid Havstenssund. Båten bara flöt fram utan att rycka fram o tillbaka, skaka och vibrera. Sakerna inne i båten slutade flytta på sig och trilla ut ur skåp och lådor och min autopilot slutade parera vågor som en tok utan styrde i behaglig riktning rakt fram. Min autopilot, Orwar, och jag är inte helt överens. Han älskar att styra båten i zickzack – oavsett hur sjön är. Har försökt kalibrera ett flertal gånger men han vägrar ta till sig. Tror aldrig jag skällt så mycket på någon som jag gör på Orwar. Är ju oftast ensam i båten men Orwar är alltid här och jag pratar…läs skäller… väldigt mycket på honom. Har försökt prata snällt också, men inte heller det hjälper.

How wonderfully nice it was to come inland at Havstenssund. The boat just floated forward without jerking back and forth, shaking and vibrating. The things inside the boat stopped moving and falling out of cupboards and drawers and my autopilot stopped parrying waves like a fool but steered in a pleasant direction straight ahead. My autopilot, Orwar, and I don’t quite agree. He loves steering the boat in zigzags – no matter what the sea is like. I have tried to calibrate several times but he refuses to accept. I don’t think I’ve ever scolded anyone as much as I do at Orwar. Am usually alone in the boat, but Orwar is always here and I talk… read scold… a lot at him. Tried to talk nicely too, but that doesn’t help either.

Det stilla havet inne vid Havstenssund fick mig att leta hamnplats där. Och jag hittade en fantastisk plats, men kanske lite tveksam långsida, på Trossö NV om Havstenssund. Här låg jag lugnt o stilla o kunde njuta av att grilla på kvällen

The calm sea inside Havstenssund made me look for a berth there. And I found a fantastic place but maybe a bit doubtful long side on Trossö NW of Havstenssund. Here I lay peacefully and still and could enjoy grilling in the evening

NV of Havstenssund. Really calm but not the best place for longside

A big seagull overlooking my bbq hoping to get food

Dagen därpå var målet en naturhamn i Kosterskärgården. Sagt o gjort så seglade jag dit men de platser jag hade funderat på var för svåra att lägga till vid ensam i ca 10 m/s. Så…bestämde mig för att bryta min svit på ca 20 år att aldrig lägga till i gästhamn. Styrde mot Ramsö och kom in i denna otroligt söta o väldigt lilla hamn. Tre gästande båtar låg där när jag kom in. La till och fixade lite i båten innan jag begav mig ut på promenad. Åh, vilken fantastisk plats! Det var svårt att veta vad som var stig o vad som var privat tomt eftersom allt var gräs där det var bebyggelse. Mitt mål var att hitta dammen med de röda näckrosorna. Skyltar fanns, i alla fall två, men sedan delade sig stigarna väldigt mycket och skyltarna lyste med sin frånvaro. Det blev inga näckrosor men en underbar promenad bland bebyggelse och sedan fantastisk natur

One of all lighthouses on the Swedish Westcoast

The following day, the destination was a natural harbor in the Kosterskärgården. All said and done, I sailed there but the places I had considered were too difficult to dock alone at about 10 m/s. So…decided to break my streak of about 20 years of never adding to guest port. Steered towards Ramsö and entered this incredibly cute and very small port. Three visiting boats were there when I entered. Found a place and fixed a bit in the boat before I went out for a walk. Oh, what a great place! It was difficult to know what was a path and what was private land because everything was grass where there were buildings. My goal was to find the pond with the red water lilies. There were signs, at least two, but then the paths split up a lot and the signs were conspicuous by their absence. I did not see the water lilies, but I had a wonderful walk among buildings and the fantastic nature

Typical red house with crayfish cages in front

Another yellow house and the path to walk is in front of the house on the grass

One more photo of the wooden boat in the harbour

Efter Ramsö åkte jag den korta vägen till vackra Ramsökalven där jag ligger nu. Det ser väldigt skräckinjagande ut att leta sig in här mellan alla skär, bränningar och grund. Speciellt för mig som är ensam ombord och dessutom inte har någon kartplotter. Men det funkar jättebra med Kryssarklubbens app där jag startar en gps o ser en liten stjärna där båten befinner sig

After Ramsö I went the short way to beautiful Ramsökalven where I am now. It looks very terrifying to find your way in here between all the cuts, surf and shallows. Especially for me who is alone on board and also has no chart plotter. But it works great with the Cruise Club’s app where I start a GPS and see a small star where the boat is

Här har jag njutit av vacker natur, makrillfiske från jollen, strålande solsken igår och av att ha skärgården helt för mig själv. Underbart!

Here I have enjoyed beautiful nature, mackerel fishing from the dinghy, brilliant sunshine yesterday and having the archipelago all to myself. Wonderfully!

A tricky harbour to get in to but so much worth it

Ramsökalven – an Island in Koster Archipelago

Imorgon startar jag seglingen söderut igen. Hoppas på flera dagar med solsken, lagom vindar och gott om plats i naturhamnarna. En vecka kvar innan jag behöver vara tillbaka i Källviken

Tomorrow I start sailing south again. Hoping for several days of sunshine, moderate winds and plenty of space in the natural harbours. One week left before I need to be back in Källviken

Underbar sommar i Bohuslän

Oj, vad fort sommaren gått. O så underbart det har varit. Det började med ca 6 veckors strålande sol, torka o härligt nästan medelhavslikt sommarväder när jag landade i Sverige i mitten av maj från Karibien och Grenada. Som jag njöt! Sol och värme är verkligen mitt element. I förra inlägget visade jag foton o skrev om den första tiden i Sverige efter Atlantseglingen o tiden i södra Karibien. Så jag går därför vidare o skiver om resten av sommaren nu i stället.

Oh, how quickly the summer has gone. And how wonderful it has been. It started with about 6 weeks of bright sun, very dry and lovely almost Mediterranean summer weather when I landed in Sweden in the middle of May from the Caribbean and Grenada. Which I really enjoyed! Sun and heat are definitely my elements. In the last post I showed photos and wrote about the first time in Sweden after the Atlantic voyage and the time in the southern Caribbean. So I’m therefore moving on and writing about the rest of the summer now instead.

Another beautiful harbour on the Westcoat of Sweden

Jag har jobbat, enligt schema, hela sommaren men utnyttjat mina ledigheter optimalt. Det har, för det mesta, blåst oerhört mycket. Stundtals väääldigt mycket

I have worked, according to schedule, all summer but used my holidays optimally. It has, for the most part, been incredibly windy. Sometimes an awful lot

Efter den otroligt fina starten på sommaren har det definitivt blivit varierande väder med både mycket blåst och en hel del regn. Hela sommaren, o det fortsätter även nu, även om jag trodde sommaren skulle komma tillbaka förr eller senare. Nu är det ”senare” o det blåser fortfarande. Flera gånger lämnade jag hemmahamn i Källviken i ca 15 sekundmeter för att hitta en naturhamn längst ut i havsbandet där jag trivs som bäst. Visst är det betydligt blåsigare och mer obekvämt där när det blåser kulingvindar. Men, det är helt underbart att leva med naturen, havet, vinden o dess krafter. Då känner jag att jag lever o jag njuter för fullt även i ösregn. Eftersom vädret varit extremt varierande så har det varit färre båtar ute som sökt naturhamn. Positivt för mig som själv valt att åka ut oavsett väder.

After the incredibly nice start to the summer, the weather has definitely been variable with both a lot of wind and a lot of rain. All summer, and it continues even now, even though I thought summer would come back sooner or later. Now it’s ”later” and it’s still windy. Several times I left my home port in Källviken for about 15 m/s to find a natural harbor at the far end of the sea belt where I love to be. Of course, it is significantly windier and more uncomfortable there when there are gale force winds. But, it is absolutely wonderful to live with nature, the sea, the wind and its forces. Then I feel that I’m alive and I enjoy even the torrential rain. Since the weather has been extremely variable, there have been fewer boats out looking for a natural harbour. Positive for me, who myself chose to go out regardless of the weather.

Beautiful Bredholmen far out from mainland

Min underbara son Tobias och hans fina flickvän Sandra kom ner till Göteborg från Luleå några dagar. O de följde med mig ut med Kailani i två minnesvärda dygn. Utresan var i totalt störtregn o vi såg inte ens en meter framför oss. Men…det klarnade upp på eftermiddagen o vi kunde t o m grilla på kvällen. Der blev även dörj efter makrill med jollen för Tobias och Sandra. Flera makrillar blev resultatet, som grillades senare på kvällen 😊Det blev två minnesvärda o underbara dygn. Med de två som betyder mest av allt för mig av alla.

My wonderful son Tobias and his lovely girlfriend Sandra came to Gothenburg from Luleå for a few days. And they accompanied me out with Kailani for two memorable days. The trip was in a total downpour and we couldn’t even see a meter in front of us. But…it cleared up in the afternoon and we could even have a barbecue in the evening. There was also a hunt for mackerel with the dinghy for Tobias and Sandra. Several mackerel were the result, which were grilled later in the evening 😊 It was two memorable and wonderful days. With the two that mean the most to me of all.

Totally wet after sailing in pouring rain

After Rain comes sun and hete are Sandra and Tobias after catching some machrel

Climbing on the red rocks typically for the westcoast

Jag har även haft besök av min fantastiska väninna Gigi! Hon kommer hit 2-3 dagar varje år o det har blivit en minnesvärd o fantastisk tradition i jättemånga år nu. Tyvärr var det stormvindar så det blev mys i båten i hamn och en utflykt med bil till Lysekil i stället.

I also had a visit from my fantastic friend Gigi! She comes here 2-3 days every year and it has become a memorable and fantastic tradition for many years now. Unfortunately, there were gale force winds so it was cozy in the boat in the harbor and an excursion by car to Lysekil instead.

Gyllene Tider har varit ute på sommarturné och även i år spelade de i Lysekil. Jag var där senaste gången i strålande solsken o självklart ville Jan o jag dit i år. Planen var att ta båten dit o lägga oss i Pinneviken alldeles vid scenen. Men….väder o vind ville annorlunda så det blev att åka dit kommunalt med buss o båt. Vi träffades först i Fredriks båt där vi satt ett tag innan vi gick bort till Snikens kulle. Det var verkligen bra stämning i Lysekil med fullt av folk, förfest i stan o hög förväntan på Gyllene Tider

Gyllene Tider has been out on a summer tour and also this year they played in Lysekil. I was there last time in glorious sunshine and of course Jan and I wanted to go there this year. The plan was to take the boat there and sleep in Pinneviken right next to the stage. But….weather and wind wanted differently, so we had to go there by municipal bus or boat. We first met in Fredrik’s boat where we sat for a while before we went to Sniken’s hill. It was a really good atmosphere in Lysekil with lots of people, pre-party in town and high expectations for Gyllene Tider

Under en av mina ledigheter åkte jag och Jan med jollen från Källviken till Bassholmen för att träffa ett gäng båtvänner som låg där med sina båtar. Det tar bara ca 10 minuter. Vad kul det var att träffa en massa nya o gamla vänner! Det var kolsvart ute när vi tog jollen tillbaka till Kailani o Källviken igen. Efter en underbar och glad kväll!

During one of my days off, Jan and I went with the dinghy from Källviken to Bassholmen to meet a group of boating friends who were there with their boats. It only takes about 10 minutes. What fun it was to meet a lot of new and old friends! It was pitch black outside when we took the dinghy back to Kailani and Källviken again. After a wonderful and happy evening!

Lars pl⁸aying beautiful music on his flute

A lot of friends from Mingel &Båtliv eating toghether

Almost totally darkness when going back to Källviken with the dinghy in the middle of the night

Någon vecka senare – även det på en ledighet från jobbet, mötte jag även då en massa vänner. Under 4 dagar var det minst 3-4 båtar på besök i Gåsöskärgården, i de naturhamnar jag valde, varje dag. Såååå kul!

A week or so later – also on a day off from work, I also met a lot of friends. During 4 days there were at least 3-4 boats visiting the Gåsöskärgården, in the natural harbors I chosed, every day. Sooo fun!

With friends during strong winds in Källviken

Sommaren, juni, juli o halva augusti har fortsatt på samma sätt med jobb på en arbetsplats jag älskar och ledigheter ute med Kailani I den skärgård jag älskar.

The summer, June, July and half of August have continued in the same way with work at a workplace I love and holidays out with Kailani in the archipelago I love.

Men, med en stor och väldigt betydelsefull skillnad på alla år tidigare i mitt liv. En stor, väldigt stor, förändring väntade mig. Jag hade sagt upp mig för att komma ut på riktigt stora ävetyr…och sista arbetsdagen närmade sig

But, with a big and very significant difference from all the years before in my life. A big, very big, change awaited me. I had resigned to go on really big adventures…and the last day of work was approaching

Med S/Y Kailani i Bohuslän

The beautiful archipelago which I’ll enjoy the whole summer

Nu har jag varit hemma i Sverige i drygt en månad och jag verkligen njuter av livet, även här! Jan är fortfarande kvar på Grenada och fixar med Vilja för fullt och upptäcker lite av Grenada med nya vänner men han kommer hit om några dagar. Ser så fram emot det 😊 Nu väntar en hel sommar i Bohuslän med dess röda granit o klippor och möten med släkt o vänner

Now I’ve been home in Sweden for just over a month and I’m really enjoying life, even here! Jan is still in Grenada and working with Vilja to the fullest and discovering a bit of Grenada with new friends, but he will be here in a few days. Looking forward to it 😊 Now a whole summer awaits in Bohuslän with its red granite and rocks and meetings with family and friends

När jag kom hem till Sverige började jag omgående ge min S/Y Kailani den kärlek och omvårdnad som hon så innerligt behövde efter en vinter utan tillsyn. Målet var att sjösätta så fort som möjligt. Jag bodde i båten samtidigt som jag tog bort vintertäckning och ställning, tvättade, polishade o bottenmålade. Det var en hel del jobb o Kailani var verkligen ”trött” efter en lång och fuktig vinter på land, möglig och helt tömd på allt. Det blev många varv med bilen till lagret för att hämta dynor, sängkläder, diverse utrustning och kläder. Efter enormt mycket jobb under fyra dagar blev hon klar för sjösättning och mastades på nästan direkt. Jag såg fram emot att komma ut bland mina älskade röda klippor längst ut i havsbandet utanför Grundsund.

When I got home to Sweden, I immediately started giving my S/Y Kailani the love and care she so desperately needed after a winter without supervision. The goal was to launch as soon as possible. I lived in the boat while I removed the winter cover and scaffolding, washed, polished and painted the bottom. It was a lot of work and Kailani was really ”tired” after a long and damp winter on land, moldy and completely emptied of everything. There were many laps with the car to the warehouse to pick up pillows, bedding, various equipment and clothes. After an enormous amount of work over four days, she was ready for launch and was masted almost immediately. I was looking forward to getting out among my beloved red rocks at the far end of the strip of sea outside Grundsund.

Starting to remove the heavy tarpaulin and then the stand would be assembled down

First load of things I needed to be able to live on the boat

The first evening in the water and the sky offered a spectacle

Redan innan jag skulle börja jobba kom jag ut i skärgården! Första tilläggningen o nätterna där ute blev på Usholmen. Det var mitt i veckan och Kailani var i stort sett enda båten ute. Det var en underbar känsla att komma ut till dessa kala, släta och röda granitklippor. Färgerna blir fantastiska när solen börjar sin väg ner mot havet i väster. En magisk känsla och upplevelse som jag är så lycklig över att få uppleva. Solnedgång längst ut bland öar och skär med ett glödande klot som försvinner ner i havet bakom horisonten är obeskrivbart

Even before I was due to start work, I sailed out into the archipelago! The first access to an Island and the nights out there was on Usholmen. It was in the middle of the week and Kailani was pretty much the only boat out. It was a wonderful feeling to come out to these bare, smooth and red granite rocks. The colors become amazing when the sun starts its way down towards the sea in the west. A magical feeling and experience that I am so happy to experience. Sunset at the far end among islands and skerries with a golden globe disappearing into the sea behind the horizon is indescribable

Swedish flag, red granite and calm water

Sedan den första turen har jag utnyttjat varje ledighet från jobbet med att åka ut i skärgården. Flera öar är redan besökta och de är lika vackra allihop. Det är vindriktningen och vindstyrkan som avgör vart turen går. Dagarna ute i skärgården tillbringar jag mest med att lyssna på böcker, promenader på öarna och att dörja makrill från jollen. Makrillrna kom in för några veckor sedan och jag har haft turen att fånga flera. Nu är det de stora och feta lekmakrillarna som är här, fyllda med romsäckar eller mjölke. Och de är utmärkta att både röka och grilla. Vilken lyx! Mycket färskare kan det inte bli än att åka ut o dörja och direkt därefter lägga dem i rök eller grill. Smält smör eller tzatziki och färskpotatis till det och man är i himmelriket

Since the first trip, I have used every day off from work to go out into the archipelago. Several islands have already been visited and they are all equally beautiful. It is the wind direction and wind strength that determine where the trip goes. The days out in the archipelago I spend mostly listening to books, walking on the islands and catching mackerel from the dinghy. The mackerel came in a few weeks ago and I have been lucky enough to catch several. Now it’s the big and fat game mackerels that are here, filled with rum sacks or milk. And they are excellent for both smoking and grilling. What a luxury! It can’t get much fresher than going outside and putting them in the smoke or grill immediately afterwards. Melted butter or tzatziki and fresh potatoes with it and you’re in heaven

Oftast när jag är ute lägger jag till där det finns fasta dubbar. När man är ensam är det så mycket enklare. Men igår la jag till på en ö utan dubbar så det blev att plocka fram egna. Självklart ligger jag långsides även här. Nu har jag en ö helt för mig själv, precis så som jag önskar att ha det. Det är en otrolig frihetskänsla och känns som lyx. Många vill eller vågar inte ge sig ut ensamma. Alla gör ju sina val men för mig är det bland det bästa som finns. Även om jag självklart saknar Jan

Most of the time when I’m out I add where there are fixed studs. When you’re alone, it’s so much easier. But yesterday I added to an island without studs, so I had to pick out my own. Of course, I’m on the wrong side here as well. Now I have an island all to myself, just the way I want it. It is an incredible feeling of freedom and feels like luxury. Many do not want or dare to go out alone. Everyone makes their choices, but for me it is among the best available. Although of course I miss Jan

One of all beautiful Islands in the most western part of the archipelago

Flower growing where it would be impossible

Nu är det dags att sätta sig i jollen o åka ut på en tur och dörja. Idag för fyra år sedan fick jag femtiotre makrillar på två till tre timmar. Får se vilken tur jag har idag

Now it’s time to get in the dinghy and go out for a ride. Four years ago today, I caught fifty-three mackerel in two to three hours. Let’s see how lucky I am today

Äntligen segelsemester!

För mig somhar jobbat i stort sett hela sommaren när nästan alla andra haft sin semester är det underbart o efterlängtat nu när det är min tur! Semestern började med det årliga besöket av min kompis Gigi. Vi åkte ut till Skarvesäter där vi låg helt perfekt i den fina naturhamnen

Det blev en promenad runt ön med den släta o vackra röda graniten i solskenet

Öppet hav så långt ögat kan nå o ännu längre

På kvällen njöt vi av god grillad mat och solnedgången där solen går ner i havet. Mycket prat och skratt blev det också. Speciellt när vi tog fram de genombrända bananerna som låg o grillades länge och väl när vi var uppe på berget och tittade på solnedgången

De övergrillade bananerna gav upphov till mycket skratt

När Gigi åkt hem var det dags för mig att att segla iväg norrut. Satte båda seglen och seglade och åkte bitvis med motor upp förbi Bohus Malmön, Kungshamn o Sotenkanalen till skärgården utanför Bovallstrand.

Har lagt till på en av mina favoritplatser med första parkett ut mot havet och alla passerande båtar. Minst 4 vackra segelskutor har seglat förbi här utanför min lilla ö

Här ligger jag på en av mina favoritplatser

Njuter av de vackra segelskutorna som seglar förbi

Idag har det blåst kulingvindar men jag ligger tryggt i sjölä. Säkert ligger jag också….Det blev ett helt spindelnät av 8 förtöjningar mot berget ☺️

Foto taget från min båt. Definitivt första parkett på denna lilla ö

Sedan jag kom hit har jag varit hobbyelektriker. Fixade min kyl och den fasta solcellpanelen som slutat fungera. Dessutom har jag skarvat kablarna till min utvikbara solcellpanel – lite stolt är jag allt att jag klarade det!

Ännu en kväll med röd granit och besök av en trut